I september hotade Arbetsmiljöverket Polisen med vite om 150.000 kronor om inte myndigheten åtgärdade de brister i arbetsmiljön som hade kommit fram i granskningen av Mats Löfvings död. Arbetsmiljöverket var kritisk på flera punkter, bland annat mot uteblivna riskbedömningar och bristande stöd till Löfving när denna hamnade under stort tryck medialt och blev föremål för flera olika utredningar.
I mitten av november redovisade Polisen sitt svar på föreläggandet och redogjorde för de åtgärder som vidtagits. Bland annat har Polismyndigheten, i samverkan med skyddsombud, undersökt vilka förhållanden i verksamheten som kan ge upphov till kränkande särbehandling.
När härvan kring polischeferna Mats Löfving och Linda Staaf började rullas upp i december förra året, blev Mats Löfving omplacerad från posten som regionpolischef i Stockholm till rättsavdelningen. Och en av de risker som Polisen pekar på i riskbedömningen är ”risken för kränkande särbehandling och därmed ohälsa då arbetstagare får ändrat tjänsteuppdrag (tillfällig placering) av arbetsrättsliga skäl”.
Enligt myndigheten uppstår denna risk bland annat i samband med att:
- Tilldelade arbetsuppgifter med fog kan uppfattas som konstruerade och tydligt underkvalificerade.
- Den sociala arbetsmiljön på den tillfälliga placeringen inte tillgodoses.
Åtgärder för att minska denna risk är bland annat att Polisen under nästa år tänker ta fram en e-utbildning och en checklista angående kränkande särbehandling.
En annan risk som Polisen har identifierat är ryktesspridning:
”Rykten utgör en risk för kränkande särbehandling och att den arbetstagare som är föremål för ryktesspridningen utvecklar ohälsa. Ju mer känd arbetstagaren är desto större är risken för ryktesspridning”
En åtgärd som planeras för att minska denna risk är att ”förtydliga och vidareutveckla hur intern information och kommunikation kan samordnas i syfte att motverka ryktesspridning”, skriver Polisen i sitt svar på föreläggandet.
Polisen har fått kritik för att integritetskänsliga uppgifter om Mats Löfving spreds genom den externa utredaren Runar Vikstens presskonferens i februari i år, och genom att Vikstens rapport inledningsvis lades ut på Polisens hemsida. I Polisens riskbedömning omtalas detta som en ”risk för kränkande särbehandling och därmed ohälsa om omdömen och oklarheter kring en arbetstagares anställning redovisas öppet och uppgifter om arbetstagarens privatliv offentliggörs”. En av de åtgärder som myndigheten ska vidta med anledning av detta är att ”se över och tydliggöra vad som är lämpligt att publicera på myndighetens hemsida då innehållet är framtaget av en extern utredare”.
Intensiv negativ uppmärksamhet i media och på sociala plattformar tas också upp som en mycket allvarlig risk i sammanhanget. Medietrycket kan också göra att ”chefer fattar oöverlagda beslut och/eller offentliggör personuppgifter som är integritetskänsliga eller som rör omdömen kring medarbetarens arbetsprestation”, skriver Polisen. Risken bedöms kunna orsaka svårare personskada, allvarligt sjukdomstillstånd eller dödfall, enligt Polisen.
Utifrån den här risken ska Polisen bland annat göra en översyn av hur arbetsmiljörutiner och krisstöd till medarbetare som utsätts för intensiv intern/extern uppmärksamhet kan anpassas utifrån situationens omständigheter.
Ytterligare en risk som Polisen pekar på är att det finns en organisationskultur som gör att utsatta arbetstagare drar sig för att be om hjälp vid arbetsrelaterade problem, eftersom man inte vill signalera svaghet, otillräcklighet eller ohälsa. ”Normen som följer med vissa funktioner (t.ex. högre chef) i Polismyndigheten riskerar att leda till underrapportering av stress och ohälsa”, skriver Polisen i sitt svar till Arbetsmiljöverket.
Åtgärder som Polisen tänker vidta på det här området är bland annat att utbilda fler chefer i metoden reflektioner i vardagen, RIV. Och att införa ett anonymt, kostnadsfritt besök hos företagshälsan per kalenderår
i syfte att motverka arbetsrelaterad stress och ohälsa hos den enskilde.
En annan risk som nämns är förekomsten av tystnadskultur som Polisen vill tackla med flera åtgärder:
- Öka kunskapen om visselblåsarfunktionen.
- Stärka arbetet med implementeringen av uppdragskompassen.
- Revidera Polisens etiska policy i syfte att tydliggöra vilka regler som gäller med fokus på jäv samt genomföra kunskapshöjande åtgärder
om hur man kan förhindra att jävssituationer uppstår.
Tidigare i veckan gjorde Arbetsmiljöverkets en uppföljande inspektion av Polisen. Arbetsmiljöverket gjorde sedan bedömningen att Polisen har vidtagit åtgärder i enlighet med de krav som ställdes i föreläggandet. Därför avslutar man ärendet.
Arbetsmiljöverket utreder fortfarande om behandlingen av Mats Löfving kan utgöra ett arbetsmiljöbrott och ska åtalsanmälas. Inget beslut har tagits i den frågan ännu.
