Syftet med utredningen är enligt regeringen att ”åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg och säker postförmedling. I uppdraget ingår även att utreda behovet av kompletterande reglering i fråga om sekretess och dataskydd. I uppdraget ingår inte att föreslå grundlagsändringar.”

Sedan folkbokföringen överfördes från pastorsämbetena till Skatteverket, år 1991, har Skatteverket hanterat post till personer med skyddade uppgifter. Idag lever ungefär 28 000 personer i Sverige med skyddade uppgifter. Från år 2009 har antalet försändelser som förmedlats via Skatteverket ökat från en halv miljon till en miljon per år. Även bland poliser är ökningen kännbar. En växande andel av Polistidningens prenumeranter får därmed också sin tidning via Skatteverket.

Att låta Skatteverket sköta förmedlingen var, enligt kommittédirektivet för den kommande utredningen, en praktisk lösning som uppstod när verket tog över folkbokföringen. Rutinerna för hanteringen har vuxit fram efter hand. Men hanteringen är inte särskilt reglerad i lag eller annan förordning. Det innebär bland annat att det inte är fastslaget vilken typ av försändelser som bör förmedlas. På senare år har det enligt direktivet uppkommit frågor om vad som ska gälla för till exempel matkassar och stora paket som beställts på nätet.

Det finns också frågor som rör säkerheten för de skyddade individerna, då det ska ha förekommit att post levererats med till exempel spårsändare. En del som ska utredas är därför Skatteverkets förutsättningar eller skyldigheter att kontrollera försändelser. Frågan om Skatteverkets rättsliga ansvar för försändelser som till exempel skadas eller försenas är en annan. Exempel förekommer då personer missar läkartider eller blir sena med att betala räkningar. Eller för den delen får sin medlemstidning mycket senare än sina arbetskamrater.

Utredningens resultat ska redovisas till regeringen senast 27 juni 2025.