En docent i folkhälsomedicin och en läkare med erfarenhet från elitträning. Två experter med helt olika syn på hur fysisk träning motverkar stress, i slutänden blir det upp till läsaren att avgöra. För en sak är de båda överens om – träning är något positivt som stärker motståndskraften mot stress och hjälper den drabbade att läka.
Peder Blomqvist är specialist i allmänmedicin, med högre utbildning inom idrottsmedicin. Under sju år var han skidlandslagets förbundsläkare.
– Jag blir förfärad när jag läser i tidningen att det skulle räcka med att gå 2 400 steg per dag. Den som tränar riktigt hårt, som kroppen är avsedd för, ses som en avart. Han utvecklar resonemanget, hänvisar till att vår fysik är designad för att vi ska springa ultralånga sträckor efter vilt som till slut stupar av utmattning.
Ansträngningen aktiverar periaqueductal gray (PAG), som Peder Blomqvist kallar ”apotekkörteln”.
– Se den som en lätt fuktad tvättsvamp, vid intensiv träning kramas tvättsvampen ihop och börjar droppa. Dropparna innehåller bland annat serotonin, noradrenalin och dopamin. Träningens intensitet avgör hur mycket du hämtar ut från apoteket.
Peder Blomqvist
Också rent själslig ansträngning påverkar hjärnan, ibland negativt. Som hos den som har ett stillasittande arbete fyllt av mer eller mindre stressande möten. Kroppen förbereder sig och reagerar som inför strid eller jakt, följden blir sänkta seratoninnivåer.
– Långvarig stress medför att ett område i hjärnan vid namn amygdala växer, vilket resulterar i att frontalloben hämmas. Du får problem med minnet och har svårt att hålla många bollar i luften. I förlängningen kan detta leda till utbrändhet.
Patienter som kommer till Peder Blomqvist med denna typ av problematik behandlar han enligt ett givet schema: Ta bort stresskällorna, förklara de hälsomässiga sambanden och ordinera motion.
– För mig passar cross fit perfekt perfekt, där har du både muskelträning och uthållighet. Att inte ordinera träning vore ett tjänstefel. Desto sjukare du är, desto högre puls eftersträvas. Jag vill få till påverkan på ”apotekskörteln”. Intensiteten ska dessutom vara så hög att blodgenomströmningen i frontalloben blir tillräckligt omfattande för att hålla emot amygdalas piska.
Peder Blomqvists högintensiva råd
Har du ökad puls på grund av stress, träna på en puls som är högre än din stresspuls.
När träningspulsen sjunker tar den med sig stresspulsen ner till en hälsosam nivå. Effekten varar i tio timmar.
Om du är för uppbokad för att ha tid att träna bör du få in träning i vardagen – och rannsaka ditt liv. Här har arbetsgivaren ett stort ansvar.
Du måste få upp pulsen varje dag. Att ta makliga promenader räcker inte.
Parkera bilen en kilometer från arbetsplatsen och gå snabbt. Rulltrappor och hiss är förbjudet, småspring upp. Ta bort papperskorgen från skrivbordet så att du måste resa dig och gå till återvinningen.
Spring i skogen, det förebygger skador och är i sig stresslindrande.
Agneta Lindegård är docent i folkhälsomedicin på Institutet för stressmedicin i Göteborg. Innan hon svarar på frågan om vilken träning det är som bäst motverkar stress säger hon att det är nödvändigt att bestämma vilken sorts stress det handlar om.
Man skiljer på långvarig stress utan tillräcklig återhämtning och akut stress.
– En fullt frisk polis i en oväntad och potentiellt farlig situation utsätts för det som definieras som akut stress, det kan man inte förbereda sig inför genom att träna sig till god fysik, säger hon. Studier av fysiologiska, psykologiska och beteendemässiga svar på stress har visat detta.
Agneta Lindegård
Liksom Peder Blomqvist anser Agneta Lindegård att fysisk aktivitet hjälper till vid läkandet av stressrelaterad ohälsa.
– Låg- och medelintensiv träning är att föredra om den är regelbunden och långsiktig, det visar all tillgänglig forskning. Syftet med denna typ av träning är också att minska risken för följdsjukdomar kopplade till stressrelaterad ohälsa, till exempel hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes.
Dessutom, påpekar Agneta Lindegård, tyder forskningen på att personer med medelmåttig kondition har lättare att komma tillbaka efter långvarig stress än de som har mycket god kondition.
Agneta Lindegårds träningstips mot stress
Promenera i måttligt till raskt tempo i 30–40 minuter 3–4 gånger i veckan. Lyssna noga på kroppens signaler, undvik att tävla ens med dig själv.
Om du vill öka mängden träning, välj aktiviteter som du kan tänka dig att göra över tid.
Undvik trender, var uthållig, låt inte kravet på träning bli ytterligare ett stressmoment.
Lagom aktivitet som blir av är bäst och gör mest nytta.
Hon ledde själv en studie 2019. Den visade att extremt vältränade individer först återhämtade sig snabbast, men sedan gick de mindre tränade om.
– Våra forskningsstudier visar att svåra symptom av långvarig stress, botas bäst genom regelbunden och lagom fysisk aktivitet i kombination med åtgärder
på arbetsplatsen för att minska stressen. Det finns inga enkla lösningar på individnivå, man måste arbeta med att få in daglig återhämtning, men samtidigt vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön
”GÅR INTE ATT AVLÄSA”
– Vi har tittat på hur försökspersoner upplever stress och vad som kan avläsas i en testmiljö. Det märkliga är att den upplevda stressen inte alls korrelerar med mätdata. Slutsatsen man kan dra av detta är att långvarig stress är en upplevelse som inte går att avläsa med någon form av objektivt mått, åtminstone inte i dagsläget, säger Agneta Lindegård.
