Polistidningen har vid flera tillfällen tidigare rapporterat om poliser som åtalats efter att de gjort slagningar i Polisens Multifråga (PMF), bland annat utanför arbetstid. I ett uppmärksammat fall från västra Sverige friades polisen i hovrätten och har fått behålla sitt jobb. Av hovrättens beslut framgår att man ansåg att regelverket inte var tydligt nog för att det skulle kunna fastslås att polisen brutit mot det. I andra fall har poliser dömts och avskedats. Både fack och skyddsombud har lyft att man anser att riktlinjerna kring detta är för otydliga och att det utgör en risk i polisernas arbetsmiljö.

År 2021 kom särskilda utredningar med en rapport som handlade om hur SU skulle kunna bli bättre på att utreda dataintrång. Men i rapporten lyftes också att medarbetarna behöver få tydliga instruktioner om hur it-systemen får användas så att de blir trygga i var gränserna går.

2022 gick Skyddsorganisationen i region Väst ut med en uppmaning om att poliser helt ska sluta göra slagningar i polisiära register om de inte sker i samband med ett ingripande. 

Det nu aktuella fallet gäller en polis i Polisregion Öst som blev av med sitt jobb i juni förra året efter att hon dömts för dataintrång vid nio tillfällen. Delar av åtalet mot polisen ogillades. Bland annat en del som avsåg jäv, då en släkting fanns med bland de personer polisen slagit på. Kontakten dem emellan ansågs så liten att jäv inte kunde hävdas. Polisen fälldes i stället på att de sökningar hon gjort inte haft tillräckligt stark koppling till arbetsuppgiften.

Polisförbundet menar i sin stämningsansökan att polisen inte har brutit mot några riktlinjer för sin anställning utan gjort slagningarna i enlighet med arbetsuppgiften. Jonas Wiberg, förbundsjurist på Polisförbundet, menar att det är mycket möjligt att polisen har brutit mot lagen, men inte mot regler i anställningen. Att det till och med kan vara så att bristen på riktlinjer i kombination med kravet på att utföra en viss arbetsuppgift på ett effektivt sätt kan ha drivit henne mot att begå lagbrott.
– Myndigheten har delat ut telefoner och tillgång till de här systemen och uppmanar dem att använda verktyget och vara effektiva.
Utan tydligare riktlinjer menar han att det är svårt för en enskild polisman att se vad som kan vara en otillåten slagning där man riskerar att dömas och få sparken.

I den tvisteförhandling som föregått Polisförbundets stämningsansökan har Polismyndigheten menat att påståendet om att riktlinjerna inte varit tillräckliga saknar grund. Bland annat pekade Polismyndigheten på att tillgång till systemen kräver att man genomgår en intern utbildning samt att det kommer upp en säkerhetsinformation vid varje tillfälle en arbetstagare öppnar sin dator. Av denna framgår att it-systemen innehåller känslig information som bara får användas för att utföra en viss arbetsuppgift.

Det här är inte tillräckligt menar Polisförbundet.
– Den här tvisten kommer att handla om polismyndighetens regelverk. Det går inte att ha det såhär, säger Jonas Wiberg.

Ett exempel på sådant som skulle kunna tydliggöras enligt Polisförbundet är tidsramen för när en slagning får göras. Till exempel i anslutning till utförandet av en arbetsuppgift.

Stämningsansökan lämnades in strax före årsskiftet. Polisförbundet yrkar på att polisen återfår sin anställning och ersätts med skadestånd om 200 000 kronor.