Förslaget om att införa visitationszoner ingick i Tidöavtalet. Förebilden är ett system som funnits i Danmark sedan 2004.  I samband med att Tidöavtalet presenterades uttalade sig Polisförbundet kritiskt till visitationszoner. Till Svt Nyheter sa ordföranden Katharina Von Sydow i oktober 2022 att ”Visitationszoner riskerar bara att skada relationerna och den tillit som polisen försöker bygga upp i det brottsförebyggande arbetet”.
Hon fick medhåll av Martin Lazar, kommunpolis i Botkyrka.” Vi lokalpoliser har tillräckligt med verktyg i dag för att kunna visitera rätt personer”, sa han då.

Under 2023 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag anpassat för Sverige. I december presenterade justitieminister Gunnar Strömmer ett förslag om ett införande av säkerhetszoner, som utredaren Karin Erlingsson, kallar det i sin promemoria.

Förslaget rör tidsbegränsade och geografiskt begränsade zoner där polisen ska ha ökade befogenheter att kroppsvisitera och genomsöka fordon. Beslut om att införa en säkerhetszon ska, enligt förslaget, tas av Polismyndigheten. Det får max pågå i två veckor, men kan förlängas genom nytt beslut. Syftet ska vara att kunna använda sig av säkerhetszoner om det ”finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området, och åtgärden är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra sådan brottslig verksamhet”. Som det är idag kan dessa tvångsmedel användas kopplat till förundersökning. De kan även användas utanför förundersökning, med hänvisning till polislagen. Men de möjligheterna är begränsade.

När Polistidningen pratar med Martin Lazar nu säger han att han förlitar sig på att utredaren har kunskap i frågan och att man lyssnar på de remissvar som kommer in.
– Men jag har det lokala perspektivet. Och vi som jobbar lokalt är redan väldigt bra på att visitera där det behövs.
Han tror säkerhetszonerna kan vara ett användbart verktyg på kort sikt.
– Det kan stoppa eller avskräcka de kriminella. Men på lång sikt behöver vi jobba med relationerna och bygga förtroende och det gör vi inte genom att visitera för brett. Här finns en risk att det vi lokalt jobbat länge med att bygga upp, allmänhetens förtroende, kan förstöras väldigt snabbt.

Flera remissinstanser har varit kritiska i sina svar. Bland annat Diskrimineringsombudsmannen som menar att det finns stor risk att genomförandet blir diskriminerande. Även Advokatsamfundet och Svea hovrätt är kritiska och avslår förslaget.

Polisförbundet är dock övergripande positiva. ”I bästa fall kan säkerhetszonerna öka möjligheterna för polisen att förhindra mycket grova brott”, skriver man i sitt remissvar. Polisförbundet trycker också på att det tycker förslaget innebär ”en ökad tydlighet i beslutsfattanden och en ökad legalitet i polisens åtgärder” och därmed minskad risk för att poliser ska behöva göra fel.

Däremot efterfrågar man att effekterna av säkerhetszonerna granskas ur flera perspektiv.  Bland annat vad det får för effekt på det brottsförebyggande arbetet och hur det påverkar ”effekter på allmänhetens uppfattade trygghet samt effekterna på tilliten till och förtroendet för polisen”.

På frågan om varför man gått från att vara kritisk till att ställa sig bakom förslaget i stora delar svarar ordförande Katharina Von Sydow att de risker hon talade om i oktober 2022 fortfarande är aktuella.
– Men i det förslag vi har sett finns en tidsbegränsning av säkerhetszonerna och det finns en möjlighet att överklaga.
Det är viktiga faktorer menar hon. Men Katharina Von Sydow säger också att man lägger stor vikt vid att effekten av säkerhetszonerna utvärderas. Och hur de kommer påverka såväl polisers arbetsmiljö som för deras förutsättningar att göra sitt jobb.
– Görs det på ett bra sätt tror vi att det här kan vara ett användbart verktyg. Men Polisförbundet kommer att spela en aktiv roll i att det verkligen utvärderas.