Annons
Annons

Allt ska upp på bordet

Det kokade i polisleden efter påskupploppen 2022. I region Bergslagen blev after action review ett sätt att lufta kritiken mot insatsen i Sveaparken och bryta tystnadskulturen. Nu används metoden i allt fler sammanhang.
Det kokade i polisleden efter påskupploppen 2022. I region Bergslagen blev after action review ett sätt att lufta kritiken mot insatsen i Sveaparken och bryta tystnadskulturen. Nu används metoden i allt fler sammanhang.

Bänkarna i lektionssalen står uppställda i en klassisk u-form och på väggarna sitter stora vita lappar med rubriker som ”Fortsätta med”, ”Sluta med” och ”Börja med”. Tanken är att lapparna ska fyllas på med slutsatser under dagen.

Vid bänkarna sitter ett tiotal poliser i civila kläder. Det är en blandad skara: tre nyblivna polisassistenter, några mer erfarna ingripandepoliser, en gruppchef, ett vakthavande befäl och en presstalesperson.

Den gemensamma nämnaren är att de deltog i samma insats i maj förra året: En knivskärning på Engelbrektsskolan i Örebro. En händelse som till att börja med kategoriserades som pågående dödligt våld, PDV.

Plocka bort era mentala axelklaffar, uppmanar samtalsledaren Magnus Hammer. Här väger allas ord lika.

Under insatsen fanns en tydlig befälsordning, men vid dagens after action review (AAR) har alla samma rang, förklarar Magnus Hammer som leder samtalet.
– Vi kommer att prata om att ni hade olika roller. Att någon var Pic eller VB. Men allas ord är lika mycket värda. Det kommer att finnas motstridiga åsikter, känslor och upplevelser. Men allt kommer antecknas och läggas in i dokumentet.

Först vill han höra vad deltagarna har för förväntningar på dagen.
– Att få en helhetsbild av händelsen, säger någon.
– Dra lärdomar, hoppas en annan.
Och era farhågor?
– Att det bara ska bli ännu ett avlastningssamtal, säger en polis som redan har haft flera avlastningssamtal efter händelsen.
– Att det inte ska leda till någon utveckling, fyller en kollega i.

Det senare är en farhåga som Magnus Hammer möter i stort sett varje gång han leder ett sådant här samtal inom Polisen. Men det som skiljer AAR från andra typer av reflektioner och uppföljningar är att det alltid ska mynna ut i en ”actionplan”, poängterar han. Och oftast innehåller planen sådant som deltagarna kan genomföra på egen hand. Sedan finns det förstås saker som behöver lyftas för beslut högre upp i organisationen. Oavsett vilket ska deltagarna få en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas utifrån AAR:en.

Vi såg ett blodspår och följde det in i en av korridorerna.

Egentligen borde den här uppföljningen ha gjorts för länge sedan, konstaterar Magnus Hammer. Men sommaren kom emellan och tillfället som var planerat till hösten fick ställas in. Bättre sent än aldrig. Fördelen med att samlas och göra en uppföljning i grupp är att man hjälper varandra att minnas.

Först ut är Kristoffer Springare som var polisinsatschef vid insatsen på Engelbrektsskolan. Han tycker att han fick en dålig start i rollen eftersom han missade de första utropen om händelsen.
– Jag var ute på ett annat ärende och hade precis kopplat ur snäckan för att ringa ett samtal till jourförundersökningsledaren.

När han började lyssna på radion igen talades det om en befarad PDV-händelse på en skola. Kort därefter fick han besked om att han skulle vara Pic för insatsen.
– Då började det snurra i huvudet för jag hade inte hela bilden. Min förväntan var att det skulle finnas flera skadade på platsen och kanske kollegor som fått bruka sina tjänstevapen.

Vi tittade på varandra: ”Ska vi åka?” Robin och Emelie var bara aspiranter när de fick larmet om pågående dödligt våld på Engelbrektsskolan.

Dåvarande aspiranterna Emelie och Robin befann sig på Stortorget i Örebro när de hörde utropet. De hoppade in i bilen med sin instruktör och kom till Engelbrektsskolan som en av de första patrullerna på plats.
– Vi hade jobbat civilt den dagen så vi tog på oss våra gula armbindlar och kepsar innan vi gick in och började söka av skolan med dragna vapen, berättar Robin.

Där inne var det förvånansvärt lugnt med elever som stod och handlade i kafeterian.
– Men vi såg ett blodspår och följde det in i en av korridorerna.


20–25 %

Så mycket kan en organisation förbättra resultaten i sina arbetsgrupper genom väl använd after action review.

Källa: Do Team and Individual Debriefs Enhance Performance? A Meta-Analysis, Tannenbaum et al. 2012.

Metoden AAR utvecklades ursprungligen av amerikanska armén och har sedan spridit sig till andra länder och branscher. Regionala insatsstyrkan i Bergslagen har jobbat med metoden sedan 2016 och det var där Magnus Hammer kom i kontakt med den.

Men det var i och med påskupploppen 2022 som AAR fick ett brett genomslag i regionen. Upploppet i Sveaparken i Örebro, med 300 aktiva stenkastare, många skadade kollegor och förstörda polisfordon, hade lämnat ett öppet sår hos personalen. Missnöjet kokade och Magnus Hammer såg en risk att det skulle leda till ett utbrett chefsförakt och tystnadskultur.
– Det började pekas finger, skyllas ifrån sig och sopas under mattan.


AAR-metodens 5 huvudfrågor

1. Vad förväntades hända?
2. Vad hände faktiskt?
3. Varför blev det som det blev?
4. Vad kan förbättras och hur?
5. Vad kan vi sprida vidare?

Han tog kontakt med regionpolischefen Patrick Ungsäter och föreslog att personalen som hade varit med i Sveaparken skulle få följa upp insatsen i en AAR. Regionpolischefen nappade på idén.
– Jag är glad att han lyssnade och vågade satsa på den här typen av uppföljning som på riktigt tar sikte på att vi ska säga som det är.

Det blev ett lyckat försök och nu används AAR i allt fler sammanhang i region Bergslagen – inte bara efter dramatiska polisinsatser utan även för att följa upp till exempel utvecklingsprojekt eller brottsutredningar. Nyligen har man utbildat 22 nya dialogledare för att kunna utvidga verksamheten.

Men vågar folk verkligen prata fritt under AAR? Finns det inte en oro att ta upp sådant som kan användas emot en?
– Jag kan inte säga att alla vågar. Men fokus i de här samtalen ligger alltid på vad och inte på vem. ”No blame” är en viktig princip. Och det som sägs stannar i rummet, om inte deltagarna bestämmer att vissa saker ska spridas vidare till lärdom för andra.

Vi lämnar Karlskoga nu. Vem fan bryr sig liksom?

Till skillnad från insatsen i Sveaparken under påskupploppen betraktas insatsen vid knivskärningen på Engelbrektsskolan som lyckad. Många patruller var snabbt på plats och poliserna agerade enligt de principer som gäller vid PDV. Det visade sig senare att det inte var en PDV-händelse utan en attack mot en enskild elev. Gärningsmannen kunde gripas och offret fick vård och överlevde. Men när deltagarna i dagens AAR skrapar på ytan kommer det ändå fram en del brister. Stora och små riskmoment som med lite otur hade kunnat få allvarliga konsekvenser.

Som att skolorna i Örebro inte har rätt namn på kartorna hos regionledningscentralen, RLC. På platsen där Engelbrektsskolan numera ligger stod det fortfarande Wadköpings utbildningscentrum till exempel.
– Vi får våra kartor från Lantmäteriet och kommunen verkar inte ha kontaktat dem och berättat att Wadköpings utbildningscentrum stängde 2012, säger Olle Lund, som är vakthavande befäl på RLC.

Det ledde till att RLC först ropade ut Wadköpingsskolan som mål för insatsen. Det skapade förvirring bland patrullerna som började googla på namnet. Felet korrigerades visserligen snabbt, men kan ha gett en liten fördröjning.


Samtalsregler för AAR inom Polisen

  • Fokus på ”vad”, inte på ”vem”.
  • Alla ska komma till tals.
  • Konstruktiv kritik är tillåten.

Det stora problemet under insatsen var annars bristande radiodisciplin. Larmet om en befarad PDV gick ut i hela länet. Och inledningsvis blev talgruppen blockerad av alla patruller som ropade upp sig och meddelade att de var på väg. Det gjorde att poliserna som var först framme hade svårt att nå ut med viktig information om sina iakttagelser på platsen. Polisen Emil Helander minns frustrationen.
– Det gick inte att komma ut på talgruppen för att någon skulle meddela att ”vi lämnar Karlskoga nu”. Vem fan bryr sig liksom?

Magnus Hammer skriver ner deltagarnas minnesbilder.

Det har blivit eftermiddag och samtalet om knivskärningen på Engelbrektsskolan börjar lida mot sitt slut. Lapparna på väggarna börjar fyllas med iakttagelser och förslag. Vad vill ni skriva under rubriken ”Sluta med”? undrar Magnus Hammer. ”Onödigt snack på radion”, tycker flera. ”Onödiga telefonsamtal till Pic:en”, tycker Kristoffer Springare som blev nedringd under insatsen av diverse chefer och andra som ville förhöra sig om läget.

Och under rubriken ”Börja med”?
– Involvera RLC i PDV-övningar, tycker vakthavande befälet Olle Lund.
– Sätta på sig den gula kepsen om man jobbar civilt. Den är fruktansvärt ful men syns bra, säger Robin.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser