I spåren av Löfving-Staaf-härvan och Mats Löfvings tragiska död drog fack och arbetsgivare i gång ett partsgemensamt arbete mot tystnadskulturen inom Polisen. I styrgruppen sitter både myndighetens HR-chef Fredrik Modigh och Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow. Arbetsgruppen har nu kommit fram till några ”frågeområden” som ska utredas närmare.
– Det första är att se över om man behöver vikta upp de önskvärda beteenden som finns i myndighetens uppdragskompass vid tillsättning av chefstjänster och vid förlängning av chefsförordnanden, säger Fredrik Modigh.
Fredrik Modigh, HR-direktör vid Polismyndigheten.
Foto: Lars Hedelin.
Vilka delar i kompassen är det som har bäring på tystnadskulturen?
– Att visa hänsyn och respekt för andra, ha tillit till andras kompetenser, vara inlyssnande, ge och efterfråga återkoppling. Det finns flera ekrar i kompassen som definitivt kopplar an till tystnadskulturen. Det handlar om saker som vi behöver göra för att säkerställa ett öppet klimat.
Det andra området som parterna tänker titta på är om uppdragskompassen kan bli mer styrande även för lönesättning och lönerevision.
– Arbetsgivaren har några skarpa verktyg till sitt förfogande och det ena är om någon får ett jobb eller inte, och det andra är vilken lön eller löneutveckling man får. Om vi menar att kultur är viktigt på riktigt då måste också beteenden och hur man agerar mot varandra, det som konstituerar vår kultur, tillmätas faktisk betydelse.
Annars blir det här med kulturförändring ”bara prat”, enligt honom.
– Det räcker inte att inrätta ett nytt nätverk, ta fram en utbildning eller ett nytt stödmaterial. Inget ont om den typen av initiativ, men vi kan inte bara prata om att kultur är viktigt utan måste visa det i handling.
Om man ska rekrytera eller förlänga en chef – hur tar man reda på om det är en person som skapar ett öppet klimat?
– Det där är något vi behöver prata om partsgemensamt. Men om det handlar om ett förlängt förordnande så kan det göras på flera sätt. Man kan titta på hur OSA-resultaten har utvecklats under de år personen har varit chef (enkät om organisatorisk och social
arbetsmiljö, reds. anm.), fråga medarbetarna, höra vad chefskollegorna säger och så vidare.
I det partsgemensamma arbetet mot tystnadskultur ingår också att se över användningen av arbetsledningsbeslut inom Polisen. Polisförbundet har länge kritiserat hur Polismyndigheten använder sin arbetsledningsrätt för att tillsätta chefsjobb och andra eftertraktade funktioner. Förbundet vill hellre se öppna rekryteringar där fler kan konkurrera om jobben på lika villkor, eftersom det minskar risken för kompisrekryteringar.
Farhågan är att arbetsledningsbeslut uppmuntrar en kultur av jasägare och skrämmer medarbetare till tystnad eftersom de inte vill komma på kant med de chefer som fattar tillsättningsbesluten. Enligt Fredrik Modigh är det inte aktuellt att arbetsgivaren ska sluta använda sig av arbetsledningsbeslut. Den rätten har arbetsgivaren om någon redan anställd har rätt kompetens och kan flyttas till den nya rollen inom ramen för sin anställning. Han kan inte heller säga att arbetsledningsbesluten borde bli färre än i dag.
Däremot kan det behöva införas nya kontrollmekanismer som säkerställer att tillsättningen sker på sakliga grunder.
– Blotta misstanken om att det förekommer kompisrekrytering är allvarlig nog och det behöver vi komma bort ifrån. Exakt hur det ska gå till kan jag inte gå in på nu för det ska vi bestämma partsgemensamt.
I samband med Löfvingaffären uttalade förra rikspolischefen Anders Thornberg att chefer ”på relativt hög nivå” hade haft misstankar om en relation mellan Mats Löfving och hans tidigare underordnade Linda Staaf, men inte hade fört informationen vidare till honom.
Vad har arbetsgivaren för trovärdighet i det här arbetet om inte ens höga chefer för vidare uppgifter om ett misstänkt jävsförhållande till rikspolischefen?
– Ja det är klart att vi alla måste leva som vi lär och ju högre chef du är desto större är ditt ansvar att vara en kulturbärare, annars är det problematiskt och får konsekvenser. Enligt Fredrik Modigh finns det än så länge ingen tidsplan för när eventuella skarpa förändringar kring tillsättning och lönesättning ska sjösättas, följas upp och utvärderas. Men inriktningen är att parterna ska ha tagit fram konkreta förslag till åtgärder före sommarsemestrarna.
Från Polisförbundet har man redan tidigare gjort klart att man ser bemanningsprocesserna som en viktig nyckel till att komma åt tystnadskultur.
– Misstankar om jäv och kompisrekrytering kan leda till en tyst organisation där man inte söker en tjänst för att det redan är klart vem som ska få den och det kan skapa en känsla av uppgivenhet, säger Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow.
Hon berättar också att man i styrgruppen jobbar på att få fram ett sätt att mäta kulturen i myndigheten så att man har någonting att jämföra med längre fram. Det ska tillsättas en arbetsgrupp för detta. Hur det ska gå till har man också som mål att vara färdig med till sommaren.
Katharina von Sydow, Polisförbundets ordförande
Det var rikspolischef Anders Thornberg som tog initiativ till det partsgemensamma arbetet. Han satt också med i styrgruppen från början. Samtidigt har det riktats en kritik mot honom för hanteringen av Löfvingärendet. Uppgifter inifrån Polisförbundet har gjort gällande att Anders Thornberg fått information om hur dåligt Mats Löfving mådde innan sin död. Något Thornberg själv förnekat. Kring detta är förbundsordföranden försiktig med att uttala sig.
– Bilderna går isär. Det är bra att det nu blir en förundersökning. Det är väldigt svårt att förstå hur det kunde bli så här fel, säger hon.
Även facket är en maktfaktor. Hur gör man då inom Polisförbundet för att motverka att en tystnadskultur gror där?
– Grunden är att medlemmarna väljer oss som är förtroendevalda. Vi är en demokratisk organisation med röstningsförfarande och möjlighet att notera avvikande uppfattning, till skillnad från en arbetsplats som Polismyndigheten.
Hon nämner bland annat motioner till kongressen och olika nätverk som finns i organisationen där olika åsikter om vad förbundet ska jobba med lyfts. Hon nämner också Polisförbundets medlemsundersökningar.
Men hur hanterar man konflikten mellan att behöva visa enad front mot arbetsgivare, politiker och allmänhet och samtidigt vara en demokratisk och öppen organisation och välkomna debatt och diskussion?
– Jag försöker leva som jag lär, vill höra olika åsikter och välkomnar debatt och diskussion. Det gör att vi får bättre och bredare underlag till beslut som majoriteten står bakom. Självklart kommer det alltid finnas enskilda som inte delar majoritetsbeslutet. Men i externa kontakter med arbetsgivare och politiker behöver det vara tydligt vad vi som ett förbund står för.
Del 3 av Polistidningens serie om tystnadskultur fortsätter inom kort med fler artiklar. Vi har till exempel varit med när poliser i Bergslagen luftar vad som gick bra och dåligt vid en dramatisk insats. Dessutom får Polisens presschef svara på kritiken om en sluten myndighet.
För tidigare delar av serien, se nedan.
Läs mer:
Läs mer:
