I slutet av november skrev Polisförbundet och Polismyndigheten under ett nytt kollektivavtal som slog fast att ingen polis ska tjäna under 31 000 kronor. Avtalet innehåller också en löneökning på 7,6 procent för 2023 och 2024 som ska fördelas på kollektivet. Nu pågår de regionala förhandlingarna, som avgör var de individuella lönerna landar.
Flera av förbundsregionerna är klara med de regionala direktiven, visar Polistidningens rundringning. Förbundsregion Stockholm blev färdiga redan innan jul. Direktivet är ganska generellt hållet och det mesta sköts ute i polisområdena, enligt förhandlingsansvarige Andreas Strand.
– Där har man den bästa kännedomen om individerna. Vi kommer sluta själva kollektivavtalet i maj någon gång.
Att det finns 7,6 procent i utrymme betyder inte att alla kommer få det i löneökning, påpekar Andreas Strand.
– Så enkelt är det inte. Det säger bara hur mycket pengar det finns att fördela. Och om det ska vara individuell och differentierad lönesättning så innebär det att om någon ska få en krona mer så måste någon annan få en krona mindre.
Många poliser som jobbat länge har uttryckt oro över att bli omsprungna lönemässigt av färskare kollegor, i och med det nya lönegolvet på 31 000.
– Man trycker ihop lönebilden, det blir ju effekten, säger Andreas Strand.
Lönerevisionen innehåller visserligen mycket pengar, men det beror delvis på inflationen och på att två revisionstillfällen har slagits samman, menar han.
– Det finns inte hur mycket pengar som helst. De som har 40 års anställning, hur mycket mer ska de tjäna än de som har två eller tre år i yrket? Så mycket pengar finns inte, det måste man ha i beaktande.
Förbundsregion Syd blev nyligen klara med sitt direktiv. Det var inte helt lätt att nå dit i år, enligt regionsordförande Gunnar Norgren. Han menar att årets revision innehåller ett par särskilda utmaningar: Dels den nya lägstalönen och dels att det nu står i det centrala avtalet för staten att yrkeserfarenhet ska beaktas när lönen sätts.
– Erfarenhetsbegreppet är nytt. Hur ska det hanteras, hur ska man synliggöra det i en bedömningsgrund? Att formulera det i ett direktiv är inte helt enkelt, säger Gunnar Norgren.
Parterna i Syd har kommit fram till att det ska finnas ett visst avstånd i lönenivåer mellan poliser som anställts de tre senaste åren.
– Ser man till medellönen blir de lite äldre kollegorna inte omsprungna, däremot minskar ju glappet. I och med att det är så mycket pengar i revisionen kommer de också dra iväg. Sedan är det ju en individuell bedömning och den gör ju arbetsgivaren, inte vi.
Ralf Andersson, förhandlingsansvarig förbundsregion Mitt
I förbundsregion Öst har man också kommit överens om ett direktiv. Liksom hos de övriga förbundsregioner Polistidningen pratat med blir det inga specifika satsningar på grupper eller funktioner.
– Vi går på samma lösningar för hela kollektivet. Vi har haft lite olika syn på vad som skulle behöva göras i den delen. Det här var vad vi kunde komma överens om, och det tror jag träffar behovet i stort, säger förhandlingsansvarige Gustav Borg.
Intentionen är att den nya grundlönen på 31 000 ska skapa en ny lönebild.
– Det ska inte bli en bottenplatta så att halva ingripandeverksamheten ligger på samma lön.
Förbundsregion Nord har fokuserat på partsdialogen mellan Polisförbundets representanter och arbetsgivaren i sitt regionala direktiv.
– Dialogperspektivet är det viktigaste, säger regionens ordförande Mikael Eksholm.
Polisförbundets företrädare ska kunna föra en dialog med arbetsgivaren och förstå den tänkta lönesättningen, och ställa de frågor som behövs. Det underlättar i sin tur förhandlingarna kring det regionala kollektivavtalet, menar han.
Han tror att de flesta i Nord kommer bli rätt nöjda med utfallet.
– Att höja upp bottenplattan påverkar givetvis det totala utrymmet. Men jag tror det finns tillräckligt utrymme för att de flesta ändå ska bli nöjda med sin nya lön.
I förbundsregion Mitt har parterna kommit överens om siffror: Omkring fem procent av löneutrymmet ska gå till kollektivet i stort, och uppemot ungefär 3,5 procent har cheferna i utrymme att hantera i individuell lön utifrån prestation. Det enligt Ralf Andersson som är förhandlingsansvarig. Undantagen är de som redan har ett så kallat väl hävdat löneläge eller inte alls uppfyller lönekriterierna.
– Den stora breda massan som går till jobbet och gör det man ska varje dag – det är där det är viktigt att satsa. Jag är mycket nöjd med det utfall vi fått. Avtalet ger en klar höjning av polisen utifrån att vi uppvärderar hela yrket och inte lägger pengar på kompetenskritiska funktioner, säger Ralf Andersson.
I Bergslagen körde förhandlingarna fast tidigare under vintern. Parterna stod så långt ifrån varandra att ett förhandlingstillfälle ställdes in, enligt Erik Hiding som är ordförande i regionen och även förhandlingsansvarig. Men efter stöd av parterna på nationell nivå är förhandlingarna nu igång igen.
