För en tid sedan rapporterade Polistidningen om att vice överåklagare Magnus Johansson inte inleder förundersökning mot en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren. Ärendet initierades genom en anmälan från Polisförbundet i region Öst om att en polis i Jönköping behandlats felaktigt när han delgavs misstanke och förhördes efter att ha skjutit verkanseld i tjänsten.
Enligt Mikael Ehne, vice ordförande för Polisförbundet i Öst, var den främsta bristen att polisen inte fick ha en offentlig försvarare närvarande, trots att han efterfrågade det. I stället ska han ha ställts inför ett ultimatum.
– Antingen ställer du upp på förhör nu direkt eller så får du inte gå tillbaka till kollegorna på avlastningssamtalet. Medlemmen går med på att låta sig förhöras, eftersom han känner att han måste tillbaka till de andra, har Mikael Ehne tidigare berättat för Polistidningen.
Mikael Ehne, vice ordförande Polisförbundet region Öst
I anmälan från Polisförbundet Öst beskrivs detta som tjänstefel ”genom att beordra och genomföra förhör med, samt delge misstanke mot, polis trots att denne upprepade gånger bad om att facklig representant och försvarare skulle närvara under förhöret”. Samt tjänstefel ”genom att hota polisman med restriktioner för vilka det saknas lagligt stöd när denne ville vänta med ovan nämnda förhör tills dess att försvarare och facklig representant kunde närvara”.
Vi har bett vice överåklagare Magnus Johansson kommentera den delen av anmälan från Polisförbundet. I ett mejl skriver han att han har prövat samtliga delar som tas upp i anmälan. Men att han bara fann skäl att motivera sitt beslut vad gällde tidpunkten för förhöret och delgivningen av misstanke. I övriga delar medförde det som hade kommit fram i utredningen ingen anledning att anta det hade förekommit brott som hör under allmänt åtal.
Magnus Johansson, vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
När Polistidningen undrade om han ändå kunde utveckla sin syn på frågan om polisens rätt till offentlig försvarare gjorde han följande förtydligande:
”I ärendet fanns det inte anledning att anta att den misstänkte hade förvägrats rätten att ha försvarare närvarande.”
Polistidningen ställde då en följdfråga:
”Har du möjlighet att utveckla något vad du menar med att polisen inte förvägrades rätten att ha försvarare närvarande under förhöret? Enligt Polisförbundet framförde han önskemål om att ha försvarare med, men någon sådan fanns inte med under förhöret.”
Vi har inte fått något svar.
Mikael Ehne på Polisförbundet Öst tycker att beslutet att inte inleda förundersökning verkar förhastat och undrar på vilket underlag det togs. Han påpekar att kraven för att inleda förundersökning generellt sett är låga.
– Har han hört vittnen eller den berörda åklagaren? Eller har han bara haft vår skrivelse att förhålla sig till?
På frågan om åklagare Magnus Johansson har haft något mer än Polisförbundets anmälan som underlag för beslutet svarar han ett kort ”ja”, i ett mejl. När vi frågar om han kan utveckla vad det i så fall har bestått av får vi inget svar.
Polistidningen har begär ut alla handlingar i ärendet från Åklagarmyndigheten och Polisens avdelning för särskilda utredningar. Där finns, utöver Polisförbundets anmälan, även dokumentation från tjänstefelsutredningen mot polisen som sköt i tjänsten. Handlingarna är till stora delar maskerade med hänvisning till sekretess. Men man kan se att dokumentationen bland annat rör de direktiv som förundersökningsledaren gav i utredningen. Även protokollet från förhöret med den då misstänkte polisen finns med, men det är i stort sett helt maskerat.
Mikael Ehne på Polisförbundet i Öst berättar att regionstyrelsen nu har beslutat att begära en överprövning av åklagarens beslut att inte inleda förundersökning.
Misstankarna mot polisen som sköt den misstänkta gärningsmannen avskrevs. Åklagaren på Särskilda åklagarkammaren bedömde att polisen hade haft laga befogenhet att skjuta den misstänkta gärningsmannen när denna angrep honom och en kollega med ett stickvapen. Kollegan blev allvarligt skadad vid händelsen.
