Annons
Annons

Regeringen föreslår full anonymitet för vissa poliser

Poliser som jobbar mot organiserad brottslighet ska kunna vara helt anonyma, enligt ett nytt förslag från regeringen. Men flera remissinstanser är kritiska – och en utredning kommer till en annan slutsats.
22 februari 2024, 16:32

Strax före jul publicerade Justitiedepartementet promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda. Där föreslås att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot organiserad brottslighet i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och dokumentation. Sekretess ska gälla för alla upplysningar som kan avslöja den polisanställdes identitet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att det motverkar myndighetens verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 30 april i år. Trots kritik från vissa remissinstanser beslutade regeringen under torsdagen att skicka vidare förslaget till Lagrådet.

Polisförbundet tillhör dem som stödjer förslaget i stort. Det säger Patrik Danielsson som är förbundets nationella huvudskyddsombud. 
– Det handlar om att skydda poliserna mot påverkansförsök och trakasserier. Det är egentligen ingen som är i behov av mina personuppgifter. Det är viktigt att kunna ta reda på vem som står för beslut i olika tvångsmedel, och det kan man. Allting är ju fortfarande spårbart. Men personuppgifterna behöver inte vara offentliga.

Patrik Danielsson, Polisförbundets nationella huvudskyddsombud. Foto: Emma Eneström
Patrik Danielsson, Polisförbundets nationella huvudskyddsombud

Foto: Emma Eneström

Den enda kritiken han och Polisförbundet har är när det gäller tidsbegränsningen: I promemorian föreslås att lagändringarna ska gälla i fem år.
– Jag förstår inte varför man ska ha en tidsbegränsning, det tycker jag inte är motiverat. Men om man inför en sådan här lagreglering måste man ju även utvärdera om det får avsedd effekt.

PROMEMORIA OM STÄRKT SKYDD FÖR VISSA POLISANSTÄLLDA

Justitiedepartementets promemoria Stärkt skydd för vissa polisanställda kom 22 december 2023. Där föreslås att polisanställda som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och handlingar.

Sekretess ska som grundregel gälla för uppgifter som kan göra att den anställde går att identifiera. De ändrade reglerna ska gälla i fem år och föreslås börja gälla 30 april i år.

Flera tunga remissinstanser riktar dock stark kritik mot förslagen i regeringens promemoria, och tar bland annat upp att frågan om anonymitet för poliser precis har undersökts i en statliga utredningen om starkare skydd för offentliganställda (se nedan). Och det förslaget är fortfarande ute på remiss. 

Justitiekanslern tycker att det mot den bakgrunden är både ”förvirrande och betänkligt” att ett så långtgående förslag som det nu aktuella samtidigt läggs fram i en promemoria.

Ett förslag som innebär att offentlig maktutövning mot enskilda ska kunna ske anonymt väcker grundläggande frågor om rättssäkerhet, allmänhetens förtroende för de rättsvårdande myndigheterna samt mediers möjligheter till insyn och kritisk granskning. Dessa frågor har varken belysts eller hanterats på ett tillräckligt sätt i promemorian,” skriver Justitiekanslern.

Justitieombudsmannen är inne på samma linje och hänvisar till förslagen i den statliga utredningen, som utgår från ”att det finns starka skäl för att bevara den nuvarande ordningen och att det inte bör införas en reglering som möjliggör att namn ersätts med en anonym beteckning vid dokumentation av beslut och andra åtgärder.

Justitieombudsmannen kritiserar också den korta svarstiden när departementspromemorian var ute på remiss och menar att det ”riskerar att skapa en oreda” när flera förslag med samma syfte skickas på remiss samtidigt.

Frågan om att minska exponeringen av offentliganställdas namn har som sagt även behandlats i en statlig utredning. Den kom i januari och har namnet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier klar. Där får poliser särskild uppmärksamhet. Utredaren föreslår att poliser som har fått ett särskilt tjänstekort ska kunna använda sitt tjänstgöringsnummer istället för namn när de skriver protokoll över ingripanden. Namnet ska antecknas i en separat handling. Det ska också gå att se till att namnet inte automatiskt delas med den misstänkte genom förundersökningsprotokollet i dessa fall.


Statlig utredning om starkare skydd för offentliganställda

Utredningen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier, SOU 2024:1, lämnade sitt betänkande till regeringen 11 januari. Där föreslås att vissa polisanställda i undantagsfall ska kunna använda tjänstgöringsnummer istället för namn i dokumentation, men att det ska gå att på begäran få ut namnet.

Enligt utredningen kan förslagen börja gälla 1 juli 2025.

Men utredningens förslag är inte tillräckligt, anser polisens nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson. Polisförbundet har länge drivit att polisers personuppgifter inte ska framgå i dokumentation i förundersökningar.
– Jag kan inte se att man omhändertar den delen i utredningen. När den misstänkte slutdelges så får han eller hon ju ta del av alla handlingar, och förundersökningsprotokollet blir offentlig handling. Man anser att offentlighetsprincipen är viktigare än behovet av att skydda personuppgifter i dokumentation, säger Patrik Danielsson.

Han hade hellre sett att u-numret, som alla poliser har på sitt vanliga tjänstekort, användes i slutdelgivningen till en misstänkt.
– Då hade man inte kunnat komma åt personuppgifterna med mindre än att man begär ut uppgifterna och att de sekretessprövas.

Det är också problematiskt att hänga upp möjligheten att vara anonym på det särskilda tjänstekortet, menar han. För två år sedan blev det lättare för poliser att få särskilt tjänstekort, så att alla som löper en ”påtaglig risk” att drabbas av hot och våld kan få det. Men färre än väntat har ansökt, och dessutom är det strul med att producera korten, enligt Patrik Danielsson.

Utredningen är just nu ute på remiss till bland annat Polisförbundet, som inte svarat ännu.

Särskilt tjänstekort: Kan utfärdas till polisanställda som löper ”påtaglig risk” att drabbas av hot och våld. Kortet innehåller bara foto och tjänstgöringsnummer. Det senare kan kopplas till anställda genom en förteckning som finns hos Polismyndigheten.

U-nummer: Användarnummer för polisanställd som finns på polisens vanliga tjänstekort.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst