Gång på gång skickades paketen från utlandet till en person i Stockholmsområdet. De luktade sött och så starkt att personalen som levererade dem reagerade. Till slut tog logistikföretaget kontakt med Tullverket. På Tullverket drog man slutsatsen att leveranserna innehöll tobak.
Hösten 2022 informerade Tullverket Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet. De hade redan en lista på personer som köpte tobak från utlandet. När Tullverket nu hörde av sig om de doftande leveranserna gav det tillräckligt på fötterna för att Ekobrottsmyndigheten skulle starta ett ärende om misstänkt skattebrott.
Det fick namnet Aladdin. Spaning och hemlig avlyssning sattes in på flera adresser kring Stockholm och Södertälje.
– Eftersom vi har en egen underrättelseverksamhet så kommer mycket av det vi jobbar med därifrån. Vi skapar våra egna ärenden, säger Annika Månsson.
Hon är polis, utredare och just nu vikarierande operativ samordnare på Ekobrottsmyndigheten, kammare två. Hit kom hon 2020, nästan samtidigt som polis- och utredarkollegan hon vikarierar åt: Therese Gustavsson. Hon gör nämligen ett inhopp som kansliansvarig på Ekobrottskansliet. Kansliet hör till Polismyndigheten och NOA, men ligger på Ekobrottsmyndighetens huvudkontor i centrala Stockholm.
Ungefär 280 poliser är anställda av Ekobrottskansliet vid NOA och har polismästaren Manne Jönsson som chef. I praktiken är de utlånade till Ekobrottsmyndigheten. De jobbar sida vid sida med åklagare, revisorer, it-forensiker, civila ekobrottsutredare och andra som är direkt anställda av myndigheten.
– Alla har sin kompetens och vi behöver varandra för att det ska funka, säger Therese Gustavsson.
Här utreds allt från bokföringsbrott och bedrägerier till insiderbrott, näringspenningtvätt och organiserad brottslighet. Ofta handlar det om att någon lurat staten på pengar. Men det är inte så torrt som det kan låta, enligt Annika Månsson.
– Det är inte bara white collar crime, det är kanske en fördom som finns. Vi har att göra med grovt kriminella, det är väldigt vanligt.
Och vanligare blir det. Enligt regeringen tjänar gängen nu mer pengar på ekonomisk brottslighet än på narkotikaförsäljning. Under hösten gick Ekobrottsmyndigheten ut och varnade för att gängkriminella bedriver vårdcentraler. De är ofta multikriminella och ägnar sig utöver narkotikabrott även åt bedrägerier och ekonomisk brottslighet i företag.
En stor del av arbetstiden för myndighetens utredande poliser går åt just till att utreda. Men skrivbordsjobbet varvas med husrannsakningar, tillslag och frihetsberövanden. Främst i de egna ärendena, men ibland också i andra där polisens befogenhet behövs. Allt som kräver polismans befogenhet är det Ekobrottsmyndighetens poliser som ansvarar för och utför.
EKOBROTTSMYNDIGHETEN
- Ekobrottsmyndigheten skapades 1998 när den ekonomiska brottsligheten hade förvärrats. Myndigheten utreder bland annat skattebrott, bokföringsbrott, brott mot aktiebolagslagen, vissa penningtvättsbrott och ärenden som kräver specialkunskap om finansiella förhållanden.
- Av de omkring 670 medarbetarna är cirka 280 poliser. Det finns sex polisoperativa enheter utspridda över landet. De jobbar med underrättelseverksamhet, spaning och hemliga tvångsmedel. Det finns också poliser inom den utredande verksamheten.
- Myndigheten har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå.
– Jag upplever att man får vara väldigt mycket polis här. Periodvis är det hektiskt med mycket tillslag, när vi är ute på adresser och verkligen konkret är poliser. Vi har kvar polisrollen samtidigt som vi är utredare, säger Annika Månsson.
Ärendena kan vara enkla och snabba, som när en årsredovisning saknas och en person är misstänkt. De kan också vara stora och komplicerade – som i fallet Aladdin.
Hösten 2022 biträdde Annika Månsson och Therese Gustavsson i ärendet. En lägenhet i ett flerfamiljshus i Södertälje stack ut som särskilt intressant. Spanarna rapporterade om en stark lukt i trappuppgången. Dessutom var det något i lägenheten som drog stora mängder ström, eftersom elen gick gång på gång.
En liten fabrik för tillverkning av vattenpipstobak, misstänkte Ekobrottsmyndighetens utredningsteam. De började planera ett tillslag. Men hyresvärden ville in och kontrollera elen, och lägenhetsinnehavaren hade börjat bli nervös.
En torsdagsförmiddag upptäckte en av spanarna som befann sig utanför lägenheten i Södertälje att den misstänkte hade börjat tömma bostaden. På väg i en lastbil därifrån hade han stoppats av Södertäljepolisen i en rutinkontroll. Den misstänkte greps av polisen framför ögonen på spanaren.
Nu kastades planerna omkull. Tillslaget kunde inte längre vänta.
– Vi var tvungna att agera. Om det fanns fler misstänkta så skulle de bli varse vad som hände nu, säger Annika Månsson.
Ekobrottsmyndighetens åklagare kontaktade Södertäljepolisen, tog över ärendet från dem och anhöll personen som hyrde lägenheten. Som operativ samordnare blev det Therese Gustavsson som fick leda det akuta tillslaget. Hon tog Annika Månsson till hjälp. Det var strax före lunch.
Adrenalinet pumpade. I polischatten skickade de ut frågan ”hur många poliser har vi?”.
– Vi fick in ganska många. Det var skönt. De kom och anmälde sig till mig och jag skickade ut dem till olika adresser. Bland annat till den här fabriken i Södertälje, säger Therese Gustavsson.
De behövde snabbt få ut poliser till alla misstänkta adresser, så att ingen viktig bevisning och beslag skulle försvinna. Patrullerna kom ut till förrådslokalerna och ringde tillbaka: ”Vi är här, vad ska vi göra?”
Therese Gustavsson och Annika Månsson satt som en sambandscentral och gav direktiv. Patrullerna fick husrannsakansbeslut och klippte upp förrådslåsen.
– Ett förråd var tomt, det hade de hunnit flytta. Annars var det grejer på alla platser, säger Therese Gustavsson.
ANNIKA MÅNSSON
Gör: Operativ samordnare. Polisinspektör och utredare på Ekobrottsmyndigheten sedan 2020.
Bakgrund: Började som IGV-polis i Nyköping. Fortsatte sedan till bedrägeriroteln i Flemingsberg. Blev polisinspektör på Kungsholmen i Stockholm, sedan förundersökningsledare på bedrägerisektionen.
I förråden stod mängder av kartonger och säckar på fuktiga betonggolv. Många av kartongerna hade blötts upp, gått sönder och läckt ut något som såg ut som träspån. Det skulle visa sig att det fanns ungefär två och ett halvt ton tobak i förråden. Det skatteundandragande värdet – summan som personerna hade låtit bli att betala i skatt – beräknades till någonstans mellan elva och tolv miljoner kronor.
– Ett väldigt högt värde. Därför var det viktigt att vi inte släppte det, säger Annika Månsson.
Bevisningen i Ekobrottsmyndighetens ärenden brukar oftast bestå av papper, hårddiskar och innehållet i telefoner. Myndighetens beslagsavdelning hade inte plats för tonvis med vattenpipstobak. Beslaget fick därför stanna i förråden över helgen, under bevakning av väktare.
– Det kryllar inte av ordningsvakter att anlita på kvällen, men det löste sig till slut, säger Therese Gustavsson.
Några kollegor kom förbi med gulaschsoppa åt dem. Först framåt 22 tiden kunde hon och Annika Månsson åka hem. Dagen efter det stora tillslaget fick de låna ett beslagställe av Polisen där de kunde samla ihop tobaken och de andra komponenterna. Det tog två dagar av skyfflande och körande att förflytta alltihop.
THERESE GUSTAVSSON
Gör: Kansliansvarig på Ekobrottskansliet. Polisinspektör och utredare på Ekobrottsmyndigheten sedan 2020.
Bakgrund: Var ekonomiassistent i flera år innan polisutbildningen. Därefter polis på IGV i Skärholmen. Utredare och sedan förundersökningsledare.
Det finns en del fördomar bland andra poliser om hur det är att jobba på Ekobrottsmyndigheten, tycker hon och Annika Månsson. En är att jobbet är svårt.
– Det kan nog stämma. Men man lär sig. Jag behöver inte vara revisor, för vi har det i huset, säger Annika Månsson.
En gemensam anledning till att de båda sökt sig till Ekobrottsmyndigheten är samarbetet med andra yrkesgrupper.
– Det är givande, och utredningarna har potential att bli bättre när vi har så många olika bakgrunder. Jag kan bidra med mitt. Och vi har nära samarbete med åklagarna här, säger Annika Månsson.
Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet, med runt hundra åklagare anställda totalt. Att ha dem nära är en stor fördel.
– Jag kan springa upp och ställa en fråga till åklagaren, sedan kan jag jobba vidare, säger Therese Gustavsson.
En annan uppfattning är att man inte är så mycket konkret polis när man jobbar på Ekobrottsmyndigheten.
– Att det är ”filttofflorna på”, det är en fördom, säger Annika Månsson.
– Men vi går Polkon, vi har skytteinstruktörer i huset. Vi går CBRN utbildningar. Så det stämmer inte.
Identiteten som polis är tydlig, samtidigt som de känner stark tillhörighet till de andra kollegorna och Ekobrottsmyndigheten. Som anställda av Polismyndigheten och NOA är det där ansvaret för polisernas arbetsmiljö ligger, genom polischefen Manne Jönsson. Han har arbetsgivaransvar för poliserna på Ekobrottsmyndigheten.
Men helt glasklara är gränsdragningarna inte till vardags.
– Vi befinner oss i Ekobrottsmyndighetens verksamhet, så i slutänden är det de som ansvarar för exempelvis lokaler. Samtidigt har vi en anställningsform som gör att vi måste ta arbetsmiljöansvaret och personalansvaret för de polisanställda. Arbetsmiljöhanteringen blir annorlunda och mer komplex än i polisens vanliga verksamhet, säger Manne Jönsson.
Inköp och ekonomi blir också klurigt när två myndigheters riktlinjer ska jämkas. Till exempel när det behövs ny polisiär utrustning.
– Vem ska köpa den, Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten? Det är naturligt att använda Polisens avtal när vi köper uniformsutrustning. Men det går ju på Ekobrottsmyndighetens budget. Sådant blir det ibland diskussion om, säger Manne Jönsson.
Generellt tycker han relationen mellan myndigheterna är god. Och han ser tecken på att Ekobrottsmyndigheten kommer växa framöver.
– Vi kan göra betydligt mer för att komma åt den kriminella ekonomin där den går in i företagsstrukturer, och därmed komplettera annan brottsbekämpning.
Nu är förundersökningen i Aladdin-ärendet i stora drag klar. Åklagaren kommer att åtala för tillverkning av 680 kilo vattenpipstobak som framställts i lägenheten i Södertälje. Flera personer var misstänkta från början, men i slutänden räckte inte bevisningen.
Mannen som hyrde lägenheten satt först häktad, men släpptes efter en månad. Han fick reseförbud av tingsrätten, men lyckades ändå försvinna utomlands.
– Han är fortfarande misstänkt. Så vi letar, säger Therese Gustavsson.
TIDIGARE LARM OM ARBETSMILJÖN
Hösten 2020 riktade medarbetare på Ekobrottsmyndighetens huvudkontor hård kritik mot myndighetens ledning, med anledning av att Monica Rodrigo 2018 blivit generaldirektör. I tidningen Publikt vittnade de om detaljstyrning, tystnadskultur, utskällningar och repressalier.
Våren 2021 avslöjade Uppdrag granskning att chefsåklagaren Stefan Lundberg omplacerats efter att han kritiserat sin chef och sagt nej till avgångsvederlag. Flera höga chefer gick sedan ut i Dagens industri med kritik mot Monica Rodrigo. I början av 2022 visade en medarbetarundersökning att förtroendet för myndighetens ledning var mycket lågt. Många upplevde också kränkande särbehandling.
Monica Rodrigo har meddelat att hon kommer avsluta sitt förordnande när det går ut den sista februari 2024.
