Annons
Annons

Vargpatrull i Karelen

Jakt- och fiskeövervakare patrullerar tillsammans med polis de avlägsna skogarna i Norra Karelen. Det ska bidra till att minska den illegala jakten. Men också öka förtroendet för myndigheternas agerande i vargfrågan.
Jakt- och fiskeövervakare patrullerar tillsammans med polis de avlägsna skogarna i Norra Karelen. Det ska bidra till att minska den illegala jakten. Men också öka förtroendet för myndigheternas agerande i vargfrågan.

Snötunga moln vilar över Joensuu i Norra Karelen. Kimmo Örn, som är *äldre konstapel vid Polisinrättningen i Östra Finland och jakt- och fiskeövervakaren Tobias Peura sitter i bilen på väg några mil norr om stan. Matsäck, kaffe samt skidor och snöskor, om det skulle behövas, är nedpackat i bagaget.
– Vi ska till ett område där det finns en vargflock med cirka sex vargar. Vi vet också att det finns människor där som försöker döda dem. Förra året var vi där jättemycket i förebyggande syfte, berättar Kimmo.

När de ser oss ringer de runt och berättar för andra att vi är här. Det är precis det vi vill. Det får en avskräckande effekt på tjuvjakt.

Tobias läser kartan på en portabel dator. I den har de även tillgång till en polis-app med ett register över vapenlicenser, vilket de ofta kollar upp när de möter jägare i skogen.
– Under vintern träffar vi jägare i skogen i princip varje dag. Genom att titta efter vilka spår de följer och vilken typ av hundar de har, kan vi få en uppfattning om vad de jagar. Om de har hundar som används till att jaga varg blir vi uppmärksamma, säger Kimmo.

Kimmo och Tobias ingår i vargpatrullen som är en del i det sexåriga projektet Varg Life som handlar om att främja samexistens mellan varg och människa. Patrullen är den första i sitt slag och är ett samarbete mellan Polisinrättningen i Östra Finland och Forststyrelsen – en myndighet som skulle kunna jämföras med Sveaskog, men som också ansvarar för att övervaka jakt och fiske på statens mark. Forststyrelsen har lång erfarenhet av jaktfrågor och ett nätverk inom området, och med polisens befogenheter kan de även patrullera privatägd mark, vilket Forststyrelsen inte har rätt till annars. Deras främsta uppgift är att förhindra olagligt dödande av varg.
– Numera känner folk igen vår bil. När de ser oss ringer de runt och berättar för andra att vi är här. Det är precis det vi vill. Det får en avskräckande effekt på tjuvjakt säger Tobias.

I Östra Finland är toleransen mot varg särskilt låg och precis som i Sverige är frågan komplex. Kimmo Örn, som syns på bilden, är polis och patrulklerar tillsammans med Tobias Peura som är jakt- och fiskeövervakare. Foto: Maria Bard

I Finland anses vargen vara en hotad art och stammen har varierat kraftigt under åren. År 2013 fanns inte mer än cirka 120 individer och den största anledningen anses vara tjuvjakt. Sedan dess har den ökat, delvis på grund av strängare lagar, men trots att vargen förökar sig effektivt växer stammen långsamt. År 2023 fanns mellan 291 och 331 vargar.

Det finns mycket ilska över att politiker i storstäderna ska sätta ramarna för hur människor i glesbygden ska leva.

I Östra Finland är toleransen mot varg särskilt låg och precis som i Sverige är frågan komplex. Förutom att vargen kan vara ett hot mot tamboskap upplever många att djuret inskränker på deras möjligheter att jaga, i och med att den kan attackera jakthundar. Vargen har även blivit en bricka i debatten om motsättningen mellan stad och land.
– Det finns mycket ilska över att politiker i storstäderna ska sätta ramarna för hur människor i glesbygden ska leva, förklarar Tobias.

Arbetsområdet sträcker sig genom landskapen Norra Karelen, Norra Savolax och Södra Savolax. Det innebär många timmar i bil och arbetspassen är runt tolv timmar långa fördelade på tre dagar per vecka. Vanligtvis kör de en tvåsitsig Land Cruiser som lätt tar sig fram på de slingriga skogsvägarna, men för att få med sig mig som journalist har de denna dag lånat en svart skåpbil. Efter några hundra meter på en smal skogsväg får de syn på en grupp människor i kamouflagefärgade kläder. De går ut för att prata med dem.
– De säger att de vet om att det finns varg här men de tar risken att hunden blir skadad. De är jägare som håller på med ett hundprov. Det finns varg överallt och de
vill inte vara rädda för den, förklarar Kimmo när han sätter sig i bilen igen.

Tobias Peura. Foto: Maria Bard

Kimmo har arbetat som polis i Joensuu i ett tjugotal år och känner både trakten och människorna som bor här. Han förklarar att en viktig del av projektet handlar om att öka förtroendet bland invånarna för de myndigheter som jobbar med vargfrågan. De som bor i vargområden känner ofta att de inte blir tagna på allvar. Myndigheterna å sin sida kan däremot lätt tänka att berättelserna är överdrivna. Nu, om det till exempel inträffar en vargattack mot tamboskap eller hundar, kommer patrullen ut till platsen och reder ut vad som har hänt.
– Vi ska vara neutrala och lyssna in olika sidor. Vi skyddar varken vargen eller döljer jaktbrott, förklarar han.


* Polisens grader i Finland och de
svenska motsvarigheterna

Yngre konstapel…………… Polisassistent
Äldre konstapel…………….Polisassistent med över 4 års erfarenhet
Överkonstapel…………….. Polisinspektör
Kommissarie…………………Poliskommissarie
Överkommissarie………… Poliskommissarie – sektionschef
Polisinspektör………………Polisintendent – polisjurist
Biträdande polischef…… Polismästare
Polisöverinspektör……… Biträdande polisdirektör
Polischef……………………..Polisdirektör
Polisdirektör………………..Polisdirektör
Polisöverdirektör………… Rikspolischef

Både Kimmo och Tobias trivs med att vara i naturen vilket var en anledning till att de sökte sig till jobbet. Under sina arbetstimmar har de stött på både björn, varg och lodjur och Tobias berättar inlevelsefullt om hur de vid ett tillfälle larmades till en gård där en björn slagit sig till ro på ett trädgårdsbord. Beväpnade med pepparsprej för djur lyckades de jaga bort björnen från gården. Den gången var lösningen enkel men en av patrullens uppgifter är just att utarbeta åtgärder när rovdjur utgör hot mot människor eller tamboskap.

De ser också till att skyddsjakt sker på ett korrekt sätt och vid behov bistår de vid förundersökning av jaktbrott. År 2021 kunde de vid ett misstänkt jaktbrott säkra tillräckligt mycket bevis, bland annat i form av blod och spår, att det ledde till en fällande dom.
– Personen dömdes till sex månaders fängelse, böter på 4 500 euro samt jaktförbud i fyra år. För människor som bor i de här trakterna är det ett kännbart straff. För många är jakten deras enda hobby, säger Kimmo.

En drönare, som har en värmekamerafunktion är ett effektivt hjälpmedel. Foto: Maria Bard

De kör sakta längs skogsvägen för att spana efter vargspår, men den nyfallna snön försvårar arbetet. Att kunna identifiera djurspår, fotografera i snön och andra kunskaper som behövs för jobbet har Kimmo skaffat sig på egen hand. Någon specialistutbildning utöver en polisutbildning är inte nödvändigt, förklarar han. Även Tobias har en polisutbildning i grunden.
– Det är ett krav för att jobba som jakt och fiskeövervakare på Forststyrelsen. Jag har även arbetat som polis i ett par år, berättar han.

De har tillgång till en del utrustning som hjälper dem i arbetet. Med en kikare med inbyggd värmekamera kan de till exempel se om ett djur gömmer sig i terrängen. En drönare, som har en värmekamerafunktion, är också ett effektivt hjälpmedel. Kimmo berättar om ett fall hösten 2022 då de använde drönaren för att söka efter en varg som attackerat får på en gård. Ibland använder han den till att fota av en brottsplats. I en app som har utvecklats speciellt för projektet har de tillgång till data om varg.

I början av projektet var de få som ville hjälpa oss, men i dag har vi ett nära samarbete med både naturskyddare och jägare i trakterna.

Till exempel dokumenterade vargrevir, var det tidigare skett attacker på får eller hundar, jaktbrott samt tips som lämnats in av invånare. av invånare.
– Vi är helt beroende av kontakter med invånarna. I början av projektet var de få som ville hjälpa oss, men i dag har vi ett nära samarbete med både naturskyddare och jägare i trakterna. Även om många föredrar att lämna informella tips. Det finns många jägare som inte accepterar jaktbrott, berättar Tobias.

Det är inte ovanligt att starten på jaktsäsongen övervakas av polis, men att polis och jakt- och fiskeövervakare rör sig i skogen hela året, och bland annat kontrollerar vapenlicenser, har väckt mycket uppståndelse och upprörda känslor. Tobias berättar att det finns både släkt och bekanta som tagit avstånd från honom eller vägrar prata om hans jobb. Värst är det på sociala medier.
– Det händer att vi nämns i inlägg som får hundratals negativa kommentarer. Ibland känns det som att jägare anklagar oss för att vara vargbeskyddare medan de som värnar om vargen anser att vi är varghatare, berättar Tobias.
– Det är likadant för mig men jag har bestämt mig för att inte bry mig om det. Jag kollar inte på vad som skrivs i sociala medier, säger Kimmo.

Kimmo och Tobias får många informella tips och bilder från invånare. De flesta vill inte att det ska komma fram att de samarbetar med polisen. Den här bilden är tagen av en jägare som har en viltkamera på sin mark. Foto: Maria Bard

Projektet är nu inne på sitt femte år och det är tydligt att närvaron av polis och myndigheter i trakten har gjort skillnad. Framför allt vet människor om att de är där och att de kan bli straffade för tjuvjakt, vilket i sig har en förebyggande effekt. Varg Life har dessutom satt ljus på att utredning av jaktbrott kräver både tid och kompetens, och Polisinrättningen i Östra Finland har därför valt att göra ett flertal nyrekryteringar inom området. 

Det har funnits en tyst acceptans för tjuvjakt men vi upplever att det håller på att förändras.

Projektet och de ökade resurserna har lett till att omfattande utredningar påbörjats. Vad som händer med patrullen efter projektets slut är däremot oklart. Efter alla rutiner, kontakter med invånare och kunskap som arbetats upp, vore det ett bakslag om vargpatrullen lades ner, anser Kimmo och Tobias.
– Det har funnits en tyst acceptans för tjuvjakt men vi upplever att det håller på att förändras. Jaktbrott har dessutom fått högre status i Östra Finland, delvis tack vare det här projektet, säger Kimmo.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser