Läkare, sjuksköterskor, journalister och lärare. Det är exempel på yrkeskårer som har egna etiska koder för att hjälpa medlemmarna att hantera dilemman i vardagen. Till hösten kan poliser komma att läggas till den listan. Då ska Polisförbundets kongress ta ställning till förbundsstyrelsens förslag om en yrkesetik för poliser. Det handlar om sammanlagt tolv punkter som beskriver vilka värden som poliser ska hålla högt och hur poliser ska bete sig mot både allmänheten och varandra.

Utdrag ur yrkesetik för poliser
En polis…
- tar ansvar för den polisiära makten,
- sätter samhällsuppdraget och allmänhetens intressen före egna intressen,
- motverkar försök till otillbörlig påverkan,
- rapporterar missförhållanden,
- tar aktivt ansvar för sin egen, organisationens och yrkets utveckling,
- vårdar sitt språk, och
- är uppmärksam på sitt eget och andra anställdas mående.
Läs hela förslaget till yrkesetik här.
Enligt Polisförbundet är den särskilda yrkesetiken för poliser ett led i att vara en respekterad och professionell poliskår med högt förtroende hos allmänheten. Och den ska hjälpa enskilda poliser att agera på ett sätt som inte skadar det förtroendet. Det finns också förhoppningar om yrkesetiken ska höja statusen för yrket och lönerna. Eventuellt kan den även användas som ett påtryckningsmedel om arbetsgivaren inte ger kåren förutsättningar att leva upp till de värden som anges där.
Man kan förstås invända att det redan finns en massa påbud om hur poliser ska bete sig i bland annat grundlagarna, polislagen, den statliga värdegrunden samt Polisens värdegrund, medarbetarpolicy och uppdragskompass. Behövs det då ytterligare ett regelverk? Enligt Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow är yrkesetiken till stor del en sammanställning av de värden som framgår av redan befintliga dokument.
– Så tanken är att de ska bli lättare att hitta och lättare att ta till sig, säger hon.
Hur är innehållet förankrat bland medlemmarna?
– Vi gjorde en enkät till både medlemmar och allmänhet för att få reda på vilka värden man anser kännetecknar en professionell polis. Sedan har vi stämt av under arbetets gång med förtroendevalda i regionerna och i förbundsstyrelsen.
Det står i yrkesetiken att målet är att den ska genomsyra professionens dagliga arbete. Vad krävs för att den ska bli mer än en pappersprodukt?
– Att den används och diskuteras till exempel vid arbetsplatsmöten och reflektioner i vardagen.
Är tanken att poliser ska kunna vägra utföra vissa arbetsuppgifter därför att de strider mot deras yrkesetik?
– Det är svårt att säga vad medlemmarna kommer göra. Vi har mer haft avsikten att det ska bli tydligt vilka förväntningar man har på poliser och att det ska vara ett stöd i arbetet.

Straff för brott mot yrkesetiken?
Enligt Polisförbundet kommer det inte att finnas något formellt sanktionssystem kopplat till yrkesetiken så som klander, löneavdrag eller avskiljande från anställningen. Tanken är inte heller att medlemmarna ska göra någon särskild förbindelse att följa etiken. Förbundet skulle dock kunna utesluta medlemmar med hänvisning till yrkesetiken. I dagsläget kan det ske om en medlem ”motverkar Polisförbundets uppgift, åsidosätter stadgarna eller i behörig ordning fattade beslut”, vilket är extremt ovanligt i praktiken.
Malin Wieslander är docent vid Linköpings universitet och har forskat om värdegrundsfrågor inom polisen. Hon har läst Polisförbundets förslag till yrkesetik för poliser och beskriver det som ”gediget”.
– Det är positivt att det är Polisförbundet som tar fram en sådan här policy och inte myndigheten så att den kommer inifrån skrået. Det ger större legitimitet än något som uppfattas som en pålaga uppifrån.

Malin Wieslander, polisforskare vid Linköpings universitet.
Jämfört med värdegrunderna för staten och Polismyndigheten blir en särskild yrkesetik för poliser också mer relevant för kåren, enligt henne.
– Den innehåller dimensioner som är centrala för yrket och synliggör att man har makt och befogenheter och inte ska nyttja sin ställning för personlig vinning. Den utgår också från begrepp som poliser redan är bevandrade i som legalitet och proportionalitet.

Vad är yrkesetik?
Etik är ett rättesnöre för vad som är rätt eller fel, ont eller gott. Yrkesetik används för att vägleda vissa yrkesgrupper utifrån deras särskilda uppgifter och villkor. Vanligast är att yrkesetik finns för yrkesgrupper med stora maktbefogenheter, uppgifter som är svåra att kontrollera och som utövas med stor självständighet.
Källa: Polisförbundet.
Malin Wieslander tycker också att förslaget till yrkesetik för poliser innehåller en nyhet.
– Det här som står i punkt elva om att man som polis ska vara uppmärksam på sitt eget och kollegors mående och själv söka hjälp eller uppmana andra att göra det. Det visar att det är något man behöver utveckla inom polisen.
Tror du att etiken kan bidra till att höja statusen för yrket?
– Det utgör en del i att definieras som en profession så på sikt kan det leda till högre lön och status.
/Polismyndighetens gamla ledord gör comeback i Polisförbundets yrkesetik för poliser.
Vad vet man då om efterfrågan på etisk vägledning bland poliser? På frågan ”Behövs etiska riktlinjer för poliser?” svarade bara 44 procent ja i en medlemsundersökning som gjordes 2021. På den närbesläktade frågan ”Kan du tänka dig att svära en polised för att skriva under på etiska förhållningssätt som ska gälla polisarbetet” blev utfallet däremot mer positivt. Drygt 70 procent kunde tänka sig det.
År 2020 beslutade kongressen att Polisförbundet ska verka för att polisyrket blir ett formellt legitimationsyrke och att poliser ska svära en polised för att erhålla legitimationen. Men eftersom varken förbundet eller arbetsgivaren äger frågan om en yrkeslegitimation (det gör regering och riksdag) så är frågan om att svära ed pausad av förbundet i nuläget.
Vad tycker du om Polisförbundets förslag till yrkesetik för Poliser?

Ida Örlegård Svensson, IGV-polis i Östersund
Foto: Johan Axelsson/Bildbyrån
– Det mesta är självklara saker för mig och även för de flesta av mina kollegor hoppas jag. Så jag kan fundera på hur stort behovet är. Till stor del sätter den här yrkesetiken ord på Polismyndighetens värdegrund. Men den kanske kan fylla en funktion som ett förtydligande. I grunden är det ju bra att myndigheten och Polisförbundet har i stort sett samma syn på polisiär professionalitet.

Anette Ohlsson, utredare i Kalmar
Foto: Privat
– Det är en jättefin beskrivning av hur en polis borde vara och de flesta önskar nog att de var just så bra, men poliser är inte supermänniskor och som enskild polis kan det vara svårt att alltid leva upp till allt det där. I en av punkterna står det om att rapportera missförhållanden inom organisationen, men det kanske inte alltid är så lätt.

Fredrik Hillberg, yttre befäl i Polisområde Gävleborg
Foto: Foto: Tobias Sterner/Bildbyrån
– Jag tycker den är bra. Särskilt sista punkten om att poliser ska tänka på att de är representanter för kåren oavsett om de är i tjänst eller inte. Det gäller kanske framförallt på mindre orter där de flesta känner igen de som är poliser. Men även på sociala medier där poliser behöver tänka på vad de lajkar och kommenterar, för det kan lätt uppfattas som myndighetens uppfattning i frågan.

Ann Nyberg, gruppchef mängdbrott i Uppsala
Foto: Daniel Ekbladh
– Jag tycker att förslaget är bra. I min värld är detta saker som ska vara självklara. Mycket av det framgår av vår medarbetarpolicy men det är inte fel att det trycks på från flera håll. Och det kanske är än viktigare i dagens läge med den press vi är under på grund av den problematik vi upplever i samhället.