Regeringen vill ha en mer effektiv polis. Det vill Polisförbundets medlemmar också. Frågan är så viktig för 52 procent av medlemmarna att den till och med är avgörande för viljan att stanna i yrket (Novus, november 2023).

Medlemmar och förtroendevalda beskriver en organisation som i förhållande till stödavdelningarna fungerar trögt, är omständlig och administrativt tung. I värsta fall överprövar stödavdelningarna, till exempel HR eller ekonomi, beslut som verksamhetscheferna fattat. Det riskerar att både fördröja och försvåra det viktiga arbetet för att förbättra polisers arbetsmiljö.

Att det blivit så illa brukar skyllas på införandet av matrisorganisationen och den därtill kopplade processtyrningen vid omorganisationen 2015. Men den förklaringen håller inte. Utifrån skolbokens definition av processtyrning borde hela Polismyndighetens fokus ligga på kärnuppdraget: att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott samt jobba för trygghet och säkerhet. Fokus i processtyrningen ska nämligen ligga på de uppgifter som utgör organisationens själva existensberättigande, på kärnprocesserna. Stödverksamheternas uppgift är att förstå kärnprocessernas behov och att utifrån det leverera det bästa stödet.

Att det inte fungerar enligt skolboken – och att polismatrisen inte levererat på de teoretiska löftena om snabbhet, effektivitet och flexibilitet – är inte stödverksamheternas fel. Felen ligger i stället i myndighetens arbetsordning.

Det är i arbetsordningen som kärnverksamheten fråntagits nödvändiga mandat och underställts de styrdokument som stödverksamheterna getts rätten att utfärda. Där det borde tydliggöras att stödverksamheterna är till för att stötta ges de i stället makt att både säga nej till kärnverksamheten och rätten att kravställa på den samma.

I skrivande stund finns hela 589 styrdokument. Poliser beskriver ett fullkomligt regelregn som det inte finns tid att hantera eftersom man redan går på knäna.

Här är våra övergripande råd till den nya polisledningen som jobbar med att komma till rätta med problemen:

Ge tillbaka mandaten till kärnverksamheten. Mandaten ska ligga där besluten kan fattas snabbt, effektivt och av dem som kan frågorna bäst, på ”lägsta ändamålsenliga nivå” som det hette inför omorganisationen.

Styr hela polisen mot kärnverksamhetens mål. För ökad effektivitet och bättre utredningsresultat, som regeringen krävt, måste alla delar av verksamheten jobba mot samma mål. Stödverksamheterna behöver stötta utifrån kärnverksamhetens behov, annars kommer polisen aldrig att kunna leverera fullt ut i alla delar.

Professionalisera de horisontella arbetssätten. Att kunna jobba horisontellt över funktions-, regions- och organisationsgränser är viktigare än någonsin i dagens komplexa och snabbföränderliga värld. Här behöver polisledningen dra lärdomar från arbetssätten med stödavdelningarna men också från andra horisontella arbetssätt, som exempelvis Frigg.

Polisförbundet känner att vi har en bra dialog med polisledningen i de här viktiga frågorna och vi jobbar vidare ute i regionerna för att kunna bidra ytterligare i förändringsarbetet. Vårt mål är att ge poliskåren ett bättre arbetspass, med bättre förutsättningar att göra ett bra, säkert och effektivt jobb – för samhällets bästa.