Att sjukskrivningstalen är höga bland kvinnlig personal över 40 år, har bekymrat cheferna inom den operativa enheten i polisregion Väst. Anna Lintula, sektionschef för polisens kontaktcenter, gav därför i uppdrag till Emily Nilsson och Emma Weréen från arbetsmiljögruppen att analysera vad de höga sjuktalen kunde bero på.
− Vi kom fram till att en orsak kan handla om klimakteriebesvär som inte uppmärksammas. Trots att klimakteriet är något som alla kvinnor går igenom är det ett ganska tabubelagt ämne att prata om, säger Emily Nilsson, tillförordnad gruppchef vid polisens kontaktcenter.
Emily Nilsson, tillförordnad gruppchef vid Polisens kontaktcenter i Väst
Anna Lintula berättar att de hämtat inspiration från Partille kommuns klimakterieutbildning.
− Deras satsning grundade sig i studier om att kvinnor i dag blir feldiagnostiserade för utmattning och depression, vilket kan leda till långa sjukskrivningar, när det egentligen handlar om symtom som kan uppstå i samband med klimakteriet.
Anna Lintula, sektionschef vid Polisens kontaktcenter i Väst
I januari deltog omkring 40 chefer med personalansvar och drygt 150 kvinnliga medarbetare från polisregionen, på föreläsningar med forskaren Lena Rindner. Hon har skrivit en avhandling om kvinnors hälsa och klimakteriet vid Göteborgs universitet och talade om ämnet utifrån sina vetenskapliga resultat.
En av föreläsningarna var riktad till chefer och den andra till kvinnlig personal. Under våren ska även den manliga personalen få ta del av kunskaper om klimakteriet på arbetsplatsträffar.
− Vi kunde inte ana vilket stort gensvar det skulle bli! Vi har fått så många positiva kommentarer från deltagare, berättar Emily Nilsson.
Vad är klimakteriet?
- Under klimakteriet förändras hormonbalansen
i kvinnans kropp. Det innebär
bland annat att halterna av östrogen sjunker. - Klimakteriet är en period i livet som
pågår cirka fem år före och fem år efter
kvinnans sista menstruation. Klimakteriet
inträffar vanligtvis i 40–60-årsåldern, men
det kan variera både uppåt och neråt i ålder. - Vanliga besvär: värmevallningar, svettningar,
humörsvängningar, känslor av nedstämdhet,
torra slemhinnor, urinläckage,
sömnsvårigheter, minskad sexlust och värk.
Källor: Lena Rindner och Vårdguiden 1177.
Men det har också framkommit besvikelse hos medarbetare. Det finns kvinnor som önskat att utbildningen hade gjorts tidigare.
− Jag har pratat med personal som berättat att de har haft de jobbigaste besvär utan att ha haft någon på arbetsplatsen att prata med. Cheferna har varken förstått eller kunnat möta dem, säger Anna Lintula.
Utbildningssatsningen ska förhoppningsvis leda till ett öppnare samtalsklimat om klimakteriet.
− Tidigare förknippade jag framför allt klimakteriet med vallningar och svettningar. Men nu har jag förstått att det framför allt är den psykiska ohälsan som påverkar, säger Emily Nilsson.
Vad kan du göra som chef?
- Öka din kunskap om klimakteriet. Bra information finns på Vårdguiden 1177 (sök på klimakteriet). Var öppen för att ställa frågor och samtala om klimakteriet med medarbetare.
- Hänvisa till vårdcentralen på betald arbetstid för medarbetare som är i behov av klimakterierådgivning eller utredning för sina besvär.
- Anpassa arbetstider eller arbetsuppgifter tillfälligt om det behövs. Det kan till exempel handla om möjlighet att gå ner i tjänstgöring under en period eller att kunna arbeta hemifrån vissa dagar.
Källor: Lena Rindner och Vårdguiden 1177.
Finns det inte risk för att medarbetare kan känna sig kränkta över att få frågor om de är i klimakteriet när de mår dåligt? Både Emily Nilsson och Anna Lintula är medvetna om det, men betonar ändå vinsten med att ha samtal som kan upplevas som svåra och privata, för att hitta rätt åtgärder för de som lider i det tysta.
− Om en kvinna berättar om eller visar symtom som sömnsvårigheter, nedstämdhet, värk eller humörsvängningar, försöker vi förmå henne att söka hjälp för sina besvär och berättar att det kan vara tecken på klimakteriet, säger Anna Lintula.
Vid behov av klimakterierådgivning eller medicinsk utredning
hänvisar de sin personal till vårdcentralen. Som chefer kan de förutom att visa öppenhet och förståelse för olika typer av klimakteriebesvär, även anpassa arbetsuppgifter och arbetstider vid behov.
− Om någon har sömnsvårigheter, kanske det inte är lämpligt att arbeta tvåskift under en period, säger Anna Lintula.
Vad kan du själv göra för att må bättre under klimakteriet?
- Du kan lindra klimakteriebesvär på egen hand, exempelvis genom fysisk aktivitet (konditionsträning och/eller styrketräning), avslappningsövningar, sömn, att avsätta tid för återhämtning och minska kraven på dig själv. Försök att hitta en balans mellan krav och vad du orkar.
- Vänd dig till vårdcentralen om du har behov av klimakterierådgivning.
Källor: Lena Rindner och Vårdguiden 1177.
För Emily Nilsson, 39 år och Anna Lintula, 42 år, har utbildningen även väckt tankar på hur de själva kommer att må när de kommer i klimakteriet. Nu känner de sig mer förberedda på vad som kan hända i kroppen.
− Om alla på arbetet har en förståelse kring klimakteriebesvär kommer det att hjälpa både oss och männen som vi arbetar med, säger Emily Nilsson.
