Den polis som sitter med en frihetsberövad i baksätet har ofta två val om hen inte kan boja personen. Antingen sitta obältad för att vara redo att ingripa om den frihetsberövade till exempel skulle göra utfall. Alternativet är att sitta fast och därmed löpa risk att inte kunna ingripa i tid. Båda scenarion innebär en direkt farlig arbetsmiljö.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har i en rapport tagit fram ett antal koncept som skulle kunna vara tänkbara lösningar på problemet. Om en person inte kan bedömas vara aggressiv inledningsvis är de lagliga möjligheterna att boja begränsade. Men det finns flera exempel på att en omhändertagen person är lugn från början för att under färd slå om. I rapporten nämns bland annat ett ärende från december 2022, då en person som omhändertagits enligt LOB och inledningsvis verkar lugn hastigt slår över. Mannen skadade två poliser och försökte ta vapnet av den ena.
Det VTI har undersökt i sin rapport är olika alternativ för en säkrare arbetsmiljö. En av de inledande frågeställningarna rör vilka tekniska lösningar som skulle hjälpa poliserna att både vara mer trafiksäkra och känna sig trygga under transport. Studien bygger på webbenkäter, observationer på plats hos poliser, semistrukturerade intervjuer och workshops. Det har också gjorts en webbenkät som fångar upp hur det ser ut för poliser i övriga Europa.
Något som lyfts är den bur av hårdplast som finns på omhändertagandeplatsen i vissa polisbussar. Den uppskattas av de poliser som har möjlighet att nyttja den. Men i övriga bilar saknas en komplett lösning. VTI har i arbetet med rapporten tagit fram ett antal koncept. Bland dem fanns olika typer av byglar att sätta fast den frihetsberövade med, ett skyddsnät och olika typer av hand- och fotfängsel. Under workshops med Polisen i Halmstad och Eskilstuna utvärderades sedan de olika koncepten. De idéer som av poliserna rankades högst var en plastbur liknande den som finns i bussarna, en bygel från taket och ett bälte med flera fästpunkter. Men det fanns problem med dem alla.
Avseende buren lyftes bland annat att den tar mycket plats och att det blir trångt för passagerarens ben. Bygeln som skulle fästas i bilens tak var en lösning många poliser uppskattade. Ett problem med den var dock att den vid en krock kan bli för stum och därmed farlig. Det förslaget arbetades därför om till en anordning med fäste i lastgallret. Bland annat för att ha rörlighet i sidled. Bältet alla. Avseende buren lyftes bland annat att den tar mycket plats och att det blir trångt för passagerarens ben. Bygeln som skulle fästas i bilens tak var en lösning många poliser uppskattade. Ett problem med den var dock att den vid en krock kan bli för stum och därmed farlig. Det förslaget arbetades därför om till en anordning med fäste i lastgallret. Bland annat för att ha rörlighet i sidled. Bältet med flera fästpunkter fanns det också problem med. Det skulle behövas en ny säkerhetsklassning för att införas och skulle det användas nu krävs att även det bälte som redan finns är på. Med eventuellt trassel som en tänkbar följd.
Enligt VTI behöver ämnet studeras djupare och utifrån fler parametrar. Till exempel hur förutsättningarna för olika
designlösningar påverkas av att man arbetar i ljus eller mörker. Eller gå djupare in i vilka förutsättningar som finns i just de fordon som Polisen använder.
RAPPORTEN:
Säker transport för polis och omhändertagen i polisbil VTI 2024
Författare: Martina Odéen, Anna Anund, Magnus Karemyr
Arbetsmiljöproblem vävs in i utbildningen
”Jag slogs av att det här problemet har funnits i så många decennier och att även poliser ute i Europa har samma situation”. Det säger Martina Odéen som är en av författarna till rapporten från VTI.
Martina Odéen, rapportförfattare
Foto: privat
Martina Odéen berättar att initiativet till undersökningen kom efter att hennes chef ätit lunch med en polis. Och att polisen berättade om hur vanligt det är att man åker obältad.
– Så etablerat att det vävs in i polisutbildningen. Man får träna på det där. Det trots att det ju faktiskt
finns en risk att skadas väldigt svårt om man krockar. Både den i baksätet och föraren framför. I rapporten lyfter
författarna att detta skulle kunna strida mot arbetsmiljölagen. Där framgår att ”arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall för arbetstagaren”.
– Här väver man in ett arbetsmiljöproblem i utbildningen.
Det som är säkert och uppskattat i transportsituationen kanske utgör ett problem för bilens användbarhet i andra situationer. För att de tar för mycket plats, stör andra funktioner bilen behöver ha eller helt enkelt skulle vara svåra att använda i praktiken. Andra lösningar skyddar för lite eller kan vara svåra att få fast en redan våldsam, eller storväxt person i.
Det farliga arbetssättet att vara obältad vid transporter tycks också ha överlevt länge och är detsamma i fler Europeiska länder.
Kan det vara så att det helt enkelt inte går att lösa?
– Nej, det tror jag verkligen inte. Det ska ju sägas att det här är ett första steg och att det sedan tidigare, vad vi kunnat se, har gjorts väldigt lite för att försöka ta fram lösningar. Men om det ska bli någon lösning behöver man jobba vidare på de framtagna koncepten.
Hon säger att de poliser som deltagit i studien varit väldigt positiva och att man på VTI pratar om att ta fram en prototyp på någon av de föreslagna lösningarna.
– Man får komma ihåg att det här är ett första steg, men frågan är verkligen viktig, säger Martina Odéen.
Fotnot: Martina Odéen, som är expert på användarupplevelse, UX, jobbar inte kvar på VTI utan har gått vidare till en större biltillverkare.
