Mer än var tjugonde av Polistidningens läsare lever med skyddade uppgifter – så kallad sekretessmarkering. Att leva med skyddade uppgifter är komplicerat på många sätt. Bland annat påverkar det posten. Det senaste numret av Polistidningen skickades ut till prenumeranter med skyddade uppgifter en månad efter att övriga prenumeranter fått sin tidning. Hos Skatteverket står det nämligen pallvis med medlemstidningar som ännu inte skickats ut till adressaterna.
Som all annan post som ska gå till en person med skyddade uppgifter, måste den först ta vägen om Skatteverket, där personalen behöver förse försändelserna med nya adressuppgifter för att sedan skicka vidare posten. I skrivande stund lever ungefär 33 000 personer med skyddade uppgifter, men antalet ökar hela tiden.
– I siffror handlar det om 75 000 medlemstidningar och 900 000 brev med till exempel vårdkallelser och fakturor som ska ut, säger Anna-Lena Ringstål, sektionschef på Skatteverkets förmedlingspost.
Därför har man valt att nedprioritera förmedlingen av medlemstidningar till förmån för vårdkallelser och fakturor. Det pågår en statlig utredning kring hur förmedlingen av post till personer med skyddade uppgifter ska hanteras, något som Polistidningen skrivit om tidigare. Syftet med utredningen är få till ”en fungerande, trygg och säker postförmedling till personer med skyddade uppgifter”. Skatteverket har under flera år haft i uppdrag att sköta postförmedlingen, men i takt med att allt fler får skyddade uppgifter, har uppdraget svällt i omfattning. Dessutom är uppdraget inte särskilt reglerat, varken i lag eller annan förordning. Det innebär att det inte är fastslaget vilken typ av försändelser som bör förmedlas.
Enligt Anna-Lena Ringstål har man helt enkelt tvingats att göra en nedprioritering, trots att den statliga utredningen ännu inte är klar. Enligt plan ska den utredningen med förslag till åtgärder lämnas till finansdepartementet sommaren 2025.
I väntan på det växer högarna på Skatteverket.
– I vissa fall har vi till och med fattat beslut om att skicka tillbaka tidningarna till utgivaren, men då enbart i de fall vi ser att det finns fakturor i försändelsen. Detta för att ärendet inte ska gå till inkasso på grund av försenad leverans till mottagaren, säger Anna-Lena Ringstål.
Om det nu är så mycket att göra på Skatteverket att man tvingas prioritera på detta sätt, varför ansöker man inte om ökad budget?
– Det är inte möjligt. Istället har jag gått ut till kolleger på andra avdelningar för att se om de kan komma in och avlasta internt.
Katharina von Sydow, Polisförbundets ordförande, ser allvarligt på problemet.
– Polistidningen är en uppskattad förmån där Polisförbundets medlem får ta del av både viktig information och inspiration i form av reportage, konstaterar hon och fortsätter:
– Om Polistidningen inte går ut i tid till våra medlemmar innebär det en ytterligare inskränkning i de redan tuffa omständigheterna det innebär att leva med skyddade uppgifter, säger hon.
I vilken mån den som av olika skäl tvingas ansöka om skyddade uppgifter hos Skatteverket är medveten om vilka inskränkningar i vardagslivet det kan innebära varierar. Någon information om vad skyddade uppgifter kan få för konsekvenser för privatlivet ges inte ut automatiskt. ”Det är den enskilda medarbetaren som själv fattar beslutet om att ansöka om sekretessmarkering, och hur pass insatt den enskilde medarbetaren är beror på den enskildes intresse”, svarar Mikael Eriksson på Säkerhetsavdelningens kansli på Polismyndigheten i ett mejl till Polistidningen.