Klockan är kvart över tio på måndagsförmiddagen. I en ombyggd ubåtshall i Malmö blippar sig Peter Hellqvist fram genom dörr efter dörr med sitt passerkort. Här hade Kockums verksamhet för många år sedan, men nu huserar polisutbildningen i den gigantiska byggnaden. Eller ”Enheten för polisiärt arbete vid Malmö universitet” som är det officiella namnet.
Till slut kommer han fram till en dörr som det står PNF på – Polisens nationella förarutbildning. Ett gäng polisstudenter sitter och väntar. Rummet de går in i verkar taget direkt från något event för gamers. Belysningen är dämpad och utmed väggarna står sex skrivbord med datorskärmar och spelrattar. Peter Hellqvist, lärare på förarutbildningen, ställer sig mitt på golvet.
– Då kan ni logga in i era simulatorer. Vi börjar med övningen ”manöverbana i trånga situationer”. Ta en tur och känn er för, säger han.
Studenterna sätter sig till rätta framför skärmarna. I övningen ska de följa en bana kantad av lastbilar, containrar och andra hinder utan att köra på något. Det blir många skratt och svordomar när det ändå blir en del plåtkontakt.
– Då byter vi till övningen ”utryckning pågående inbrott”. Sätt på er lurarna så får ni ärendet direkt från KC, säger Peter Hellqvist.
I simulatorerna kan studenterna träna på varje övning om och om igen. Allt de gör registreras. Efteråt kan de se en repris av sin körning och analysera den tillsammans med Peter Hellqvist.
– Det går lite fort genom tätorten, jag hade inte velat åka med dig där. Och här körde du mot rött. Man kan undra om det var motiverat, säger Peter Hellqvist till en av studenterna. En annan student, Johan Tideborn, går sin fjärde termin. Han säger att reprismöjligheten är ett plus.
– Det är bra att få svart på vitt hur man har kört.
Studenten Andreas, som inte vill säga sitt efternamn, tycker att simulatorn är som en blandning mellan spel och verklighet.
– Det är ju inte på riktigt, men lärorikt ändå. Man kan göra misstag och lära sig av dem. Men det finns flera faktorer i verkliga livet som inte alls kommer fram här. Man blir ju inte rädd när man krockar, utan det är bara att börja om.
Martin Larsson är ämnesansvarig för PNF:en vid Enheten för polisiärt arbete på Malmö universitet. Han berättar att de började använda simulatorer i polisutbildningen hösten 2021.
– Vi har ett visst antal timmar till förfogande inom PNF:en, men kände att de praktiska lektionerna ute på körgården inte riktigt räckte till för att studenterna skulle nå upp till de nivåer som krävs när det gäller fickparkering och annat, säger han.
Studenterna behövde alltså mer träning i precisionskörning i låg fart, men det fanns ingen tid att ta av.
– Då kom vi på att vi kunde prova med simulatorer och mängdträna vissa moment som var svåra att hinna med annars. Vi ville undersöka om vi kunde använda simulatorerna som en pedagogisk metod.
Efter en tid gjordes en utvärdering med 83 studenter där en grupp enbart tränade i simulator, en annan enbart körde ute på körgården och en tredje grupp blandade metoderna. Alla trem grupperna visade sig klara de olika körmomenten lika bra.
Malmö som var först ut i Sverige med simulatorkörning är i princip fortfarande ensamma om det. Umeå har skaffat sig två simulatorer, men de är större och används på annat sätt, enligt Martin Larsson. Han och hans sju körlärarkollegor i Malmö har haft mängder av studiebesök från andra polisutbildningar och räddningstjänster i landet.
– Än så länge avvaktar nog de andra för att se hur det går för oss. Simulatorer används inom flyget och militären, så det är inget konstigt. Men det är viktigt att säga att det är ett komplement, vi skulle aldrig kunna köpa in 20 simulatorer, köra all utbildning i dem och göra oss av med bilarna.
Under 2021 blev simulatorutbildningen även ett forskningsprojekt vid Malmö universitet. Trots att trafiken är den farligaste miljön för poliser att arbeta i, med flera dödsolyckor, är den forskning och utveckling som bedrivs kring polisiära utryckningsförare begränsad. Det enligt Joakim Ingrell, forskare och lektor på institutionen för polisiärt arbete. Han och institutionens föreståndare, Caroline Mellgren, såg att simulatorutbildningen även kunde utnyttjas för att träna farliga moment, som prejning och olika formationskörningar. Men för det krävdes mer verklighetstrogna simulatorer med riktiga bilstolar monterade på plattformar som följer med bilens rörelser.
Hittills har studenterna suttit på vanliga kontorsstolar. Caroline Mellgren och Joakim Ingrell sökte och fick förra året 4,8 miljoner kronor i bidrag från Crafoordska stiftelsen i Lund för att kunna handla upp all ny och nödvändig utrustning i år.
– Vi har fått utrustningen, men det är vissa saker vi behöver justera med hjälp av mjukvarutillverkarna. Vi får mjukvaran uppdaterad på distans så vi kan prova oss fram så att det blir rätt, säger Joakim Ingrell.
Prejningar
Det har blivit vanligare att förare inte stannar på polismans tecken där med har antalet riskfyllda efterföljanden ökat.
Antalet prejningar ökade enligt Polismyndighetens tillsynsrapport mellan 2019 och 2020 från 285 till 392.
Enligt polisens HR-avdelning var det bara 390 poliser som genomgick utbildning av stoppande av fordon, där prejning ingår, under åren
2019-2021. Cirka 7 000–9 000 poliser arbetar i yttre tjänst.
Källa: Malmö universitets ansökan om medel till körsimulatorer
Nästa steg när de nya simulatorerna börjat användas är att utveckla nya utbildningar.
– Vi ska ta fram en prejningsutbildning. Vi har bokat in ett gammalt flygfält för att ta fram bra exempel på prejningar, filmade med drönare, så att vi kan göra en valideringsstudie.
Det finns dock ett problem med simulatorundervisningen som måste lösas. En del studenter blir illamående när de kör.
– Det är något vi ska forska vidare på för att få en bättre förståelse för när detta uppkommer och vad som eventuellt kan göras för att minska symptomen. Vi ber studenterna fylla i ett formulär efter varje körning i en simulator. Detta genererar en större volym data som vi kan följa upp över tid, kopplat till bland annat olika typer av körningar i simulatorn.
Just den här måndagen har studenten Johan Tideborn fått testa de nya simulatorerna, som är placerade i ett tillfälligt rum medan de justeras. Skillnaden var stor jämfört med de gamla, tycker han.
– Det var en helt annan och mycket verkligare känsla i de nya. Det var mer som rörde sig och jag kände mig lite illamående av det. Men jag har inte haft några stora problem med åksjuka hittills, utan det har räckt för mig att stanna upp och ta några djupa andetag.
Det är dags för en paus i körlektionen. Studenterna försvinner bort till kaffeapparaten. Peter Hellqvist berättar att hanvarit polis i 44 år och jobbat en hel del som instruktör, innan han blev lärare på polisutbildningen för fyra år sedan.
– Vi har utbildat på samma sätt så länge. Tittar man på gamla polisbilder är det gamla gubbar i beige overaller och svartvita amazoner och samma gamla hinder som vi fortfarande använder, säger han.
Först var han skeptisk till simulatorerna.
– Jag var jättenegativ i början. Jag har utbildat i bilkörning sedan 1991 och tyckte att det gör man i en riktig bil. När de bestämde att vi skulle testa simulatorer var jag inne på att ”gör ni det, men jag kommer inte att undervisa i dem”. Lite var det nog en generationsfråga, jag är ingen datorkille.
Han var orolig för att simulatorerna skulle ersätta bilarna helt på sikt, men fick försäkringar om att det inte skulle ske. Och efter att ha testkört och sett hur kollegorna använde simulatorerna började han ändra uppfattning.
– Det var mycket lättare att förklara via simulatorn hur studenterna skulle ta varje hinder på körgården jämfört med att jag skulle stå och rita på tavlan i 45 till 50 minuter. Jag märkte att studenterna hade fattat principerna när vi kom ner i de riktiga bilarna.
Olyckor och skador
Den vanligaste dödsorsaken för poliser under tjänsteutövning är trafikolyckor.
Det är också vanligt med större och mindre skador på bilarna.
Under 2020 uppgick kostnaderna för olika trafikskador på polisbilar till hundra miljoner kronor.
Det året skadades 6 000 fordon, enligt Kammarkollegiet.
Han ser inte några brister med förarmiljön i simulatorerna jämfört med verkligheten.
– Nej, inte alls. Det är ju klart att djupseendet och avståndsbedömningen inte är detsamma som i en riktig bil, men det är ju inte det vi har simulatorerna till. Så i dag driver jag att det här verkligen är jättebra. Men jag inbillar mig att min roll som djävulens advokat i början var till någon nytta, säger han och kallar in studenterna till dagens sista övning.
Klockan börjar närma sig tolv och lektionen är snart slut. Men först väntar en överraskning. På en pelare i lektionsrummet finns en lista över de 25 snabbaste tiderna på en av banorna i simulatorn. Peter Hellqvist skäms inte för att han ligger etta, tvärtom.
– Ni får provköra banan en gång först. Och sedan får ni ett försök att slå min tid. Den som klarar det bjuder jag på lunch, säger han och ler.
Sedan kommer han med en liten reservation.
– Det är förstås lite tvivelaktigt att först prata om att ni ska köra på ett säkert och föredömligt sätt och sedan ha en tävling i att köra som idioter. Men man måste ha lite roligt också, säger Peter Hellqvist. Och studenterna trampar gasen i botten.
PNF
Polisens förarutbildning är på 180 timmar och sker i tre steg.
Steg 1 grundutbildningen är på 60 timmar. Ungefär fyra timmar av dem sker i simulator på utbildningen i Malmö. Men eleverna har möjlighet att träna mer efter skoltid.
Steg 2 får man som aspirant, efter att man gått sina två år på skolan. Steg 2 är 40 timmar. Steg 3 får man som färdig polis och omfattar 80 timmar.
