– Det är ett litet fåtal som ställer till det för oss genom att läcka information. Så vi ska inte gå runt och vara misstänksamma mot allt och alla, eller ha någon slags angiverikultur. Men vi behöver en hälsosam vaksamhet.
Kenneth Pettersson har inte bytt hatt – utan vänt på den. Så beskriver han steget från informatörsverksamheten till rollen som nationell samordnare för insiderprevention. Med sig från sitt gamla jobb har han kunskapen om vilka knappar man kan trycka på för att skifta en persons lojalitet.
Nu vill han hjälpa poliser att identifiera sina egna och kollegors sårbarheter innan motståndaren gör det. Uppdraget har tagit honom på en turné till myndighetens olika hörn och Polistidningen träffar honom under ett stopp i Stockholm. Han har precis haft en dragning på Kronoberg, Polisens huvudkontor på Kungsholmen.
Så varför satsar myndigheten på insiderprevention just nu? Är det ett växande problem? Det är svårt att säga, enligt Kenneth, eftersom det saknas statistik över utvecklingen. Däremot gjorde Dagens Nyheter en granskning förra året som satte strålkastarljuset på frågan.
I artiklarna kunde man läsa om 14 fall sedan 2018 där anställda inom Polisen läckt information till kriminella.
– DN:s granskning var bra för Polismyndigheten. Det var inga nyheter för oss på säkerhetsavdelningen, men det paketerades på ett sätt så att alla förstod problematiken oavsett hur insatt man var. Och det blev mer okej att prata om det här känsliga ämnet.

Insider eller infiltratör?
Insider:
En redan anställd som av någon anledning skiftar sin lojalitet från myndigheten till exempelvis ett kriminellt nätverk eller en utländsk underrättelsetjänst.
Infiltratör:
Någon som från början har en annan lojalitet och försöker ta anställning i myndigheten.
Till saken hör att utredningar om läckor inom Polisen omgärdas av stark sekretess. Om en anställd förlorar sin säkerhetsklass och tvingas sluta på grund av kopplingar till kriminella redovisas bakgrunden sällan öppet.
Men reportrarna på Dagens Nyheter lyckades tränga genom sekretessen genom att pussla ihop uppgifter från olika myndigheter och intervjua anonyma källor. Därför kom granskningen som en chock för många. Få visste att kriminella använder så utstuderade metoder för att värva polisanställda. Och att så känslig information hade läckt den vägen.
Har säkerhetsavdelningen varit för hemlighetsfull? Har det gjort att problemet gått under radarn?
– Säkerhetsavdelningen har sina skyddsvärden och vissa arbetsmetoder faller under sekretess precis som i andra delar av Polisen. Om det blir känt hur vi arbetar i stort och smått så finns det en risk att illasinnade kan runda systemet. Så jag tycker det är naturligt att man inte berättar om vissa saker.
För Kenneth är hans nya roll en omställning. Att ställa upp med namn och bild i Polistidningen kommer inte naturligt för en person som har jobbat i en dold verksamhet under många år.
Men han måste träda fram ur skuggorna om han ska fronta myndighetens arbete med insiderprevention. För i det uppdraget tror han på öppenhet.
– Man kan tycka att det är kontraproduktivt att berätta vilka beteenden vi tittar efter när vi försöker identifiera potentiella insiders. Det skulle ju kunna hjälpa den som vill dölja något. Men jag tror att vi har mer att vinna på att fler förstår hur det går till och blir vaksamma.
Så klart finns det en snitsig akronym som sammanfattar de riskfaktorer som de anställda bör vara uppmärksamma på. ”Bete” står för bekantskap, ekonomi, tvång och ego. Bekantskap handlar om hur släkt- och vänskapsband kan påverka en anställds lojalitet. Det kan vara allt från att man har en gammal kompis som har hamnat på fel sida av lagen, vilket oftast är hanterbart. Till att man har blodsband till ett släktbaserat nätverk med en hederskultur i botten, vilket är betydligt mer komplicerat.

Värvningstrappan
Så här beskriver Säkerhetspolisen hur främmande makt rekryterar spioner. Enligt Kenneth Pettersson fungerar det på samma sätt när kriminella rekryterar insiders.
1. Analys
Vilken information behöver vi?
2. Målsökning
Vem sitter på informationen?
3. Studie
Vilka sårbarheter har målpersonen?
4. Närmande
Personen kontaktas på ett sätt som ska uppfattas som slumpmässigt.
5. Vänskap
Den utvalda personen utsätts för en charmoffensiv och får oskyldiga uppdrag för att testa relationen.
6. Värvning
Målpersonen får frågan om att lämna ut hemlig information.
Källa: Säkerhetspolisen
Trasslig ekonomi är också en indikator, enligt Kenneth. Liksom motsatsen: orimligt goda finanser. Det är en varningsklocka om en kollega som tjänar 30 000 i månaden bär lyxiga klockor och skor för tre tusen kronor.
Enligt en studie från Brottsförebyggande rådet har ”e” som i ekonomi blivit vanligare som incitament vid insiderhandlingar. ”T” som i tvång verkar däremot vara på tillbakagång.*
– De kriminella nätverken är starka ekonomiskt och har märkt att det är bättre att hålla insiders glada genom att ge dem pengar. Den som utsätts för tvång, till exempel utpressning, gör allt för att komma ur situationen, och då faller hela rekryteringen.
Och vad gör man om man ser ett riskbeteende hos en kollega?
– Börja med att gå till den personen och fråga hur den mår. Redan där kan du ha hjälpt till mycket. Har du inte modet att gå till kollegan så prata med din chef, eller vänd dig till säkerhetsavdelningen så kan vi genomföra samtalet.
Misstänker man att kollegan redan har läckt uppgifter är det bättre att vända sig till avdelningen för särskilda utredningar, enligt Kenneth.
– På säkerhetsavdelningen bedömer vi sårbarheter. Men har en insiderhandling redan begåtts ska det utredas som brott.
Sist i Bete hittar man ”e” som i ego. Enligt Kenneth finns det många studier som visar att en stukad självkänsla är en stark riskfaktor. Flera kända spioner har varit förbittrade myndighetsanställda.
– Man är besviken på arbetsgivaren, tycker att allt var bättre förr, ogillar sina chefer och isolerar sig från kollegorna. Man kanske har sökt massa tjänster men tycker att alla bra jobb går till klappträn som inte förtjänar det.
Mot den bakgrunden kan insiderprevention också handla om att bli en lite mer omtänksam kollega och chef, enligt Kenneth.
– Om vi vet att en förbittrad medarbetare är ett steg närmare en insiderhandling, då kanske vi ska bli bättre på att ge komplimanger och visa varandra uppskattning. Och försöka se personer som har det motigt och hjälpa dem på rätt köl.

Kenneth Pettersson
Ålder: 50 år
Polis sedan: Drygt 20 år.
Gjort inom Polisen: Kört radiobil, gatulangningsgrupp, informatörsverksamheten och nu insiderprevention.
Polistyp: ”Specialist mer än generalist – gillar att snöa in på detaljer”
Lön: ”Det är inget jag diskuterar ens med mina närmaste vänner”
Familj: Fru och barn
Gör på fritiden: Lever ett stillsamt familjeliv
Kenneth tycker även att poliser ska fundera över sina egna sårbarheter och bli medvetna om dessa. Men hur är det med hans egna sårbarheter. Har han några sådana?
– Det vore ju väldigt klantigt av mig att berätta om dem.
Ja, Kenneth är en man som håller korten nära bröstet och det rekommenderar han även andra poliser att göra. Till exempel att inte skylta med sin polisroll i sociala medier.
En rekrytering föregås alltid av en kartläggningsfas och då är sociala medier rena guldgruvan för motståndaren.
– Du kanske har polisemblemet som profilbild eftersom du är stolt över ditt yrke, samtidigt som du har privata familjebilder i ditt flöde. Eller så är du väldigt restriktiv med vad du lägger ut, men missar att din sambo lägger ut massor som kan kopplas till dig.
Kenneth lever som han lär i det här avseendet. När Polistidningen kommer in på mer privata saker blir han fåordig. På frågan vad han gör på fritiden svarar han ”lever ett stillsamt familjeliv”.
Och några personliga förebilder vill han inte nämna. Det är information som skulle kunna hjälpa en illasinnad aktör att nästla sig in i hans liv.
– En skicklig rekryterare kommer försöka likna målpersonen så mycket som möjligt för att skapa en relation. Det är vetenskapligt bevisat att vi är mer benägna att gå en person till mötes om den liknar oss.
Ser du ingen risk att Polisen blir för sluten om anställda aldrig kan dela med sig av något personligt? Ibland talar man ju om att det är viktigt att visa människan bakom uniformen också.
– Jag som person har en hög integritet och tänker på säkerheten i första hand. Andra är mer öppna och det kan finnas fördelar med det också. Man får forma sin säkerhetsmedvetenhet utifrån den man är.
* Möjliggörare för kriminella nätverk. Rapport från Brottsförebyggande rådet 2024.