”I stället för att förtydliga, förkrångligade vi”

Reportage

Vilka dataslagningar är tillåtna? Trots tre års tjat från facket har arbetsgivaren inte kommit med något förtydligande. Vi har granskat spelet bakom kulisserna.

Text: Per Hagström
Bild: Björn Öberg

1 december, 2025

Reportage

Vilka dataslagningar är tillåtna? Trots tre års tjat från facket har arbetsgivaren inte kommit med något förtydligande. Vi har granskat spelet bakom kulisserna.

Året var 2022 och chefsåklagare Jim Westerberg gick på offensiven i en intervju med Polistidningen.
– Är det en ledig polismans arbetsuppgift att slå på en random bil som man tycker ser lite skum ut? Vi har sett exempel på att poliser slår i mPMF som om det vore Twitter eller Facebook.

Någon månad tidigare hade han åtalat en ung ingripandepolis i Göteborg för ett hundratal slagningar som hon gjort i tjänstemobilen på fritiden. Åtalet sände chockvågor genom poliskåren. Det här var ju slagningar som var och varannan polis gjort någon gång.
– Man ser något misstänkt på väg hem från jobbet och gör en slagning. Det handlar inte om nyfikenhetsslagningar utan om att hålla sig uppdaterad om den lokala problembilden, sade Katharina von Sydow som numera är ordförande för Polisförbundet.

Skyddsombuden uppmanade de anställda att lämna tjänstemobilen på jobbet tills vidare. Slå bara i registren i samband med ingripanden, löd deras råd, annars riskerar ni att bli anmälda. Men arbetsgivaren tyckte att det var en storm i ett vattenglas.
– Jag upplever att debatten är väldigt enkelriktad och bara sprider oro. Tittar man på den stora mängden slagningar som görs, så görs de på ett riktigt sätt, sade Per Engström, sektionschef på Noa.

Register i mobilen

Polisens it-system PMF, som står för Polisens multifråga, ger tillgång till information i olika databaser.
Genom mPMF är systemet tillgängligt i polismannens tjänstemobil.
Några av de tillgängliga registren är passregistret, signalementsregistret, misstankeregistret, belastningsregistret och allmänna spaningsregistret.

Tre och ett halvt år har gått sedan dess. Så vad kan man säga med facit i hand? Blev åtalet mot polisen i Göteborg startskottet för en skärpt praxis? Har en massa ambitiösa poliser blivit dömda för att de tagit jobbet med sig hem och gjort slagningar på fritiden?

Nej, det ser inte så ut när Polistidningen går igenom domar på området. För det första kan man konstatera att de allra flesta poliser som åtalas för dataintrång har gjort slagningar som är uppenbart otillåtna. Den nödvändiga kopplingen till jobbet saknas. Syftet framstår som privat. Det kan vara poliser som söker på exets nya pojkvän, slår på en bil de tänker köpa eller kollar upp en person de ska göra affärer med.

Men det är ju inte de fallen som har väckt debatt. Det kontroversiella har varit när en polis har hamnat i SU:s sökarljus på grund av någon enstaka slagning på en ytlig bekant eller avlägsen släkting, och sedan fått alla sina slagningar på fritiden ifrågasatta. Det handlar inte om att slagningarna har haft ett privat syfte, utan åklagaren siktar in sig på att de inte har varit nödvändiga för någon arbetsuppgift.

Men Polistidningens genomgång visar att sådana åtal är sällsynta, och att domstolarna tenderar att fria när de väl dyker upp. Ingripandepolisen i Göteborg är ett exempel på det. Varken tingsrätten eller hovrätten lade så stor vikt vid att hon hade sökt i systemen utanför arbetstid. Det är Polisens egen riktlinje som styr vad som är otillåtna slagningar, och i den finns inget förbud mot fritidsslagningar.

Slagningarna som polisen hade gjort var i många fall kopplade till ärenden som hon jobbade med eller frågor hon fått från kollegor i sin roll som gängansvarig.

En annan intressant dom i sammanhanget är från Malmö tingsrätt och gäller en gruppchef inom gränspolisen som även han åtalades för fritidsslagningar, men friades. I det målet konstaterade domstolen att Polisens riktlinje är så oprecis att det påverkar bedömningen av om en polis gjort de otillåtna slagningarna med uppsåt. Till exempel regleras det inte om sökningar bara får göras på arbetstid och om de måste dokumenteras.

Kritiken är ett eko från en rapport som Polisens avdelning för särskilda utredningar publicerade redan 2021. Och skyddsorganisationen inom Polisen har alltsedan 2022 tjatat ihärdigt om att riktlinjen behöver förtydligas, eftersom personalens oro för att göra fel har blivit ett arbetsmiljöproblem.

För ett par år sedan tog en arbetsgrupp inom Polisen fram ett utkast till en ny riktlinje med tillhörande handledning om dataslagningar. Polistidningen har fått se utkastet som är ungefär tre sidor långt. Där står uttryckligen att slagningar på fritiden är tillåtna om de görs inom ramen för det polisiära uppdraget, men också att de ska dokumenteras.

Skrivningarna skapade splittring i arbetsgruppen, berättar säkerhetschef Emma Hedenvind som deltog som företrädare för säkerhetsavdelningen. Vissa, till exempel personalansvarsnämnden, ville ha tydliga restriktioner för anställdas användning av it-systemen. Medan Noa betonade att det är positivt för verksamheten att anställda slår på fritiden och att man inte ska göra det så krångligt att de avstår.

Säkerhetsavdelningen intog en position någonstans där emellan, men tillhörde de som förespråkade ett dokumentationskrav, enligt Emma Hedenvind.
– Ja, bland annat för att det kan vara ett skydd för den enskilda medarbetaren om den blir ifrågasatt i efterhand.

Utkastet delades senare med fackförbunden som inte tyckte det var tillräckligt klargörande. Emma Hedenvind säger inte emot: I stället för att förtydliga, ”förkrånglade” vi texten, som hon uttrycker det.

Men det kom aldrig något reviderat förslag. I mars i år fick fack och skyddsombud höra från arbetsgivaren att projektet var avslutat. Rättsavdelningen bedömde att den nuvarande riktlinjen var tillräcklig, och att förslaget från arbetsgruppen ”inte kommer att tillföra något”, som det står i anteckningen från nationella skyddskommittén.

Jag tycker inte att den nuvarande riktlinjen är så otydlig.

Men när Polistidningen frågar biträdande rättschef Sofie Lindblom förnekar hon att rättsavdelningen ska ha gjort något sådant ställningstagande.
Inte heller säkerhetschef Emma Hedenvind vet vem som drog i bromsen i slutändan.
– Jag lämnade underlaget vidare till säkerhetschef Ari Stenman. Och hans chef på den tiden var rikspolischef Anders Thornberg.

Och båda har slutat?
– Ja.

Vissa menar att arbetsgivaren lägger över risken på den enskilda medarbetaren när man inte kommer med ett förtydligande. Vad säger du om det?
– Jag tycker inte att den nuvarande riktlinjen är så otydlig. De anställda som anmäls och blir utredda av Särskilda utredningar har som regel gjort uppenbart otillåtna slagningar.

Nödvändiga och till nytta för arbetet

”It-system som är tillgängliga inom Polismyndigheten får användas endast när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det ska vara sannolikt att användandet i det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande.”