10 frågor och svar om pension

Mycket få människor ägnar sin pension någon större tanke. Åtminstone om man har lång tid kvar i arbetslivet. Men det kan vara värt att skapa sig en överblick. Vi ställde några grundläggande frågor till Mikael Coos Berglund på Statens Tjänstepensionsverk.

När kan jag gå i pension?

– Det är ju väldigt individuellt. Generellt kan man säga att ju längre tid man väntar, desto mer har man kvar av det livslånga beloppet, och månadsutbetalningarna blir större, men just när är omöjligt att svara på.

– I den allmänna pensionen finns en riktålder som styr när du tidigast kan ta ut din pension. Vi har 61 som tidigaste uttagsålder för tjänstepension, 63 för dem som är födda 66 eller senare. I Kåpan Flex är det 63 som gäller.

Vad händer med mina pensionsinbetalningar om jag blir långtidssjuk eller föräldraledig?

– Det är bra att känna till att arbetsgivaren fortsätter betala in till vår tjänstepension om vi blir sjuka eller om vi är hemma med sjukt barn. Om man blir långvarigt sjuk, så att man får sjukersättning från Försäkringskassan, kan man dessutom ha rätt till sjukpension från oss.

– Om man är tjänstledig beror det lite på när man är född och vad man är tjänstledig för, då får man ta kontakt med oss för att höra vad som händer med pensionsinbetalningarna. Studier kan vara en sådan tjänstledighet som ger rätt till fortsatta pensionsinsättningar.

Vad är Kåpan Flex?

– Det är ytterligare en pensionsdel vi har fått genom avtal. Kåpan Flex är unik på det sättet att man kan ta ut den på ett år om man vill. Och om man vill jobba mindre de sista åren i arbetslivet kan man använda Kåpan Flex-pengarna för att dryga ut inkomsten. Använder man dem inte till att jobba mindre har du kvar pengarna och de blir en del av din vanliga pension.

– Ganska många poliser får delpension, då får man inte Kåpan Flex. Delpension innebär att man jobbar mindre i slutet av arbetslivet, till exempel 80 procent, och får kompensation från arbetsgivaren för att man får lägre lön. I staten är det här avtalet på väg bort. Man behöver vara född före 1966 för att komma i fråga. Det är arbetsgivaren som beslutar om man får delpension eller inte.

Vad är Kåpan Extra?

– Det är ett lokalt avtal för poliser. Det avtalet hanteras av Polisförbundet. För den som är född 1987 eller tidigare går pengarna till Kåpan Extra och betalas ut som den vanliga tjänstepensionen, för den som är född 1988 eller senare går det till Kåpan Flex.

Vad är semesterväxling?

– Om man har semesterdagar som man inte kommer ta ut kan man komma överens med arbetsgivaren om att växla in det till pensionen i stället. Vi har mycket semester i staten, och det är positivt. Men om man inte använder alla dagar kan det här vara en möjlighet att spara mer till pensionen.

Vad behöver jag göra för att få så hög pension som möjligt?

– Det är i huvudsak två faktorer som påverkar. Lönen förstås, och hur länge man haft den. Högre lön ger högre pension. Den andra delen man kan påverka är när man börjar ta ut pensionen. Jobbar man längre och tar ut pensionen senare så blir månadsbeloppet som ska betalas livslångt högre.

Vad är efterlevandeskydd?

– Det är ett allmänt namn som talar om att, om man har det, betalas pengarna ut till efterlevande om man dör. Den del som man kan välja att lägga till eller ta bort kallas för återbetalningsskydd. Det kan vara bra att tänka igenom om man behöver det, för det påverkar storleken på pensionen. Om man är ung och har en ung familj är det kanske viktigare. Om man är äldre och har vuxna barn som har egen försörjning kan man fundera över om man behöver ett återbetalningsskydd. Man kan gå in på Kåpans webbplats och se hur det påverkar pensionen.

– Sen har vi skydd som alla statligt anställda har, som arbetsgivaren betalar för och som inte påverkar tjänstepensionen – tjänstegrupplivförsäkring, TGL. Det har man från första dagen på jobbet. Utöver tjänstegrupplivförsäkringen finns det även en efterlevandepension som kan betalas ut i max sex år eller tills du hade fyllt 75 år. Om vi jobbar fram till pension har vi alltså kvar skyddet även som pensionärer.

Om jag inte gör något val, har jag efterlevandeskydd då?

– Om man är nyanställd i dag har man det inte som default. Historiskt har det ingått per automatik i vissa delar. I andra inte. Därför är det bra att gå in och kika hur det ser ut och göra justeringar om man vill det. Det finns vissa krav för att lägga till återbetalningsskydd. Det kan till exempel vara en hälsodeklaration eller att man haft en livshändelse, som att man gift sig, fått barn eller liknande. Det går alltid att lägga till återbetalningsskydd på framtida inbetalningar.

Hur ska man tänka kring privat pensionssparande?

– Ett eget pensionssparande kan vara bra om man har utrymme för det i ekonomin. Det är ju ingen som klagar på att de får för mycket pension. Men det kan bero på var man är i livet. Om man är ung kanske man ska spara till bostad först, men det är inget vi ger råd om. Man kan vara trygg i att man har en bra pension även om man inte sparar själv. Vi har det genom kollektivavtal.

Måste man göra val?

– Det finns en del i tjänstepensionen som heter Valbara delen. Det är en möjlighet för den som vill – med betoning på vill – att göra ett aktivt val i hur man vill placera en del av sin tjänstepension. Gör man inget placeras den hos Kåpan tjänstepension. Man kan välja fonder eller traditionellt sparande. Alla alternativ man kan välja mellan har låga avgifter, det kan vara bra att känna till.

– En annan sak med den valbara delen är att du kan göra omval. Man kan byta en gång i månaden om man vill. Om man vill flytta pengar som redan har betalats in tar det lite längre tid. Äldre ska kanske tänka mindre risk. Men även som pensionär behöver man hålla koll. Pensioneringen är ingen deadline, man kan ha många år kvar. Vi lever ju längre och längre.

– Men man ska inte ha dåligt samvete för att man inte gått in och gjort några val i den valbara delen. Det kan vara bra att kolla till pengarna någon gång, gärna en gång per år. Det är ju ett stort sparande. Det kan vara flera tusen i månaden som arbetsgivaren sätter av.