Gång på gång visar det sig att Brottsoffermyndigheten anser att poliser ska tåla mer än andra när de utsätts för brott. Det medför att myndigheten går emot och river upp beslut som tagits i domstol om skadestånd till poliser för kränkning.Gång på gång visar det sig att Brottsoffermyndigheten anser att poliser ska tåla mer än andra när de utsätts för brott. Det medför att myndigheten går emot och river upp beslut som tagits i domstol om skadestånd till poliser för kränkning.
Vid ett möte i mars mellan justitieminister Beatrice Ask och Polisförbundets ordförande Jan Karlsen var frågan om Brottsoffermyndighetens hantering av denna typ av ärenden en viktig diskussionspunkt. Det ledde till att Polisförbundet, på justitieministerns begäran, kommer att lämna in ett underlag kring frågan.
– Det är stötande att poliser inte blir betraktade som brottsoffer när de har utsatts för grovt våld, säger Jan Karlsen. Vi behöver en diskussion om de risker som polisarbetet faktiskt innebär. Brottsoffermyndighetens beslut innebär i praktiken att samhället inte anser att poliser är värda ersättning för att riskera livet och det är därför viktigt att uppmärksamma justitieministern på detta.
Senast i december skrev PT om två polismän som blev beskjutna i samband med ett ingripande i Ockelbo. Både tingsrätt och hovrätt beslutade att de skulle få 50 000 kronor var i skadestånd för kränkning. Men Brottsoffermyndigheten såg annorlunda på saken och ansåg att poliser ska vara beredda att möta ett visst våld och hot. Polismännen drev saken vidare och begärde en ny prövning av Brottsoffermyndigheten. Men det hjälpte inte. Männen fick aldrig sina skadestånd, bland annat eftersom skotten enligt Brottsoffermyndigheten inte var personligt menade.
