Terrordådet mot ett universitet i Kenya skördade närmare 150 liv. Nu arbetar kenyansk polis för att höja säkerheten, med visst stöd av svensk polis.
Terrordådet mot ett universitet i Kenya skördade närmare 150 liv. Nu arbetar kenyansk polis för att höja säkerheten, med visst stöd av svensk polis.
Den somaliska islamiströrelsen al-Shabaabs angrepp mot ett universitet i Garissa på skärtorsdagen är det värsta terrordådet i Kenya sedan den amerikanska ambassaden i Nairobi sprängdes 1998.
Tre veckor före skolattacken attackerades en bilkonvoj som traktens guvernör Ali Roba färdades i. Fem människor dog, men guvernören överlevde det som var det sjätte mordförsöket mot honom. I tidningen The Standard använde han sedan orden ”extremt hopplös” för att beskriva situationen i norra Kenya.
Förutom terrorn plågas de av en organiserad, maffialiknande brottslighet som i en del fall flyter samman med de religiösa extremisternas verksamhet. Dessutom visar den politiskt oberoende organisationen Transparency International att Kenya är Östafrikas mest korrumperade land.
– Här finns hur mycket som helst att göra. Det pågående reformarbetet av den kenyanska polisen påverkas kraftigt av att man måste sätta in stora resurser för att arbeta med allvarliga incidenter som den terrorattack som ägde rum på skärtorsdagen. Även om viljan finns till förändring så är resurserna begränsade, säger Jan-Åke Kjellberg.
Till vardags jobbar han i regionpolismästarens stab i Göteborg, men under 2014 deltog han via Rikskriminalpolisen i ett Sidafinansierat utvecklingssamarbete i Nairobi. Sedan 1 januari 2015 arbetar han som konsult för UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) med inriktning på polisreformering. Tanken är att reformarbetet ska övergå i ett treårigt FN-program.
Enligt Jan-Åke Kjellberg kom den senaste attacken inte som någon överraskning, underrättelseinformation pekade på att nya dåd planerades. Australien och Storbritannien varnade därför sina medborgare för att turista i vissa delar av Kenyabla, den del av Kenya där attacken utfördes.
– Det har ju skett en rad terrordåd under de senaste åren och säkerhetsnivån är mycket hög. Åker du för att handla blir både du och bilen genomsökta, sedan passerar man genom larmbågar.
Jan-Åke Kjellberg tror inte att den kenyanska staten har möjlighet att på egen hand ta sig ur den nedåtgående terrorspiralen.
– Terrorismen känner ju inte några geografiska gränser så därför måste den bekämpas i internationell samverkan. Bland annat USA, Israel, Storbritannien och Kanada stöttar Kenya med utbildning och utrustning. De har ju ett eget intresse av att terrorfästena inte ska växa sig starkare.
Han målar upp en bild av ett land där en vanlig polis tjänar runt 1 500 – 2 000 kronor i månaden och kostnader för basvaror i städerna inte är speciellt mycket lägre än i Sverige. Förtroendet för poliskåren är lågt. Därför satsar Jan-Åke Kjellberg och hans kollegor på att introducera en kenyansk variant på närpoliser och att utveckla samarbetet mellan lokalbefolkningen och polisen, öka insynen och förbättra brottsuppklaringen. Nyligen tog han del av färsk brottsstatistik som visar att allmänhetens benägenhet att anmäla brott är liten.
– Trots det var alla stolta. Antalet anmälningar hade gått ner med tre procent till runt 69 000 under 2014. I Sverige har vi cirka 1,4 miljoner anmälningar och då ska vi komma ihåg att det finns mer än 40 miljoner kenyaner och 90 000 poliser i landet. Man kan naturligtvis fundera över hur väl man utnyttjar sina resurser.
Ett annat exempel handlar om hur rekryteringen går till:
– Nyligen rekryterades 10 000 nya poliser – på en enda dag. Förfarandet skiljer sig en del från det vi är vana vid.
Vilken är din bedömning av den framtida utvecklingen i Kenya?
– Det finns all anledning att frukta att våld och terror fortsätter. Men jag tror på en ljusning på sikt, det måste man om man jobbar med det här, säger Jan-Åke Kjellberg.
