De befintliga banorna är heller inte optimala på grund av sin konstruktion vilken inte tillåter skytte på helfigur utan nu får vi hålla till godo med en halvtaskig halvfigur som mest ser ut som ett pysselprojekt från förskolan. Avsaknad av denna träningsmöjlighet står i bjärt kontrast med skrivningen i Skjutkungörelsen 7 § 3 stycket där det står att en polisman vid skottlossning mot en person ska eftersträva att endast för tillfället oskadliggöra denne. Med andra ord ska man försöka skjuta mot benen men det säger ju sig självt att det är synnerligen svårt att träna på detta om övningstavlan är i halvfigur.

Det största problemet är dock det befintliga regelverket som omgärdar skyttet på våra skjutbanor och som i princip omöjliggör all form av verklighetsbaserat polisiärt skytte. På uppsatta inplastade lappar står det bland annat att ”skytt ska… …befinna sig rakt framför sin tavla” (det kommer ju aldrig hända att man måste skjuta snett framåt i en verklig situation), ”skytte inte får bedrivas mot rörligt mål” (självklart kommer alla beväpnade gärningsmän att stå helt stilla), ”lägsta skjutställning får vara knästående” (om man blir beskjuten bakom en låg vall får man därför inte besvara elden därifrån) samt ”skydd, skyl eller hinder får ej placeras på banan” (om man befinner sig i en eldstrid ska man helst stå kvar på en så öppen yta som möjligt, helst så att man syns i helfigur).