Före 2022 nekades många poliser kränkningsersättning med hänvisning till att poliser får anses ha en särskild beredskap för våld, hot och andra kränkningar i jobbet. Men genom en lagändring sänktes ribban för vad bland annat poliser, ordningsvakter och kriminalvårdare ska behöva tåla.
Numera ska till exempel knytnävsslag i ansiktet, sparkar mot känsliga delar av kroppen, bett på oskyddade kroppsdelar, klös i ansiktet, angrepp med tillhyggen och bespottning normalt betraktas som sådana allvarliga kränkningar som ger rätt till ersättning.
Och det verkar som att lagändringen har fått önskad effekt. Det konstaterar en statlig utredare som har gått igenom domar i den här typen av mål sedan lagändringen 2022. Enligt utredaren förekommer det knappt längre att exempelvis knytnävsslag mot ansiktet, bett, skallningar eller sparkar mot huvudet inte ger rätt till kränkningsersättning. Även försök till sådana angrepp har i flera fall ansetts innebära en allvarlig kränkning.
Fysiska angrepp ”av mer bagatellartat slag” med övergående smärta som följd ger fortfarande ingen ersättning, vilket inte heller var tanken med lagändringen. Om exempelvis en gripen person försöker göra sig fri genom att sparka en polis på benet eller slå mot dennes bröst är det inte grund för ersättning.
En annan typ av angrepp som inte ersätts är hot som inte riktar sig mot polisens privata sfär. Det kan handla om opreciserade men i och för sig allvarliga uttalanden om att skada eller döda, men där några personliga förhållanden inte blandas in.
Ersättning vid allvarlig kränkning
Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär.
Om den som utsätts för brott i tjänsten får anses ha en särskild beredskap för angreppet, ska det vid bedömningen av om kränkningen är allvarlig särskilt beaktas om angreppet riktar sig mot den angripnes privata sfär eller är fysiskt.
Källa: 2 kap. 3 § skadeståndslagen
En anmärkning har ändå utredaren. Det verkar som att de belopp som döms ut i många fall ligger kvar på de lägre nivåer som gällde före 2022 års reform. Ofta beror det på att poliserna själva har yrkat på lägre belopp än vad lagen ger rätt till, och att domstolarna därmed inte har kunnat utnyttja hela det utrymme som finns. För att lagen ska få fullt genomslag måste poliser alltså få information om att de har rätt till högre ersättning numera.
Sammanfattningsvis ser utredaren inget behov av att ändra lagstiftningen på nytt för att göra det ännu lättare för poliser att få kränkningsersättning. Man skulle kunna ändra reglerna så att poliser får ersättning i samma utsträckning som alla andra. Men så långt vill utredaren inte gå.
Tanken med kränkningsersättningen är att den ska kompensera för känslor hos den utsatta såsom rädsla, förnedring och skam. I det avseendet tycker utredaren ändå att det är rimligt att ta hänsyn till vem det är som utsatts. Personer som på grund av ålder eller funktionsnedsättning har särskilt svårt att värja sig kan därför få högre ersättning. Medan en yrkesperson som har utbildning, metoder och utrustning för att hantera våldsamma och hotfulla personer kan få mindre.
Utredaren har också tittat på de kostnader som poliser kan drabbas av om de blir föremål för ”särskilda medarbetarskyddsåtgärder”. Det kan handla om att en polis utsatts för hot och därför behöver byta tjänstgöringsort med följd att bostaden måste säljas eller en anhörig förlorar sitt arbete. Utredaren föreslår att poliser och andra anställda inom Polisen ska kunna få ersättning för sådana kostnader.
