Polismyndigheten är pressad att få ut fler uniformerade poliser på gator och torg. Samtidigt måste man förbättra resultaten i utredningsverksamheten. I Jönköping försöker man slå båda dessa flugor i en smäll genom att inrätta polisiära utredartjänster där mycket av jobbet görs uniformerat utanför polisens lokaler.
Och det finns tankar om att sprida arbetssättet till fler delar av myndigheten. Regionpolischefen i Öst, Malena Grann, leder det nationella förändringsuppdraget för utredningsverksamheten och har bett HR-avdelningen att ta fram ett förslag till en ny funktion i myndighetens personalnomenklatur*.
Patrik Ivert, HR-avdelningen
Arbetsnamnet är utredare yttre, berättar Patrik Ivert på HR-avdelningens enhet för arbetsgivarutveckling.
– Det här har testats i region Öst med bra resultat och vi har fått i uppdrag av Malena Granns arbetsgrupp att ta fram ett utkast till en funktionsbeskrivning.
Han poängterar att ärendet fortfarande är under beredning. Utkastet har skickats till arbetsgruppen för synpunkter och kan förändras. För att den nya funktionen ska bli verklighet krävs ett beslut av polisledningen.
Utkast till funktionsbeskrivning utredare yttre
”Avser brottsutredning i uniform där sådan verksamhet har inrättats oavsett organisatorisk nivå. Arbetet bedrivs i huvudsak genom uppsökande verksamhet utanför Polisens lokaler. Innefattar anmälningsmottagning, förhör och andra förekommande utredningsåtgärder, ofta i mobil miljö, inkl. slutredovisning av ärenden”
Källa: Polisens HR-avdelning
Vad är poängen med den här funktionen?
– Vi har en kravställning från politiken om att arbeta mer synligt på gator och torg. Fler arbetsuppgifter måste utföras i uniform i yttre tjänst för att vi ska nå den målbilden.
Blir det inte bara en kosmetisk förändring – ett sätt att räkna in utredare i statistiken över uniformerade poliser i yttre tjänst?
– Jag förstår att man kan slås av den tanken. De flesta medarbetare har ju en blandning av arbetsuppgifter som kan sorteras in under olika funktioner. Det man gör till mer än 50 procent ska vara vägledande för vilken funktion man placeras i.
Han pekar på den utveckling som pågår i vissa regioner där poliser i funktioner som polis lokalpolisområde och områdespolis ägnar sig mer och mer åt utredning.
– Om utredning upptar mer än 50 procent av arbetstiden så har ju dessa medarbetare fel funktioner. Därför har frågan uppkommit om att kunna utreda i uniform mer än 50 procent.
Men om utredning är huvudsysslan så bidrar man väl inte så mycket till den polisiära närvaron ute? Kan man verkligen kalla det för yttre tjänst?
– Det är väl egentligen en fråga för Malena Granns arbetsgrupp att besvara men tanken är ju att de som är utredare yttre ska vara ute när de utreder. De ska i huvudsak arbeta med uppsökande verksamhet utanför polisens lokaler, till exempel i form av anmälningsupptagning och förhör med vittnen och misstänkta i deras bostäder.
En som redan jobbar som yttre utredare är Kim Falanius. Sedan september förra året leder hon ett yttre utredningsteam om fem personer i lokalpolisområde Södra Vätterbygden som ingår i polisområde Jönköping. Hon är entusiastisk.
– Det är ett så effektivt och givande sätt att jobba. Det är många gånger jag kommer hem från ett pass och känner att fasen – det här var riktigt snyggt polisarbete.
Grunduppdraget är att utreda mängdbrott som till exempel misshandel, brott mot knivlagen och narkotikabrott. Men som en bonus bidrar gruppen också till den polisiära närvaron ute i samhället, enligt Kim Falanius.
– Målsättning är att arbeta utanför polishuset så mycket vi bara kan, och vi gör det alltid uniformerat, i målade bilar och med samma utrustning som IGV-personalen.
Gruppens personal tillhör också samma Polkon-kategori som IGV, vilket är viktigt för säkerheten, enligt henne.
– Vi gick in i detta med inställningen att nu jobbar vi med utredning och det är inte lika farligt som IGV. Men vi fick tänka om. Vi kliver på i folks bostäder flera gånger per pass och konfronterar personer som inte vill bli hittade.
Gruppen arbetar inte bara dagtid utan även kvällar och helger, och en viktig uppgift är att söka upp vittnen och misstänkta för att hålla förhör.
– Klientelet i våra ärenden är ofta ett sådant som inte vill komma in till stationen och inte svarar på kallelser. Då är det bättre att vi åker ut och knackar på eller letar upp personerna vid kända hotspots som resecentrum eller parkeringsgarage.
Och förvånansvärt ofta är responsens positiv, även från de misstänka, enligt Kim Falanius.
– De tycker att det är smidigt att bara hoppa in i bussen och ta förhöret, i stället för att vi ska hålla på och jaga dem för att få in dem till stationen. Vi har en himla bra träffprocent om jag jämför med när jag jobbade som traditionell utredare och satt och ringde för att få tag på folk.
Gruppen har som uttalat syfte att få ner utredningsbalanserna och fokuserar på enklare ärenden med få återstående utredningsåtgärder.
– När vi åker ut och förhör en misstänkt så är målet att bli helt färdiga så att vi kan slutdelge på plats.
Ungefär en dag i veckan jobbar gruppen inne på stationen, men i övrigt försöker de sköta arbetet mobilt. De använder appen Samla i telefonen och har alltid en dator med sig ut.
– När vi ställer vår polisbuss någonstans får vi synligheten gratis. Och har vi varit i ett område för att hålla förhör så tar vi ofta en bensträckare efteråt och försöker få lite kontakt med allmänheten.
Gruppen ingår inte i den yttre linjeverksamheten och tar inte uppdrag från regionledningscentralen. Men vakthavande befäl kan ta dem i anspråk om det uppstår situationer med fara för liv.
Hur funkar det om ni behöver läsa in er på större utredningsmaterial och skriva längre texter?
– Vi har rum inne på stationen när vi behöver skriva oss och sammanställa våra förundersökningsprotokoll. Men det är klart att fick man drömma så skulle vi ha bussar som är anpassade för förhörssituationen där vi har ett bord mellan oss och den misstänkte som vi kan ha datorn på.
* Polismyndighetens kategorisering av olika yrkesroller i myndigheten.
