Polisens medarbetarundersökningar kretsar kring den egna arbetsgruppen och närmaste chefen. Varför ställs inga frågor om högre chefer? Vi frågade HR-avdelningen.
Våren 2013 lyckades Dagens Nyheter lägga vantarna på Polisens stora medarbetarundersökning från samma år. Under rubriken ”Missnöjet med ledningen stort bland poliserna” berättade tidningen att fyra av tio medarbetare hade lågt eller inget förtroende för den dåvarande rikspolischefen Bengt Svensson.
Det här var siffror som Polisen hade utelämnat i sin egen artikel om undersökningen på polisen.se. Där lyfte myndigheten i stället fram att förtroendet för närmaste chef hade förbättrats.

Undersökningen 2013 var den sista som innehöll frågor om medarbetarnas förtroende för ledningen. Sedan dess har myndigheten bara frågat vad de anställda tycker om sin närmaste chef.
När Polistidningen intervjuade poliser om resultatet från den senaste OSA-undersökningen (organisatorisk och social skyddsrond) var vissa kritiska till just detta. Den verkliga makten och de verkliga ledningsproblemen kan finnas högre upp i hierarkin, enligt dem. Så varför ställs inga frågor om exempelvis LPO-chefen eller sektionschefen?
Vi tog frågan vidare till sektionen för arbetsgivarutveckling – den del av Polisens HR-avdelning som ansvarar för OSA-undersökningen. Vi bad om en muntlig intervju, men fick svar via mejl från Erika Gustavsson, gruppchef för arbetsmiljö. I svaret skriver hon att OSA:n handlar om gruppens arbetsmiljö och att det är gruppchefen och medarbetarna som tillsammans omhändertar resultatet. Hon fortsätter:
”En viktig princip är alltså att varje grupp tar ansvar för att arbeta med sin egen arbetsmiljö, och omvänt är det viktigt att gruppen inte förväntas ta ansvar för omständigheter eller faktorer som gruppen saknar möjlighet att påverka”.
Enligt Erika Gustavsson är det därför OSA-undersökningen inte innehåller frågor om ledningen för lokalpolisområdet/sektionen eller avdelningen/regionen. Hon tillägger:
”Med det sagt existerar inte gruppen i ett vacuum, utan påverkas naturligtvis av det sammanhang i vilket gruppen verkar. Mot den bakgrunden ges det i OSA möjlighet att i fritextsvar kommentera aspekter som knyts till OSA:ns olika frågebatterier, dels fångar AG dessa aspekter genom andra verktyg, t.ex. AAI och avgångsenkät.”
Polistidningen skickade därefter nedanstående följdfrågor till Erika Gustavsson. Hennes skriftliga svar återges kursivt under respektive fråga.
Vilka frågor i AAI:n fångar upp hur medarbetaren ser på chefens chef eller andra chefer högre upp i hierarkin? I frågebatteriet ser jag bara: ”Min chef ger mig goda förutsättningar att utföra mina arbetsuppgifter” och ”Min chef och jag för dialog om min prestation och lön”.
”AAI är en del i vårt undersökande arbete över Polismyndigheten som attraktiv arbetsgivare.”
Kan du skicka frågorna i avgångsenkäten och peka på de frågor som fångar upp medarbetarens syn på chefens chef och andra chefer högre upp i hierarkin?
”OSA, i likhet med AAI och avgångsenkät, har inte som primärt syfte att undersöka medarbetares uppfattning om chefens chef. Skälet är att Polismyndigheten medvetet lägger stort fokus på relationen chef-medarbetare, och på den ledning, styrning och coachning som sker genom den löpande dialogen.”
Enkätfrågorna om chefer
Organisatorisk och social skyddsrond (OSA)
- Min närmaste chef är tydlig i sin kommunikation.
- Min närmaste chef har en regelbunden dialog med mig som medarbetare.
- Min närmaste chef är tillgänglig för medarbetarna.
- Min närmaste chef ger stöd och handledning i arbetet när det behövs.
Attraktiv arbetsplats-index (AAI)
- Min chef ger mig goda förutsättningar att utföra mina arbetsuppgifter.
- Min chef och jag för dialog om min prestation och lön.
Avgångsenkäten (skickas till anställda som slutar)
- Min chef har gett mig goda förutsättningar att utföra mina arbetsuppgifter.
- Jag har känt förtroende för min närmaste chef.
- Min chef och jag har fört dialog om min prestation och lön.
Polistidningen frågade därefter om inte arbetsgivaren är intresserad av vad gräsrötterna tycker om exempelvis LPO-chefer eller sektionschefer. Det kan ju vara viktig information för bland annat polisområdeschefer och regionpolischefer. Erika Gustavsson hänvisade då till att regionpolischefen har har ett ansvar att följa upp om ett lokalpolisområde sticker ut med ett sämre OSA-resultat. Hon pekade också på att chefer samverkar med fack och skyddsorganisation, samt att enskilda medarbetare kan anmäla missförhållanden via myndighetens visselblåsartjänst.
Polistidningen frågade slutligen om HR avstår från att fråga medarbetarna om högre chefer av oro för att cheferna ska drabbas av dålig publicitet om resultaten blir dåliga. Erika Gustavsson svarade:
Nej, det finns ingen oro kopplat till medarbetarnas uppfattning kring högre chefer. Finns det ett generellt missnöje med högre chefers sätt att leda verksamheten har medarbetarna olika kanaler att använda sig av. Fackliga företrädare, Skyddsombud och Visselblåsarfunktionen är exempel på dessa. Polismyndigheten kan dock konstatera att AAI, OSA och Avgångsenkäten, tillsammans med sjukskrivningstal, tydligt indikerar att de allra flesta medarbetarna trivs på arbetet, såväl med arbetsuppgifterna som med kollegor och chefer.


