I början av 2000-talet var batong och tjänstepistol de vapen som svenska poliser bar som standard. År 2005 infördes OC-sprayen. Och 2021, efter många år av diskussioner och försök, togs ett beslut om att utrusta poliser med elchockvapen, ECV. Men det skulle dröja till 2024 innan ECV:n rullades ut på bred front i verksamheten.
Polistidningen har begärt ut statistik från Polismyndigheten för att få en bild av hur ofta poliser använder de fyra vapen som numera ingår i standardutrustningen: batong, tjänstepistol, OC-spray och ECV.
Statistiken, som avser användningen i polisregionerna, visar att ECV har fått ett snabbt genomslag. Från januari 2024 fram till slutet av augusti 2025 rapporterades närmare 7 700 fall där ECV använts.
Majoriteten av dessa, ungefär två tredjedelar, avser så kallat betvingande. Det vill säga när en polis tar fram ECV:n och hotar att använda den om personen inte lyder de anvisningar som ges. Den återstående tredjedelen, ungefär 2 600 fall eller fyra per dag i genomsnitt, är sådana där man faktiskt avfyrat ECV:ns pilar eller tryckt den mot någons kropp och gett en så kallad drivstöt.
ECV ligger därmed klart över OC-spray (1.928 rapporterade fall), tjänstepistol (1.812 rapporterade fall) och batong (231 rapporterade fall) i statistiken. Man ska dock komma ihåg att statistiken för OC-spray och batong inte omfattar betvinganden.
ECV
Elchockvapen, ECV, är ett handhållet vapen som kan användas för att skjuta i väg två pilar som är förbundna med ett batteri via tunna trådar. Dessa leder ström till den träffade personen och sätter muskulaturen i ett tillfälligt inkapabelt tillstånd. Vapnet kan även användas genom att det hålls mot en person så att ström överförs genom en så kallad drivstöt, vilket framkallar smärta.
Daniel Gidemar, tillförordnad chef för polisiära metoder vid Noa, är inte förvånad över att ECV:n blivit förstahandsvalet för många. Orsakerna är flera, bedömer han.
– Det är ett bra våldshjälpmedel på det sättet att träffar du rätt så får du en effekt oavsett om personen är påverkad av droger eller psykisk sjukdom. Många gånger räcker det att hålla upp vapnet eller aktivera varningsbågen för att förhindra att det blir en brottningsmatch. Bara att vi bär den lysande gula ECV:n har en deeskalerande effekt.
Daniel Gidemar, tillförordnad chef för polisiära metoder vid Nationella operativa avdelningen
Han tror också att den massiva utbildningsinsatsen som gjorts på ECV påverkar.
– När du är i yttre tjänst och ställs inför valet av våldshjälpmedel då har du ECV:n närmast i minnet. Vi såg en liknande puckel när OC-sprayen infördes.
Batongen används väldigt lite. Kan den komma att försvinna?
– Vi kan inte bara bygga på med ny utrustning utan att ta bort något. Och där ligger batongen nära till hands utifrån statistiken. Men vi kommer inte ta bort den helt i närtid, men en tanke är att göra den valbar.
Även Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson konstaterar att ECV:n har blivit ett bra hjälpmedel i polisarbetet.
– ECV fyller en funktion någonstans mellan batong och skjutvapen. Drivstöten kan ju i vissa fall bli ett slags substitut till ett batongslag. Och med ECV har du fördelen att du även kan jobba på avstånd.
Patrik Danielsson, Polisförbundets nationella huvudskyddsombud
Borde batongen bli frivillig att bära med tanke på att den används så lite?
– Nej, det tycker jag inte. Våldshjälpmedlen är framtagna för de behov vi har sett. Däremot är det väldigt viktigt att vi får ett bärsystem på plats som hjälper till att avlasta polisers ryggar och höfter. Och där har jag varit kritisk till att det har tagit alldeles för lång tid.
OBLIGATORISKA VAPEN I YTTRE TJÄNST
- Expanderbar batong (4 § PMFS 2019:5)
- OC-spray (12 § PMFS 2016:6)
- Tjänstepistol (PM 2025:5)
- Minst ett elchockvapen per patrull eller grupp (3 § PMFS 2021:4).
Källa: Polismyndighetens föreskrifter och riktlinjer.
Enkät: Skulle du välja bort något vapen om du fick?
Maja Öman, polisassistent i Härnösand
– Nej, det skulle jag nog inte göra faktiskt. Jag har minimerat så att jag har så lite som möjligt på mitt koppel, just för att vi har så mycket utrustning. Enda gången jag tycker att det kan vara jobbigt är när jag åker bil.
Om du var tvungen att välja bort något då?
– Då skulle det bli batongen. Det är den jag använder minst, men den kommer till användning ibland. Tjänstevapnet är det sista jag skulle välja bort, men det är nog OC-sprayen jag har använt mest.
William Svensson, hundförare i Karlshamn
– Ja, batongen i så fall. För att jag aldrig har använt den, inte som våldsanvändning mot en annan person. Då har jag haft andra vapen att tillgå. Sedan säger jag inte att batongen är dålig i sig. Den har andra användningsområden, om man behöver krossa en ruta till exempel. Man skulle kunna tänka sig att batongen inte är del av den personliga utrustningen utan finns på ett ställe i bilen, lite som vi har det med MP5:an.
Ulrika Högdahl Grenhage, gruppchef ingripandeverksamheten i Arvika
– Möjligen batongen för den har jag endast slagit någon med en gång under mina 19 år i yttre tjänst. Därutöver har jag dragit den vid något tillfälle för att visa att det är jag som bestämmer eller för att mota bort folk. OC-sprayen har jag använt flertalet gånger och ECV:n utbildades jag i för cirka ett år sedan och den har jag redan använt mot en psykotisk man som skulle omhändertas.
Är det batongen som ska bort alltså?
– Nej, jag vet inte om jag vill göra mig av med batongen. Den kan vara bra att markera med som sagt.
