ANNONS:

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 3 delades ut runt 14 juni. Nästa nummer når brevlådorna runt 6 september.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

RPS bannlyser kritisk forskning

Publicerad 2007-12-06

Aktuellt Rikspolischefen vill ta det unika steget att på eget bevåg stoppa kurslitteratur på polisutbildningen. Enligt flera forskare är det en del av ett försök att styra den fria vetenskapen och tysta kritiker.

Rikspolischef Stefan Strömberg meddelade under ett länspolismästarmöte att ”Yrke polis” inte är lämplig litteratur för blivande poliser. Boken är en förenklad omarbetning av polisen och fil. doktorn Stefan Holgerssons avhandling. Den hör till studentlitteraturen på Polishögskolan (PHS) i Stockholm och på Växjö universitets polisutbildning.

Polistidningen har tagit del av ett mejl som kort därefter (10 september) skickades från RPS till ansvariga för polisutbildningen vid Växjö universitet. I det står bland annat:

” Jag har precis fått rapport (från ett utvidgat länspolismästarmöte) om att Stefan Holgerssons bok inte längre anses aktuell för grundutbildningen. Med tanke på det och att också flertalet av ”våra” deltagare (uppdragsutbildning direkt ledarskap, reds. anm), enligt vad Janne berättade, anser detsamma så bör den lyftas ut ur modulen och ersättas med något annat”.

Jan Mill, studierektor på polisutbildningen i Växjö, som åsyftas i mejlet svarade: ”När det gäller tredje stycket i ditt mejl tror jag att du missförstod mig. Jag anser inte att Holgersson är ”förlegad” Ö”

Skandal med påtryckningar

Betty Rohdin, prefekt för polisutbildningen i Växjö, säger först att hon inte känner till saken. Sedan att det rör sig om internt polisiärt käbbel. Slutligen säger hon:

– Jag vet inget om det där. Men hade det förekommit påtryckningar om vilken litteratur som får användas vore det naturligtvis smått skandalöst.

Den uppfattningen delar cheferna på andra utbildningsorter i landet.

Bertil Hammarberg är rektor för polisutbildningen i Umeå. Där används inte den aktuella boken men han har hört talas om situationen i Växjö.

– Att hantera kurslitteratur på det viset strider helt mot andan i en universitetsmiljö.

Hur hade du själv reagerat inför något sådant?

– Sagt att det inte är acceptabelt, snarare märkligt, och naturligtvis inte följt uppmaningen.

Enligt Christer Nyberg, studierektor vid PHS, är händelsen unik. Han känner bara till ett liknande fall. Det var på 1970-talet då RPS drog in en bok där det stod att poliser bör vara skeptiska mot kvinnor som säger att de våldtagits.

Ser du några skäl till att ”Yrke polis” inte skulle platsa som utbildningslitteratur?

– Som studierektor måste jag säga att det inte finns mycket

som konkurrerar med de delar av Holgerssons bok som är kurslitteratur. Till exempel kapitlet om betydelsen av empatisk förmåga i polisarbetet. Men visst finns det inslag i hans forskningsresultat som kan upplevas som provocerande av delar av polisorganisationen. Det är möjligt att orsaken till snacket om indragning har sitt ursprung där, säger Christer Nyberg .

Skräp enligt Strömberg

Rikspolischefen Stefan Strömberg har också vid andra tillfällen riktat stark kritik mot polisforskning i allmänhet och Holgerssons forskning i synnerhet. På ett seminarium som organiserades av Polisförbundet tidigare i år sa han under sitt anförande som spelades in:

”Polisvetenskap eller vad man nu skulle kalla detta är en i mina ögon, jag är en kanske för traditionell akademiker, alldeles för diffus verksamhet. Jag tycker att de exempel som jag exempelvis såg i våras då det var en så kallad polisforskare (Stefan Holgersson, reds. anm.) som skrev en rapport om hur poliser bedriver narkotikaarbete Ö Det förskräcker då den höll en så dålig kvalitet att till och med en så obildad person som jag kunde se att det bara var skräp”.

Walter Kegö var tidigare chef för narkotikaroteln på rikskrim. Numera är han anställd av Mobilisering mot narkotika. Det var Kegö som gav Holgersson uppdraget att utreda polisens narkotikaarbete. Han anser att det är slutsatserna i rapporten som irriterar ledningen. Inte kvaliteten.

– Reaktionen är en jätteskandal. En rikspolischef borde ta åt sig och ändra det som uppenbarligen är snett i verksamheten, säger Kegö.

Enligt rapporten finns det 200 poliser i Sverige som jobbar heltid med narkotikabrottslighet. På 1980-talet då denna kriminalitet var betydligt mindre omfattande sysslade 800 heltidsarbetande poliser med att bekämpa den.

– Nu rabblar man med en åsnas envishet att samtliga poliser arbetar mot narkotika, något som naturligtvis inte stämmer. När fakta dras fram skjuts budbäraren, säger Walter Kegö.

Vid andra tillfällen har RPS aktivt försökt påverka Stefan Holgerssons forskning eller hindra hans arbete.

Under Ekonomistyrningsverkets (ESV) ESV-dagar i år var han inbjuden för att tala om styrfrågor inför generaldirektörer och administrativa chefer. Innan arrangemanget ägde rum kontaktades ESV av en anställd på RPS. Budskapet gick i korthet ut på att Holgersson inte borde få medverka eftersom hans forskning ogillas av rikspolischefen.

– Det var inget märkligt. En informell kontakt med någon jag känner. Men föredraget blev av och det var jäkligt uppskattat, säger Bengt Andersson, ställföreträdande generaldirektör, ESV.

Inte stöta sig med polisen

Han hänvisar till en projektledare för närmare information.

– Folk från polisen kontaktade oss. Jag vill helst inte prata om detta, jag hoppas att du respekterar att vi inte vill stöta oss med polisen, säger hon.

Vid ett annat tillfälle äventyrades ett projekt som Vägverket satsat 190 000 kronor i. Holgersson och tre av hans kollegor fick medel ur den så kallade skyltfonden för att forska om alkohol och utandningsprover.

– Vi fick besked att det från RPS sida inte var aktuellt att Holgersson skulle delta. Jag sa att detta stred mot hur oberoende forskning bedrivs och dessutom mot min egen värdegrund, säger Cecilia Woxblom, kommissarie och lärare vid PHS.

Eftersom ansökan behandlats med forskarnas samlade kompetens i åtanke uppstod en svår situation. I Vägverkets direktiv för fonden står det uttryckligen att bidrag betalas enligt det kontrakt som upprättats. RPS kan inte ensidigt ändra förutsättningarna utan förhandling.

Ledningen rädd för kritik

Hans-Gunnar Axberger, professor i medierätt och docent i straffrätt, satt i betygsnämnden när Holgersson disputerade. Sedan flera år arbetar Axberger med undervisning på PHS (kurs för blivande förundersökningsledare). Han tycker att inställningen till Holgerssons forskning är typisk för en organisation som inte tål kritisk granskning.

– Det är ingen hemlighet att det sedan länge finns en överkänslighet hos den översta polisledningen.

Hur vill du själv beskriva Holgerssons vetenskapliga arbete?

– Begåvat och kreativt på gränsen till nyskapande. Ingen som är insatt kan tveka om att det är mycket intressant forskning. Hans avhandling är bra.

Axberger framhåller att alla forskare måste tåla invändningar och kritik.

– Men det är angeläget att det sker i ett vetenskapligt sammanhang. Annars riskerar kritikerna att framstå som amatörmässiga.

Rolf Granér, lektor vid polisutbildningen i Växjö, är oroad över polisforskningens framtid.

– Man kan undra om aktionen mot Holgersson är riktad mot en kritisk polisforskning överhuvudtaget. Är det en markering om att vi ska ta det försiktigt och inte hitta för många lik i garderoben?

Vad gäller invändningarna mot Stefan Holgerssons arbete säger han:

– Man behöver inte vara ett snille för att se vad som händer. Han (Holgersson) är en av våra mest aktiva forskare med omfattande produktion i internationella tidskrifter. Han utsätts för en veritabel smutskastningskampanj på grund av att rikspolischefen tycker att forskningsresultaten är obekväma.

Rikspolischefen står fast vid kritiken

Rikspolischef Stefan Strömberg har tidigare sagt att hans kritik mot polisforskning står fast. Detsamma gäller hans åsikter om Stefan Holgerssons arbete. Uppgifterna om länspolismästarmötet och boken ”Yrke polis” kommenterar han så här:

– Jag berättade under mötet att jag erfarit att de nya eleverna försågs med den här boken. Det är deras första möte med polisen. Boken är skriven med ett speciellt perspektiv och jag tycker inte att det är alldeles lyckat att den ingår i introduktionen. Däremot kan den läsas senare i utbildningen.

Stämmer det att du ville stoppa Holgerssons medverkan under ESV-dagarna?

– Jag försökte inte stoppa framträdandet, men från RPS framförde vi till arrangörerna att det kan uppfattas som att Holgersson företräder oss och det kan bara RPS och länsmyndigheterna göra. Dessutom ifrågasätter jag om Holgersson har kunskap om styrfrågor. Jag har sett anförandet i efterhand och det var lättviktigt ur saklig synpunkt.

Och forskningsprojektet som Vägverket finansierade, ville du påverka det?

– Jag har beslutat att ett forskningsprojekt om alkoholtester i trafiken ska bedrivas vid Polisavdelningen vid RPS. Även ett annat forskningsarbete ska bedrivas där under nästa år. Det är angelägna projekt och jag tycker att de lämpligast utförs vid Polisavdelningen i anslutning till övrigt utvecklingsarbete.

FOTNOT: Stefan Holgersson har avböjt att medverka i artikeln med hänvisning till att han inte vill riskera att förutsättningarna för svensk polisforskning försämras.

Fakta: ”Yrke polis”

Stefan Holgersson la fram sin doktorsavhandling 2005 efter att intervjuat 2 000 poliser. Några slutsatser väckte stor uppmärksamhet, bland annat att mellan 5 och 20 procent av alla poliser står för hälften av ingripandena. Att varannan polis nästan inte tar några brottsbekämpande initiativ. Och att antalet insatser minskar när tjänsteåren ökar. Dålig organisation och ett glapp mellan ledningen och poliserna i yttre tjänst framhålls av Holgersson som de största orsakerna till ineffektivitet.