När sommaren kommer lugnar det ner sig på jobbet för många. Jag hör en kompis säga att hon ska jobba en sväng i juli för att det brukar vara så lugnt då, och lättare att få saker gjorda.

Det är så långt ifrån en polissommar man kan komma. Det är studentskivor, midsommarfirande, dansbandsveckor, festivaler, bilträffar och turistinvasioner i avfolkningsbygd. Det är fylla, misshandel, våldtäkter, trafikolyckor och villainbrott. Brottsligheten tar helt enkelt inte semester. Den tar ingen hänsyn till att våra kollegor också måste få vara lediga och återhämta sig.

Ju soligare och varmare desto mer stiger försäljningen på Systembolaget, samtidigt som landets uteserveringar fylls. Våldsbrotten i form av misshandel och utomhusvåldtäkter skjuter i höjden.

”När midsommarfirarna hoppas på strålande sol hoppas kollegor som är i tjänst ibland att regnet ska vräka ner”

När midsommarfirarna hoppas på strålande sol hoppas kollegor som är i tjänst ibland att regnet ska vräka ner, så att stöket ska bli mindre och brotten färre. Vädrets inverkan på arbetsbördan brukar bli otroligt tydlig när nyhetsredaktionerna på midsommardagen summerar firandets baksidor. Dåligt väder i en region medför i regel en polisrapport om ett ovanligt lugnt firande. Motsatsen innebär inte bara att en massa människor är trötta och slitna dagen efter på grund av hårt drickande. Det innebär också en mängd trötta poliser.

Att få polisverksamheten att rulla sommartid handlar som vi alla vet om hårda prioriteringar och om tuff planering i en anorektisk organisation. Vore inte poliskåren så flexibel som i dag vore det helt omöjligt att få planeringen att gå ihop. Nu har vi kollegor som kan växla mellan inre och yttre tjänst och som kan förflyttas för att förstärka där det behövs. Vad händer om politikerna driver igenom förslaget om att dela upp utbildningen i två delar? Då förlorar vi den flexibiliteten och hur vi då ska kunna lösa sommarbemanningen är för mig en gåta.

Inför den här sommaren har vi fått signaler om att det lugnat ner sig något när det gäller skjutningarna som är kopplade främst till storstadsområdena. Det här har vi sett tidigare, att när polisen kraftsamlar i ett område då blir det resultat. Det som oroar mig är vad som händer med de positiva resultaten när vi kommer längre in i sommarperioden.

Vi återvänder hela tiden till samma fråga – år efter år – att vi måste bli fler. Polisbristen kommer även den här sommaren att vara ännu tydligare än under resten av året. Och många kollegor kommer att jobba så hårt att de, trots fyra veckors semester, inte kommer att känna sig utvilade när de kommer tillbaka till jobbet efter sommaren. När vi i månadsskiftet augusti-september förra året frågade drygt 2100 medlemmar om de kände sig utvilade efter semestern svarade nästan hälften nej.

Trots det hoppas jag ändå att ni alla får en chans att återhämta er och fylla på med ny energi. Ni är så otroligt värda det. Det bästa vore förstås om solen kunde lysa över alla kollegor som har semester, samtidigt som regnet vräker ner över alla som vid bättre väderlek skulle bli fulla och stökiga och begå brott. Ibland får man komma även med orimliga önskningar.

Lena Nitz
ordförande Polisförbundet