Den 18 juni ska vårändringsbudgeten klubbas i riksdagen. Apropå det ställde vi några frågor till inrikesminister Mikael Damberg (S) och moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.
Den 18 juni ska vårändringsbudgeten klubbas i riksdagen. Apropå det ställde vi några frågor till inrikesminister Mikael Damberg (S) och moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.
Kriminalvården får ett tillskott på 335 miljoner kronor i förslaget till vårändringsbudget som regeringen, C och L presenterat. 230 av dessa tas från Polismyndigheten., för att täcka de transporter Kriminalvården kan ta över från Polisen*.
Mikael Damberg (S):
– Jag vill ju att Polisen ska fortsätta renodla sin verksamhet. Jag vill inte att fler poliser än idag ägnar sig åt transporter. Jag vill att de ska ägna sig åt polisverksamhet, och då måste vi också lösa de här frågorna i samarbetet mellan Polisen och Kriminalvården.
Johan Forssell (M) är kritisk. -Vi tycker att det är väldigt illa att spara på Polisen i en situation där vi har växande otrygghetsproblem.
Samtidigt ska Kriminalvården ändå få sina pengar lovar ni. Var ska de pengarna tas ifrån?
– Det finns ju ett reformutrymme och så kan man fördela det på olika sätt.
Vad kommer de pengarna ifrån då? Vad väljer man bort?
– Jag nämnde tidigare byggsubventioner och industristöd. Vi säger nej till familjeveckan- att vi ska få mer betald ledighet. Bara den kostar väl flera miljarder.
Mikael Damberg håller inte med om att regeringen sparar på Polisen.
-Framför allt ser jag att den budget som riksdagen röstade igenom förut gjorde inte de satsningar på Kriminalvården som är helt nödvändiga, vilket skapar problem i rättskedjan. Som regering måste man ta ansvar för helheten.
Johan Forssell har i debatten uttryckt kritik mot hur regeringen förhåller sig till polislönerna.
– Jag tycker regeringen ska göra det som det finns en majoritet för i riksdagen. Det är ju att genomföra den riktade lönesatsningen.
För att pengarna inte ska ta vägen någon annanstans vill han skriva in öronmärkningen i regleringsbrevet för polisen.
Mikael Damberg anser att svaret finns i lönerörelsen. Både den avklarade och den som komma skall. Han menar att villkor och löner redan har förbättrats för poliserna och att den positiva utvecklingen fortsätter, men att man som politiker ska vara försiktig med att lägga sig i hur löner sätts.
-Jag tycker att Polismyndigheten ska vara de som förhandlar löner och villkor och jag tycker att de fackliga parterna är de som ska vara motparter och därmed kunna gå in med sina bästa argument för var lönesatsningar bäst gör skillnad.
Moderaterna vill skriva in i regleringsbrevet att de här pengarna ska gå till löner, utan att lägga sig i detaljnivå, men det tycker du är att styra för mycket?
– Vi ger ju Polismyndigheten pengar, de ska gå till löner och villkor. De ska också återrapportera hur de jobbar med löner och villkor för de polisanställda. Så det är exakt vad Polismyndigheten rapporterar tillbaka till oss. Jag kan konstatera att de senaste två årens löneavtal har varit goda och att en utveckling verkligen har skett av svenska polisvillkor. Det tror jag de flesta poliser ser och uppskattar, säger Mikael Damberg.
Den akademisering av polisutbildningen som Polisförbundet länge drivit på om lyser med sin frånvaro i budgeten. Den är inte heller något vare sig regering eller opposition tycks prioritera.
– Att i det här läget kraftigt göra om utbildningen till polis tror jag vore att lägga fel fokus. Nu är vi i en expansionsfas, det gäller att fylla utbildningarna och se till att poliserna kommer ut i verksamheten, säger Mikael Damberg.
Johan Forssell trycker hårt på lönefrågan när det kommer till problemet med att fylla polisutbildningarna och nå målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Att förändra utbildningen har han ännu inget underlag för hur Moderaterna ställer sig till.
Mikael Damberg tycks inte så orolig över de tomma platserna på den nuvarande utbildningen.
-Jag tror att vi kommer fylla platserna nu i den här ansökningsomgången, säger han.
*I enlighet med ändring i Polislagen från 2017
Hoppas reformen kan genomföras
Regeringens förslag om överföring av pengar från Polismyndigheten till Kriminalvården har väckt kritik. Men Polismyndighetens Lena Byström, ansvarig för genomförandet av ny lagstiftning i transportfrågan, ser på överföringen med hopp om avlastning för poliserna.
Bland annat rikspolischef Anders Thornberg har flaggat för att bortfallet i budgeten kommer att slå mot verksamheten då pengarna redan är ”intecknade”. Flera har också ifrågasatt om det kommer ge den önskade avlastningen för poliserna, då redan genomförda lagändringar inte tagit skruv. Lena Byström, enhetschef på utvecklingscentrum Öst, Noa, är dock optimistisk.
– Det är ju en renodling av polisarbetet vi har eftersträvat och det blev ju ett bakslag när Kriminalvården inte kunde ta de här transporterna.
Hon syftar på den ändring i polislagen som gick igenom i april 2017 som ger Polismyndigheten rätt att överlämna vissa av Polisens transporter av frihetsberövade till Kriminalvården, men som bara till liten del omsattes i praktiken.
– Samtidigt ändrades ju vårdlagarna som nu säger att Kriminalvården ska ta transporter mellan olika institutioner. Den delen har flutit på. Men sedan har det inte funnits resurser. Kriminalvården rekryterade för transporterna, men de rekryterade används nu för annat. Nu hoppas vi att reformen kan genomföras.
Enligt Lena Byström har man räknat på att cirka 20 000 transporter kan överlämnas.
– Vi har ett bra samarbete med Kriminalvården. Nu gäller det också att det ska fungera på regional nivå för det är det regionala behovet som ska styra. Det kan ju se väldigt olika ut på olika platser, säger Lena Byström.
