I februari gjordes en uppdatering av det så kallade Lisa-systemet som används för att rapportera tillbud och arbetsskador inom Polisen. Enligt arbetsgivaren var syftet att göra systemet mer lättanvänt. Men den nya versionen, som fick namnet Stella, har fått kritik av skyddsombud inom myndigheten.
En av dem är Elias Gleisner som är lokalt skyddsombud i Malmö. Han är bland annat missnöjd med att anställda inte kan anmäla arbetsmiljöproblem anonymt i den nya versionen.
– Risken är att vissa då inte kommer att anmäla alls. Ibland är det ju närmaste chefen som orsakar problemen i arbetsmiljön. Då kan det finnas en rädsla för att anmäla, eftersom det kan slå tillbaka mot den egna karriären. Hur ofta den farhågan är befogad låter jag vara osagt. Men oron finns där.
Han förnekar inte att det kan ha gjorts en och annan okynnesanmälan anonymt i LISA-systemet.
– Men som jag säger till arbetsgivaren så är det är bättre att det skrivs för många än för få rapporter. Vi kan alltid gallra det som bara är allmänt missnöje.
På arbetsgivarsidan finns Patrik Kalmkind som är tillförordnad chef för arbetsmiljö och hälsa på Polisens HR-avdelning. Möjligheten att anmäla anonymt har försvunnit eftersom anmälarens identitet behövs för att ärendet ska hamna hos rätt chef, förklarar han.
– I Lisa-systemet satt vi och matade in organisationsförändringar för hand. I den nya versionen sker en automatisk uppdatering varje natt av person mot organisationstillhörighet så att ärenden hamnar rätt.
För den som vill påtala brister helt anonymt hänvisar han till Polismyndighetens visselblåsarfunktion. Men det tycker inte skyddsombudet Elias Gleisner är ett fullvärdigt alternativ.
– För det första är det många som inte känner till att visselblåsarfunktionen finns. Och för det andra upplevs den nog som en mycket större apparat att dra igång. Risken är att det inte blir av.
Han tror inte heller att skyddsorganisationen kommer att få samma insyn i visselblåsarärenden.
– Vi skulle antagligen inte få reda på att en sådan anmälan gjorts överhuvudtaget om vi inte uttryckligen bad om den. Och frågan är hur mycket uppgifter vi skulle få ut med tanke sekretessen i sådana ärenden.
Ett annat problem med Stella, enligt honom, är att skyddsombuden numera får mindre information om ärendet än den ansvariga chefen. Den anmälda händelsen framgår inte direkt av mejlutskicken som skyddsombuden får. Och när skyddsombuden går in i systemet måste de göra en ”work around” för att kunna läsa hela händelsetexten.
– Man måste positionera programmet på ett visst sätt och hålla muspekaren över ett visst ställe för att få upp beskrivningen av händelsen i en drop down-meny.
Enligt Elias Gleisner kan cheferna däremot få hela rapporten snyggt och prydligt i en pdf.
– Jag har sett hur det ser ut när cheferna går in i systemet och jag förstår inte varför arbetsgivaren har gjort en förändring till det sämre för oss skyddsombud.
Det är inte bara Malmöbaserade Elias Gleisner som upplever problem med Stella-systemet. Skyddsorganisationen i region Mitt har också reagerat och sammanfattar problemen så här:
- Lokala huvudskyddsombud har svårt att följa vad som händer i pågående arbetsmiljöutredningar.
- Det går inte att se vem den drabbade kollegan är, vilket försvårar bedömningen av om denne har rätt utbildning och utrustning med mera.
- Tekniska utmaningar som att huvudskyddsombudet måste ”hovra” muspekaren över ett specifikt ställe för att se fritexten i händelsen.
Patrik Kalmkind på HR säger att det är dataskyddsregler som hindrar att skyddsombuden ser direkt i systemet vilken arbetstagare som är berörd. Det här eftersom känsliga personuppgifter inte får spridas till en större krets än nödvändigt.
– Däremot ska skyddsombudet kunna ha en så nära dialog med ansvarig chef i ärendet så att de kan få information om vilken person det gäller.
Skyddsombudet Elias Gleisner är inte nöjd med den lösningen. Han upplever att de flesta chefer är bra, men det finns vissa som kan börja krångla. Ett annat problem är att skyddsombuden inte heller kan se ansvarig gruppchefs namn i systemet, enligt honom, utan bara ett nummer på den aktuella gruppen.
– Nu har jag fått ut en lista över samtliga gruppchefer och numren på deras grupper. Men hur många skyddsombud vet att man kan göra det.
Han har bett HR om exempel på skyddsombud som på något sätt har missbrukat de personuppgifter som förekom i systemet tidigare.
– Men jag har inte fått några exempel. Min slutsats blir att arbetsgivaren av någon anledning vill begränsa vår insyn.
Patrik Kalmkind på HR-avdelningen säger att arbetsgivaren har en pågående diskussion om Stella med skyddsorganisationen på nationell nivå.
