Sedan första juli ska alla förhör spelas in med ljud och bild som huvudregel. Men är det motiverat vid enkla bötesbrott, undrar polisen Ted Eriksson som har skrivit en uppsats i ämnet.
Ted Eriksson jobbar som jourutredningsbefäl i Polisområde Södra Skåne och har nyligen tagit en magisterexamen i polisiärt arbete. Hans uppsats handlar om hur poliser i yttre tjänst ser på kravet att spela in alla förhör – specifikt hur kravet upplevs vid bötesbrott. Det kan handla om hastighetsöverträdelser, ringa narkotikabrott och ringa stöld med mera.
När Ted Eriksson gjorde sina intervjuer framgick kravet i Polisens egen förhörshandbok, där det stod att samtliga förhör i både inre och yttre tjänst skulle dokumenteras genom ljudinspelning. Sedan 1 juli finns ett lagkrav på ljud- och bildinspelning.
Poliserna som intervjuades för uppsatsen såg inspelning som en extra trygghet om någon misstänkt skulle känna sig felciterad i det nedtecknade förhöret. Eller om någon tycker att den har blivit illa bemött av Polisen i samband med förhöret.
Samtidigt var poliserna tveksamma till om det fanns ett verkligt behov. De kunde inte minnas något bötesärende där en förhörd person hade ändrat sin utsaga i efterhand. Det var också oklart för dem hur inspelningarna används i den fortsatta rättsprocessen.
”Min uppfattning är ju att det är ju ingen som ändå sitter och lyssnar på dem i efterhand.”
/Intervjuade poliser i Ted Erikssons uppsats
“Jag vet faktiskt inte det. Används det överhuvudtaget. Är det någon som lyssnar på det?”
Ted Eriksson pekar på att förhöret ofta är av underordnad betydelse vid bötesbrott.
– Den avgörande bevisningen kan i stället vara en lasermätning som visar att du har kört för fort eller ett blodprov som visar att du har rökt cannabis.
Men blir det så mycket merarbete om man spelar in förhöret och sedan låter ett transkriberingsverktyg skriva ut det?
– Ja, det blir ändå några extra moment att filma med sin Iphone, ladda upp videon och få den transkriberad. Transkriberingsverktyget är bra vid längre förhör. Men i enkla ärenden tar förhöret ofta bara ett par minuter att teckna ner och ryms på en sida i anteckningsblocket eller några rader i mobilen. ”Har du brukat narkotika? Var det i Sverige? Var fick du tag på den?”
De intervjuade poliserna berättar också att det kan vara en utmaning att hitta en lugn plats där inspelningen inte störs av bakgrundsljud.
“Man vill sätta sig på ett ställe där det är tyst och lugnt för att kunna spela in och man tappar lite uppfattningen om vad de andra gör.”
/Intervjuad polis i yttre tjänst
Ted Eriksson tycker att det bör finnas ett utrymme för den enskilde polisen att avgöra om en inspelning är nödvändig i enklare ärenden.
– Man kanske kan ha som rutin att ge den misstänkta en valmöjlighet: ”Vill du att vi spelar in förhöret?” Säger personen nej blir det upp till polisen att avgöra om en inspelning tillför något.
Frågan är hur stort utrymme det finns för egna bedömningar numera. Sedan 1 juli gäller enligt 23 kap. 21 b § rättegångsbalken att förhör ska dokumenteras genom ljud- och bildupptagning om inte tekniska skäl eller andra särskilda omständigheter talar emot det.
Bakgrunden till lagändringen är att regeringen vill se en ökad användning av tidiga förhör som bevis i domstol. Sådana förhör anses mer tillförlitliga och förhoppningen är att en ökad användning av tidiga förhör minskar risken att vittnen pressas att ändra sina berättelser.
Polismyndigheten gör över en miljon förhör årligen. Mot den bakgrunden har Noa bett rättsavdelningen utreda om det går att göra undantag från det nya inspelningskravet av praktiska skäl och effektivitetsskäl.
Ett problem är att det tidigare framgick direkt av lagen att brottets beskaffenhet och utsagans förväntade betydelse för utredningen var omständigheter som kunde vägas in i bedömningen. Det ansågs inte lika viktigt att spela in vid enklare brott eller när förhöret inte var något avgörande bevis. Men den skrivningen har nu strukits utan någon närmare motivering i regeringens proposition.
Enligt den nu gällande skrivningen finns möjlighet till undantag om ”tekniska skäl eller andra särskilda omständigheter talar emot” en inspelning. Bristen på motivering i propositionen kan öka Polisens tolkningsutrymme vad gäller det undantaget, menar rättsavdelningen.
Det kan öppna för att väga in brottets beskaffenhet och förhörets förväntade betydelse även i fortsättningen. Men det finns samtidigt argument för att tillämpa undantagen restriktivt. Det övergripande syftet med lagändringen är trots allt att tidiga förhör ska användas oftare i domstol, påpekar rättsavdelningen.
Skriftliga källor till artikeln
När alla förhör ska spelas in – Polisers upplevelser av kravet på inspelade förhör vid bötesbrott. Magisteruppsats vid Umeå universitet av Ted Eriksson.
Undantagsregeln i 23 kap. 21 b § RB från den 1 juli 2026. Rättsutredning av Polismyndighetens rättsavdelning den 23 juni 2026.
Regeringens proposition 2025/26:155. En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess.


