Säkerhetszonen i Örebro har varit i kraft i en och en halv vecka och ingripandepolis Erik Modig börjar bli uppsjungen på budskapet till allmänheten.
– Just nu ser vi en ökad risk för grova våldsbrott i det här området och därför har vi upprättat en säkerhetszon i Varberga och i Oxhagen. Det betyder att vi är fler poliser på plats och gör extra visitationer.
Orden riktar sig till en ung man på elsparkcykel som Erik och kollegan Tobias Winbladh just har stoppat. Killen står med armarna utsträckta åt sidorna medan poliserna känner igenom hans täckväst och träningsoverallsbyxor.
– Om du vill veta mer om säkerhetszonen kan du gå in på Polisens hemsida och läsa, fortsätter Erik och erbjuder en QR-kod.
Den unge mannen avböjer.
– Nej, jag vet redan allt. Jag blev visiterad tre gånger i går.
Det är ett mönster som känns igen från tidigare säkerhetszoner i Sverige. En stor del av kontrollerna riktar sig mot en mindre grupp unga män.
För vanliga knegare som åker till jobbet på morgonen och kommer tillbaka på eftermiddagen för att hämta barnen på förskolan är risken att bli visiterad ”i stort sett obefintlig”, som det står i utvärderingen av säkerhetszonen i Norrköping 2024. I zonen i Södertälje, som upprättades samma år, gjordes över 200 kroppsvisitationer varav hälften riktade sig mot en grupp på bara 17 personer.
Hade killen på sparkcykeln blivit visiterad även utan säkerhetszonen? Ja, troligtvis, bedömer Tobias.
– Vi hade kanske behövt vara lite mer målande i vår beskrivning av skälen. Att det handlade om ett avvikande beteende där han såg sig över axeln och svängde av hastigt in på en gård när vi kom rullande med polisbussen.
Det är ett vanligt resonemang bland poliser som jobbar i säkerhetszoner, enligt Tove Strömberg Rask. Hon forskar om hur zonerna har använts i Sverige hittills. Resultaten är fortfarande preliminära, men en sak har blivit tydlig i hennes intervjuer.
– Poliser tycker inte att de gör någon annan bedömning än vanligt när det gäller rätten att visitera. Man kollar efter avvikande beteenden. Någon uttryckte det som att ribban är låg oavsett om man är i en säkerhetszon eller inte.
Tove Strömberg Rask, doktorand i kriminologi vid Malmö universitet.
Merparten känner också att de har blivit väl bemötta av invånarna.
– De tycker att de har stött på mindre motstånd än vanligt och känt att det finns en förståelse för det arbete som polisen gör i zonerna.
Killen på sparkcykel hade inget misstänkt på sig och poliserna kliver upp i polisbussen igen och snirklar sig vidare genom området. Solen skiner denna ljumma lördagseftermiddag och det är svårt att se att vi befinner oss i en säkerhetszon. Inga vägspärrar med sandsäckar och taggtråd. Inga poliser med förstärkningsvapen.
I stället ser man glada familjer som har samlats på gräsmattorna mellan husen för att grilla och spela fotboll. Barnen vinkar när poliserna passerar förbi och en liten kille i Batman-pyjamas gör till och med en rakryggad honnör.
Säkerhetszonen i Örebro
Tidsperiod: 21 maj till 11 juni (3 veckor)
Område: Varberga och Oxhagen
Visitationer: 402
Genomsök fordon: 90
Anmälda brott:
2 olovliga körningar
1 tillåtande av olovlig körning
3 innehav av narkotika
1 drograttfylla
1 brott mot knivlagen
Källa: Polisen
Men Varberga är precis som grannområdet Oxhagen klassat som ett riskområde av Noa. Under våren har Polisen sett hur konflikten mellan de lokala nätverken har trappats upp.
En sprängning i ett lägenhetshus och en skjutning kopplas till konflikten. Tobias och Erik visar kulhålen vid entrén till mataffären i Oxhagens centrum.
– Skytten stod där borta och här vid cykelstället utanför affären stod två småtjejer.
Som tur var blev de inte träffade, men händelsen blev ändå droppen som ledde till beslutet om säkerhetszonen.
Bara en smal cykelväg skiljer Varberga från Oxhagen. Men till utseendet är områdena väldigt olika. Varberga är grönt och lummigt. Oxhagen är en klassisk betongförort och beskrivs som ett ”fort” av poliser som jobbar här.
Kvarteren ligger så tätt att de måste lämna sina radiobilar och arbeta till fots eller på cykel. Hyreshusen är byggda på höjder längs huvudgatan och gångbroarna fungerar som perfekta utkiksplatser för det lokala nätverkets spejare.
Men nu är det tomt på broarna och nere på gatan rullar mest målade polisbilar. Enligt Tobias har det varit väldigt lugnt sedan zonen inrättades.
– Det fanns farhågor om att zonen skulle trigga mer än hjälpa. Att det kunde bli en statusgrej för de kriminella att utföra ett dåd här. Och att allmänheten skulle störas av visitationerna och känna att de hamnade i skottlinjen mellan oss och de kriminella.
Men effekten har varit positiv, enligt honom.
– De boende uttrycker att de känner sig tryggare. Att de vågar gå ut med barnen för första gången på länge. Och vi märker på våra kriminella att de tycker att det är jobbigt att vi är där. Det är en vinst i båda ändar.
Och i vissa fall uppskattar till och med de kriminella polisnärvaron, enligt Erik.
– Om de själva vet att de har en hotbild mot sig så kan de slappna av när vi är i närheten.
Det har inte hittats några skjutvapen eller sprängmedel i de kontroller som gjorts i zonen. Är det ett misslyckande?
– Nej, jag hade inte förväntat mig det eftersom det är väl känt att zonen finns här och att vi gör mycket kontroller. Vinsten är snarare att de boende känner en ökad trygghet, säger Tobias.
Man kan också se att det polisiära trycket i zonen har flyttat på konflikten.
– Det har börjat röra på sig på andra håll, och sedan några dagar har vi fått sprida ut vår resurs.
5 säkerhetszoner hittills
Norrköping (juni 2024)
Södertälje, (juli 2024)
Eskilstuna (två zoner i september 2024)
Örebro (maj 2025)
Möjligheten att upprätta säkerhetszoner infördes i april 2024 och gäller områden där det pågår en gängkonflikt som riskerar att leda till skjutningar eller sprängningar.
Beslut om en säkerhetszon ska gälla för en viss tid, högst två veckor, men kan förlängas vid behov.
Källa: Polismyndigheten
Vidar Ander är områdespolis i Örebro och tillbringar mycket tid i både Oxhagen och Varberga. Han ser inte säkerhetzoner som någon långsiktig lösning på problemen i stadens riskområden. Men för att bryta en våldsspiral kan det vara ett verktyg bland andra.
– Säkerhetszonen är en tydlig signal mot de kriminella nätverken att vi inte tolererar den här typen av våld i miljöer där allmänheten rör sig.
Vidar Ander, områdespolis i Örebro
Inte heller han tycker att zonen gör någon större skillnad när det gäller vilka som kontrolleras.
– Vi är duktiga på att urskilja dem som har ett avvikande beteende, till exempel för att de bär vapen eller narkotika, och det har vi redan en befintlig lagstiftning för. Skillnaden är att det blir en lägre tröskel.
En tanke med säkerhetszoner är att just att kunna bredda målgruppen för polisens kontroller. ”Kändisarna” kan man ofta visitera med den vanliga lagstiftningen som grund. I säkerhetszonerna sänks ribban för att man ska kunna fånga upp personer i gängens utkanter, som det står i propositionen.
Det kan till exempel vara ”gröna gummor” och minderåriga som anlitas för att transportera vapen. Ändå lyser kvinnor och barn under 15 år med sin frånvaro i statistiken över dem som kontrolleras i zonerna. Det är desto mer unga män med utländsk bakgrund.
Av 377 personer som kroppsvisiterades i säkerhetszonen i Hageby i Norrköping hade 348 ett ”utländskt utseende”. Just den uppgiften ströks dock i den officiella rapporten om insatsen, vilket Dagens Nyheter kunde avslöja efter att ha jämfört med en tidigare version.
Polisens befogenheter i zonen
- Kroppsvisitera och söka igenom fordon utan konkret misstanke.
- Gäller bara på allmän plats och om det behövs för att uppfylla syftet med säkerhetszonen.
Källa: Polislagen 22 a § – 22 f §
Tobias berättar att han har visiterat ett antal barn i säkerhetszonen och han tycker att det har blivit större bredd i kontrollerna även i övrigt.
– Jag ser ju i våra chattar att det dykt upp en del nya namn. Sedan är det kanske inte någon superstor spridning. Vi kan inte visitera allt och alla.
Varför inte?
– Vi måste fortfarande bygga förtroende i området. Hade vi gjort väldigt breda kontroller hade det nog slagit tillbaka.
– Det räcker inte att någon har Gucci-keps, inflikar kollegan Erik.
Han syftar på L-politikern och kändispolisen Martin Melins kritiserade uttalande om att klädstil kan vara en grund för visitation i en säkerhetszon.
Dansk förlaga
Danmark har haft så kallade visitationszoner sedan 2004 och sedan dessa har närmare 250 zoner upprättats.
Källa: visitationszone.dk
Tobias ser tillskottet av polisresurser som den stora fördelen med zonen. Kollegor från andra delar av regionen har fyllt på i ingripandeverksamheten.
Själv har han kunnat jobba koncentrerat i Varberga och Oxhagen och lärt känna den här delen av stan på ett annat sätt.
– Vi är här en hel del även i vanliga fall, men ofta hinner man bara lösa ut ett jobb innan man blir dragen på något annat.
