Här är förslagen till nya antagningskrav

För ett år sedan kom Riksrevisionen med svidande kritik mot antagningsprocessen till polisutbildningen. Sedan dess har en arbetsgrupp jobbat med att ta fram förslag på förändringar.

– Vi har tittat på Riksrevisionens rapport och vänt på alla stenar, säger Anders Henckel, biträdande uppdragsledare i arbetsgruppen och gruppchef på polisutbildningsenheten på Polisens HR-avdelning.

Gruppen har bland annat adresserat Riksrevisionens kritik mot att det saknas en arbetsanalys, som ska svara på frågorna om vilka förmågor och egenskaper en polis behöver.

Den hemläxan har man nu gjort. Utifrån det har man också tittat på antagningskraven.

Riksrevisionen lyfte fram bland annat falluckeprincipen, som innebär att den sökande som misslyckas på ett test tidigt i processen stoppas från att gå vidare. Det ansåg man riskerade att sålla bort lämpliga sökande.

Arbetsgruppen backar inte från att de sökande måste komma över en viss gräns för att gå vidare. Däremot föreslår man en hybrid sammanvägningsmodell som innebär att de bästa sökande blir direkt antagna, medan de som visserligen fått godkänt, men med lägre resultat, hamnar i en reservgrupp.

– Vi har kvar samma gränsvärden som tidigare. Vi har som ambition att inte sänka några krav, men nu kan vi välja ut dem med högst resultat, säger Anders Henckel.

Vissa frågor lämnar gruppen vidare för fortsatt utredning. Bland annat frågan om ifall man ska införa ett svenskatest, och i så fall hur det ska gå till.

– Det är komplext. Ett svenskatest kanske kan implementeras tidigast om ett år. Samtidigt har lärosätena som bedriver polisutbildningen nyligen redovisat vad som ingår i deras kursplaner när det gäller polisiärt skrivande, och samtliga lärosäten har omfattande krav, samtliga lärosäten efterfrågar ett svenskatest i samband med antagningen.

När det gäller fysiska krav föreslår arbetsgruppen flera förändringar. Bland annat vill man införa ett löptest för att pröva de sökandes uthållighet och rörelseförmåga, eftersom man i arbetsanalysen kommit fram till att en polis måste kunna springa, även i terräng.

Isokai-testet vill arbetsgruppen behålla, men där ska man utgå från maxvärde i stället för medelvärde. Det kommer att ge mer lika förutsättningar för kvinnor och män, då det bygger mer på benstyrka än överkroppsstyrka.

– Men då måste man komplettera det med ett muskeltest där man till exempel mäter överkroppsstyrka och bålstyrka, och det kan ta lite tid att ta fram, säger Anders Henckel.

Arbetsgruppen föreslår även att BMI-gränserna höjs till som lägst 18,5 och högst 34,9.

– Vi har sett att en del som söker har väldigt mycket muskler och hamnar över dagens gräns på 33. Men kommer du dit med ett BMI på 34 och inte är vältränad går du inte vidare i antagningsprocessen.

Ett annat förslag arbetsgruppen lägger fram är att det bör utredas hur myndigheten kan följa upp hur poliser upprätthåller den fysiska förmågan över tid.

– Det har ju inte med antagningsprocessen att göra, men vi har ändå valt att föreslå att myndigheten utreder det. Det finns ju olika sätt att kontrollera det. Jag tycker att Island har valt en bra modell, där du får ett lönetillägg om du klarar testet. Man straffar alltså inte den som inte klarar det, utan jobbar med belöning i stället.

Arbetsgruppens förslag är nu ute på beredning för beslut av HR-direktören. Beslut väntas fattas under juni. De nya antagningskraven ska införas allt eftersom det är möjligt, i samarbete med Plikt- och prövningsverket.