Polisstudenter hade svårt att handfängsla under stress

– Att deltagarna i min studie gjorde så mycket fel kan förklaras av människans begränsningar. Man klarar inte av att hålla för mycket information i huvudet under stress. Hög stress kan minska flera av hjärnans funktioner, säger Peter Öhman.

Peter Öhman jobbade som polis i Sverige innan han för 17 år sedan började jobba i Norge. Nu är han lärare på norska Polishögskolan i Stavern och har gjort sin master parallellt med jobbet de senaste tre åren. 

Han ville ta reda på hur polishögskolestudenter som tränat på handfängselpåsättning under lugna och ordnade former presterade när de utsattes för hög grad av stress.

Öhman mätte puls, syreupptagning och blodtryck före övningen. Vid testet fick 20 frivilliga tredjeårsstudenter på sig täckta skidglasögon, hörselskydd och en väst som mätte puls, andningsfrekvens, kroppstemperatur och syreupptagning.

Studenterna, lika många män som kvinnor, fördes i bil till en för dem okänd destination. När de fick ta av sig glasögon och hörselskydd befann de sig i en arrangerad gatumiljö. En överordnad med draget vapen gav dem instruktioner att handfängsla en knivbeväpnad figurant som beordrats att lägga sig ner på marken, och lade till att det kan finnas fler misstänkta gärningspersoner.  

För att klara övningen var studenterna tvungna att klara sju av fjorton moment som de tränat på under utbildningen. 43 procent av deltagarna presterade sämre under stress. Sju av tjugo underkändes, hälften av kvinnorna och tjugo procent av männen.

– Det svåraste momentet var att få kontroll på gärningspersonens armar. Flera släppte handfängslet när första bygeln var på. De kunde börja i fel ordning eller sätta sig in fel. I stället för att sätta sig mot gärningspersonens axel satte de sig på hans ben, säger Peter Öhman.

Efteråt kunde man se att stressen var påtaglig. I snitt låg deltagarna på 75 procent av sin maximala syreupptagningsförmåga och hjärtfrekvens ökade, liksom blodtrycket.

– De fick en enkel uppgift men kastades in i en stressad situation. De var så stressade att de inte fick med sig tekniken de lärt sig, och jag såg att studenterna använde tekniker som vi inte har lärt dem.

Studenterna själva fick efter stresstestet beskriva om de upplevde ökad stress eller inte under övningen. Deras svar speglade inte de fysiska reaktionerna.

– Det är ganska farligt om man inte är medveten om det. Att släppa ut en sådan polis på gatan för att genomföra gripanden kan få allvarliga konsekvenser, säger Peter Öhman.

Vad föreslår du?

– Vi måste se över hur och vad vi lär ut. Vi tränar fel. Vi behöver träna i reella situationer. Det gäller både svensk och norsk polis. Nästan alla har visat att de kan handfängselpåsättning i en gymnastiksal, men med många stressorer misslyckas de.

– Det här kan appliceras på fler områden. Till exempel vid vapenträning eller när man ska sätta på en tourniqué. Jag har själv gjort det på en person som var knivstucken i låret. Det var en kamp.

Efter testet fick samtliga studenter genomföra ett teoriprov där Peter Öhman mätte kunskaperna kring bland annat lagar, regler och förordningar kring Polisens maktutövning. De som presterade bra på teoriprovet var också de som klarade sig bäst i övningen.