Locket på om utfasade Sig Sauer

Locket på om utfasade Sig Sauer
Foto: Anna-Karin Nilsson

Först skulle merparten av Polisens gamla Sig Sauer-pistoler skrotas. Nu vägrar myndigheten berätta om det har skett eller om planerna ändrats – utrikessekretess råder.

Hösten 2024 meddelade Polisen att samtliga Sig Sauer P225 skulle destrueras av NFC efter slutanvändning, vilket Polistidningen rapporterade om. P225:an var Polisens vanligaste tjänstevapen innan myndigheten gick över till Glock. Det handlade alltså om tusentals vapen som skulle skrotas.  

Att sälja vapnen eller skänka dem till Ukraina skulle bli en för stor och krånglig process, förklarade Jens Lundin, verksamhetsutvecklare för skjutvapen vid Noa.  
– Skulle vi genomföra ett sådant steg skulle alla vapnen behöva märkas om. Vid en försäljning skulle vi inte heller kunna göra någon vinst. Dessutom hade vi inte fått sälja vapnen inom Sverige. 

Vad som skulle hända med övriga Sig Sauer-modeller – P226, P228, P229 samt P239 – var vid den tiden inte bestämt. 

Polismyndigheten har bytt tjänstepistol från Sig Sauer till Glock. Bilden är från en ombeväpningsutbildning. Foto: Tobias Sterner/BILDBYRÅN.

Polistidningen har följt frågan löpande. Tidningen har vid åtta tillfällen, via mejl och sms, kontaktat ansvariga på Noa för att höra om det hänt något nytt. I vintras nämndes att myndigheten arbetar “för fullt i några överlåtelsespår” och att “det finns externa parter” med i processen. 

Men plötsligt har Polismyndigheten blivit väldigt förtegen. Myndigheten hänvisar till Tommy Kangasvieri, chef sektion ingripandeförmåga på Noa, som svarar via mejl. På frågan om skrotningen av P225:orna är genomförd svarar han: “Kommenteras inte”.  

På frågan om det tidigare beslutet om skrotning har ändrats svarar han likadant: “Kommenteras inte.”

Klart är att det tidigare beslutet från 2024 har fått sällskap av ett nyare beslut med ett ärendenummer från i år. Polistidningen har begärt ut båda besluten men fått avslag. De kan inte lämnas ut i några delar, enligt Polismyndigheten. Det är till och med hemligt när besluten fattades och vem som var beslutsfattare.  

Myndigheten stödjer sig bland annat på utrikessekretessen i 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL – ett lagrum som skyddar känsliga uppgifter som rör Sveriges förbindelser med annan stat. En annan sekretessregel som nämns är 19 kap. 3 § i OSL som rör uppgifter om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom.*

Polistidningen har överklagat sekretessbeslutet.  

* Artikeln är uppdaterad med uppgiften om 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.