I det ursprungliga lagförslaget om filmade förhör fanns ett undantag vid enklare brott, men det tog regeringen bort. Nu är det upp till rättstillämpningen att avgöra om det ändå gäller, meddelar justitieministerns pressekreterare.
Sedan i somras gäller som utgångspunkt att alla förhör ska filmas. Lagkravet har fått kritik från poliser i yttre tjänst, vilket Polistidningen har skrivit om. Bland annat menar kritikerna att det borde finnas en möjlighet att göra undantag vid enklare brott.
Polistidningen har gått igenom förarbetena till den nya lagen och kan konstatera att tidiga versioner av lagförslaget öppnade just för att väga in brottets allvarlighetsgrad. Men den skrivningen försvann senare i lagstiftningsprocessen.
Det ursprungliga förslaget lades fram i en statlig utredning 2024 (SOU 2024:51). I utredningens lagförslag stod det att ”förhör ska dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning om det påkallas av hänsyn till brottets beskaffenhet, utsagans förväntade betydelse och den hördes personliga förhållanden.”
Vad gällde rekvisitet ”brottets beskaffenhet” skrev utredningen att ”ju allvarligare ett brott är, desto större anledning finns det typiskt sett att dokumentera förhöret genom en ljud- och bildupptagning”. Det gäller särskilt för brottsutredningar som är omfattande och tidskrävande: ”Vid enklare brottsutredningar, till exempel i fråga om vissa tillgrepps- och trafikbrott, är behovet av att spela in förhör inte lika stort”, enligt utredningen. En annan omständighet som kunde vägas in, enligt utredningen, är om det finns en risk att uppgifter i en utsaga kommer att ändras eller återtas.
Utredningens förslag blev senare till en lagrådsremiss som regeringen skickade till lagrådet. Där formulerades lagkravet så här: ”Förhör ska dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning om det behövs med hänsyn till brottets beskaffenhet, utsagans förväntade betydelse eller den hördes personliga förhållanden”.
Lagrådet ansåg att lagtexten kunde förenklas för att få genomslag för syftet med reformen, det vill säga fler filmade förhör. Lagrådets förslag var att uttrycket ”brottets beskaffenhet” med flera skulle tas bort ur lagtexten.
I stället kunde de särskilda omständigheter som talar emot en ljud- och bildupptagning exemplifieras i den kommande propositionens författningskommentar. Det skulle till exempel kunna vara ”brottets beskaffenhet (enkelt)” och ”utsagans förväntade betydelse (litet)”, skrev lagrådet.
Men när regeringen lade fram sin proposition fanns brottets beskaffenhet och utsagans förväntade värde inte med, vare sig i lagtexten eller i författningskommentaren. Polistidningen har frågat regeringskansliet varför.
I ett mejl svarar Hanna Johansen, pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer, att utgångspunkten är att förhör ska dokumenteras med ljud och bild, men att det finns utrymme för undantag. Hon pekar på att förarbetena nämner fall där ljud- och bildupptagning av något skäl inte är möjlig att genomföra eller kan antas försämra utredningen i målet.
Samtidigt poängterar hon att uppräkningen av möjliga undantag inte är uttömmande. ”Att brottets beskaffenhet inte särskilt nämns i författningskommentaren innebär inte att den omständigheten behöver sakna betydelse i alla situationer”, skriver hon bland annat. Hur undantagsregeln närmare ska tolkas och avgränsas är i slutändan en fråga för rättstillämpningen, enligt henne.