Väcker nytt liv i gammal metod

Nämn problemorienterat polisarbete för en polis med många tjänsteår i ryggen och du möter antagligen ett snett leende. Redan på 90-talet, i närpolisreformen, var det melodin. Men arbetssättet satte sig inte. Nu görs ett nytt försök i region Stockholm, genom ett EU-projekt i samarbete med Södertörns högskola. Fokusområdet är kriminell ekonomi. Både en förbannelse och en välsignelse, enligt projektledaren Therese Skoglund Shekarabi som jobbar med analys på regionkansliet i region Stockholm.

– Hade vi sagt att vi kommer med ett projekt och ska jobba med POP och SARA och mängdbrott hade nog många tackat nej till att vara med. Men när vi sade att vi har ett utvecklingsprojekt med mål att implementera ett problemorienterat arbetssätt inom kriminell ekonomi blev flera intresserade.

Det är inte konstigt. Kriminell ekonomi är ett prioriterat område, men svårt att avgränsa.

Ett av LPO:na som deltar i projektet är Globen. Där har man riktat in sig på att kontrollera illegal arbetskraft i Årsta partihallar, ett 300 000 kvadratmeter stort område där företagen omsätter över åtta miljarder om året. På papperet. Där finns stora etablerade företag som Menigo och Snabbgross, men också små aktörer som specialiserar sig på blommor eller frukt och grönt.

Nisse Lundmark är myndighetssamordnare i gruppen som jobbar med kontroller. Minst någon gång i veckan startar de dagen i partihallarna med att kontrollera transporter, genomföra arbetsplatsinspektioner tillsammans med stadens livsmedelsinspektörer men framför allt kontrollera identitet på personer som jobbar i området. Det är trots allt den illegala arbetskraften man har fokus på.

– Man kan få associationer till ICE, men vi är inte intresserade av de här personerna. Vi ser det mer som att de är utnyttjade. Vi är ute efter att upptäcka företag som används som brottsverktyg. De som anlitar illegal arbetskraft skapar osund konkurrens.

– Sedan är kontentan ändå att när vi påträffar de här personerna har de inte rätt att vistas i Sverige och placeras ofta i förvar i väntan på utvisning. Många vi möter har tagit sig till Sverige för att skapa ett bättre liv. Vi anstränger oss för att de ska känna sig så trygga som det går i mötet med oss.

Den här septembermorgonen är det relativt lugnt. En synbart överlastad lätt lastbil stoppas av trafikpolisen som också deltar i kontrollen. En nyligen vräkt kioskhandlare visar sig ha flyttat ett kvarter och slagit upp dörrarna på nytt. Produkter han saluför saknar korrekt märkning om bland annat ursprung, och livsmedelsinspektörerna upptäcker att hanteringen inte är anmäld till kommunen, vilket sannolikt kommer att rendera ett vite.

– Vi kan misstänka att en del är stöldgods, säger Nisse Lundmark.

Han pekar åt en byggnad som sett sina bästa dagar. Tidigare huserade en stor grossist där.

– Där utanför hittade vi flera kilo sprängmedel som ett kriminellt nätverk placerat ut. Företaget ägdes av släktingar till en högt uppsatt i ett konkurrerande nätverk. Du kanske har hört talas om honom? Han kallas Jordgubben.

Åt andra hållet ligger ett slitet hotell. Där har man upptäckt prostitution och trafficking.

För så är det. När gruppen som ska upptäcka och bekämpa illegal arbetskraft utför sina kontroller stöter de på annan typ av kriminalitet som de agerar på.

– Vi upptäcker en uppsjö av fiffel, fusk och brottslighet. Alltifrån att en person går på a-kassa men jobbar som byggare, företag som begår brott, folk med skulder som har tillgångar, företag med skulder till staten. I dag har vi till exempel hittat saker som vi kan ana är bidragsbrott. Vi blir andra myndigheters ögon och öron där ute.

Nisse Lundmark upplever ändå att miljön i Årsta partihallar är på väg att förändras. De flesta fastighetsägare i området är seriösa och samarbetar med Polisen. Men där finns många små aktörer som kan vara svåra att hålla koll på.

– Vi måste vara i området och bygga relationer med företagarna.

Kontrollerna hade man delvis börjat med före projektet. Nu vill man angripa den kriminella ekonomin med det problemorienterade arbetssättet.

– Egentligen har inte målet med arbetet förändrats av projektet. Det handlar mer om att lära sig problemorienterat arbetssätt som metod eller förhållningssätt. Varför sker brottet, hur kan vi påverka så att det inte händer igen? Som polis hamnar man fort i lösningen, i stället för att fundera över vad som händer på den här platsen och varför, och hur man bäst stoppar det.

Utmaningen i Årsta partihallar är de många små aktörerna. I flera fall anlitar företagarna arbetskraft från sina hemländer, inte sällan under falska förespeglingar.

– Jag har ingen naiv tro på att vi kommer kunna stoppa allt, men vi kanske kan nöja oss med att vi ser att kriminell ekonomi minskat vid våra kontroller.

Någon mil söder om LPO Globen ligger LPO Farsta. Också det ingår i projektet. Här har man satsat på att bekämpa folkbokföringsbrott.

– På flera håll inom Polisen hade man märkt att adresser användes för till exempel tryckarlägenheter, men även att människor som vistades illegalt i Sverige befann sig i lägenheter där de inte fanns folkbokförda. Man upplevde att det var ett problem, berättar Eric Tosin, analytiker.

– Vi märkte väldigt snabbt att folkbokföringsbrott var något som gemene polis upplevde var ett jätteproblem. Ser vi i våra interna chattar eller ute på gatorna sker väldigt mycket folkbokföringsbrott. Det märker vi också när vi är i folks lägenheter kopplat till våld i nära relation eller liknande. De bor inte där de är skrivna, säger Ida Jensen, gruppchef i den områdespolisgrupp som fick huvudansvar för projektet.

Men det poliser upplevde som ett problem speglades inte i statistiken. Rågsved hade fyra anmälningar om folkbokföringsbrott de senaste fem åren. En av dem var en person som självmant hört av sig för att rapportera att någon skrivit sig på dennes adress.

– Det klaffade inte riktigt för mig. Vi har ett utsatt område, vi har lokala kriminella nätverk, vi har fastigheter jättenära en öppen drogscen och bara fyra anmälda brott. Vi fick titta på andra typer av indikatorer, till exempel att Rågsved sticker ut när det gäller bidragsbrott. Vi kollade även på regionala trygghetsmätningar. Vi hamnade till slut i uppfattningen att om vi ska kunna analysera det här så får vi kanske göra det som Polisen får kritik för, att vi går på åtgärden först, säger Eric.

I en insats tillsammans med hyresvärdarna och deras jurister knackade man under två veckor dörr i sju höga punkthus i Rågsved, klassat som utsatt område. 278 lägenhetsdörrar knackade man på, runt 240 öppnade.

– Patrullerna som knackade dörr delade ut flygblad och informerade om folkbokföringsbrott och varför man ska hålla koll på det. Fick patrullen misstanke om folkbokföringsbrott gjorde man en husrannsakan, säger Hanna Christiansson, områdespolis i Farsta.

Och det gav resultat. Ett 70-tal individer kom att misstänkas för folkbokföringsbrott. Det inleddes 18 utredningar om olovlig andrahandsuthyrning, det gjordes fem vanvårdsbesiktningar och man upprättade elva anmälningar om narkotikabrott och gjorde nio SoL 19-anmälningar.

– Det är inte så att vi öppnar en dörr och tänker att nu ska vi bara hantera till exempel narkotikabrottet som vi ser. Man måste vara så dynamisk att man ser till helheten. Det är som att stoppa en bil för en IG-polis, man vet inte vad man hittar. Alla poliser måste förstå vad andra aktörer kan göra i den brottsförebyggande delen, säger David Sund, biträdande LPO-chef i Farsta.

Vid dörrknackningen hittade man bland annat en lägenhet med sju-åtta madrasser, där det visade sig att hyresgästerna visserligen hade rätt att vistas i Sverige, men att de bodde i en lägenhet de inte var folkbokförda i, och dessutom betalade ockerhyra till en kvinna som bodde i Skärholmen och vars enda deklarerade inkomst bestod av bidrag från Försäkringskassan.

Folkbokföringsbrott har varit svårt att angripa. När det fortfarande bara var bötesbrott gick det ut en uppmaning från åklagarhåll att poliser inte skulle begära beslut om husrannsakan, eftersom det låga straffet inte stod i proportion till åtgärden.

– I våldsspiralen gynnade oklara boendeförhållanden nätverken, dels att det var lätt att hitta tryckisar, plus att tredje- och fjärdehandsuthyrning minskar kontrollen i områden. Du ringer inte polisen om du får problem, för du kan inte skylta med att du bor där. Jag tror att det är roten till väldigt mycket av det som felar i samhället i dag, säger David Sund.

Att jobba problemorienterat har kommit ganska naturligt för LPO Farsta. Nu vågar de påstå att det är en del i linjeverksamheten. Så att döma ut arbetssättet på grund av tidigare dåliga erfarenheter tror David Sund inte på.

– De flesta har nog jobbat så ändå i alla år, omedvetet.