Polisområde Värmland tänker ta efter Göteborg City och fördela fler utredningar på poliser i yttre tjänst. Samtidigt sätts ett beting för hur många ärenden som ska redovisas. Beslutet har väckt stor oro bland personalen, enligt huvudskyddsombudet Jonas Persson.
I slutet av oktober beslutade Polisområde Värmland att införa ett nytt arbetssätt som kallas Vårt gemensamma utredningsuppdrag*. Det handlar i stora drag om att flytta delar av utredningsverksamheten till personal i yttre tjänst, eftersom det främst är där personalstyrkan växer. Inspirationen är hämtad från lokalpolisområde Göteborg City och det som har kommit att kallas Göteborgsmodellen.
Förändringen är delvis en konsekvens av att utredningsverksamheten på LPO-nivå har fått ta över allt fler komplexa ärenden som tidigare hanterades på polisområdets utredningssektioner. Nu ser arbetsgivaren ett behov av att avlasta de lokala utredarna genom att flytta vissa utredningar till yttre personal.
I det nya arbetssättet ingår också att korta handläggningstiderna och det kommer att fastställas kvantitativa mål för samtliga grupper som arbetar med utredningsverksamhet. Gruppchefen för respektive grupp är ansvarig för att målen nås.
Beslutet har väckt oro bland medarbetarna i Värmland, enligt huvudskyddsombudet Jonas Persson.
– Yttre personal kommer att få ett beting att FUP:a ett visst antal ärenden per år. De känner en oro för pinnjakt och det finns en stor skepsis och ett motstånd från den yttre personalen.
Utredningsuppdraget omfattar ”samtliga anställda i Polisområde Värmland”, enligt beslutet.
– Jag vet inte om det betyder att man även kommer att lägga utredningar på exempelvis kanslianställda, receptionspersonal och garagepersonal.
Någon dag efter beslutet lämnade Jonas Persson in en så kallad 6:6a-begäran till arbetsgivaren där han krävde ett stopp för införandet av det nya arbetssättet i väntan på en riskbedömning. En möjlig risk som han pekade på är att arbetsgivaren inte har planerat någon introduktion eller utbildning för medarbetare som ser svårigheter med att hantera de nya utredningsuppgifterna:
”Det finns medarbetare som inte hanterat en brottsutredning på över 20 år som nu ska bli handläggare i sina egna ärenden med allt vad det innebär från utredningsmetodik till systemkunskap. Den rådande osäkerheten skapar stress och en bristfällig arbetsmiljö redan innan förändringen trätt i kraft.”
Enligt Jonas Persson har även förundersökningsledare uttryckt oro över hur förändringen kommer att påverka deras arbetsmiljö. ”Det finns välgrundade farhågor om att bristande förkunskaper hos medarbetarna kommer att leda till ett markant ökat behov av arbetsledning, kontroll och återkoppling”, skriver han till arbetsgivaren.
I ett mejl till Polistidningen skriver Jens Fischer, kanslichef i Polisområde Värmland, att arbetsgivaren nu har bestämt sig för att göra en riskbedömning innan det nya arbetssättet införs efter årsskiftet. Han skriver att det nya arbetssättet handlar om att fler medborgare ska få sina ärenden prövade, och prövade inom rimlig tid, ”…men också om att avlasta våra förmågor på insidan då tillväxten inte kommer ske i samma omfattning där som hos våra förmågor i yttre tjänst”.
Att det nya arbetssättet väcker oro bland personalen lär inte ha kommit som en överraskning för ledningen i Polisområde Värmland. Cheferna i Polisområdet har fått en dragning om Göteborgsmodellen av Caroline Johansson, tillförordnad biträdande LPO-chef i Göteborg City. I presentationen ingick en bild som visar hur personalen går från förnekelse, via oro, apati och sorg till acceptans, omställning och uppslutning vid organisationsförändringar.
*Beslut den 29 oktober 2026 i ärende nummer A663.811/2026.