Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Bisysslor, extraknäck
eller politiska uppdrag

Publicerad 2006-05-11

Reportage Är det okej att sälja släpvagnar vid sidan av jobbet som trafikpolis? Eller att hålla kurser på fritiden? Det är visserligen tillåtet för poliser att ha bisysslor, men inte vilka som helst.

Att en polis inte kan göra vad som helst på fritiden är uppenbart. Men vad som är tillåtet och inte är många gånger svårt att avgöra. Självklart får en polis inte begå brott på sin fritid, då riskerar han eller hon sparken. Det vet alla. Men hur är det med extraknäcket? Eller styrelseuppdraget? Det är tillåtet att ha en bisyssla, men inte vilken som helst. Och vad som är tillåtet varierar mellan olika myndigheter.

En bisyssla är inte nödvändigtvis samma sak som ett extraknäck. Bisyssla innebär egentligen alla andra typer av arbete, uppdrag eller verksamheter som en polis tar på sig utanför tjänsten. Det innebär alltså att även sådant som att sitta i styrelsen i den lokala idrottsföreningen räknas som en bisyssla. Bara sådant som uppenbart hör till privatlivet går helt utanför begreppet bisysslor, som till exempel att hålla på med sin hobby.

Lojalitetsplikt mot arbetsgivaren

En viktig regel på arbetsmarknaden är lojalitetsplikten. Den är inte någon lag, men är så att säga inbyggd i anställningskontraktet. På samma sätt som en arbetstagare kan förvänta sig att arbetsgivaren ska betala lön för det arbete som utförs, så kan arbetsgivaren förvänta sig att arbetstagaren är lojal. Det betyder att man inte får göra något som skadar arbetsgivaren, vilket också gäller på fritiden.

Om man har lojalitetsplikten i åtanke blir det lite lättare att avgöra om en bisyssla är tillåten eller inte. Man får till exempel inte ägna sig åt arbetshindrande bisysslor, alltså sådant som påverkar hur man sköter sitt arbete. Det skulle kunna innebära att man orsakar skada för arbetsgivaren, alltså har man åsidosatt lojalitetsplikten.

Inte tillåtet med konkurrens

Man får inte heller ägna sig åt konkurrerande bisysslor. Det gäller kanske inte främst poliser, eftersom polisen inte bedriver någon affärs- eller uppdragsverksamhet. Däremot kan det handla om utbildningsverksamhet. Poliser får till exempel inte bedriva utbildning som konkurrerar med polishögskolan. De senaste 15 åren har inte någon inom polisen ansökt om att få hålla på med en konkurrerande bisyssla.

Bisysslor som kan skada förtroendet för polisen är inte tillåtna. Här kan bedömningarna vara riktigt kniviga. Det som är tillåtet för en viss polisman kanske inte är det för en annan. Det beror både på vilken typ av verksamhet det rör sig om och vilka arbetsuppgifter eller vilken befattning den anställde har. Trafikpolisen som sålde släpvagnar på fritiden är ett sådant exempel. Där ansåg både arbetsgivaren och AD att det fanns risk att allmänheten skulle kunna uppfatta myndigheten som partisk, till exempel när polismannen genomförde fordonskontroller. Därför var han tvungen att sluta med bisysslan. Men det betyder inte nödvändigtvis att det alltid är förbjudet för poliser att sälja släpvagnar. Bedömningen görs från fall till fall.

När det gäller bisysslor som ligger nära eller berör polisens verksamhet är avgörandet enklare – det blir nobben direkt. Det går inte att vara polis och extraknäcka som ordningsvakt, butikskontrollant eller liknande. Det är inte heller okej att till exempel upprätta bouppteckningar.

Att hålla på med försäljning på fritiden kan väl inte vara så farligt? Det beror på vad det är för varor man säljer. Det är inte tillåtet att hålla på med vapenförsäljning, eftersom det är ett område där polisen ger tillstånd. Att sälja lås och larm är inte heller lämpligt. Inte heller att jobba i baren på ett hotell. Däremot är det i de flesta fall inte några problem att ha ett extrajobb i till exempel en livsmedelsbutik.

Sedan finns det ju områden som kräver sekretess, till exempel inom socialtjänsten och sjukvården. Om en polis skulle komma i kontakt med personer som har blivit utsatta för, eller har begått, brott, hamnar han eller hon i en knepig situation. Å ena sidan omfattas verksamheten av sekretess, å andra sidan har polisen enligt polislagen skyldighet att rapportera brott. Här gör polislagen inget undantag, rapporteringsskyldigheten går före. Den som vill ha en bisyssla inom ett sådant område måste alltså vara medveten om att det kan bli svåra avgöranden.

Slutligen kan man bara konstatera att det här med bisysslor inte är så enkelt. För att vara på den säkra sidan är det bäst att kolla med arbetsgivaren innan man börjar sitt extraknäck, eller tar på sig det där styrelseuppdraget.

Faktarutor:

1. Exempel på bisysslor som inte är tillåtna:

– väktare, parkeringsvakt

– bouppteckningar

– utbildning som konkurrerar med polishögskolan

– vapenhandel

Exempel på i stort sett tillåtna bisysslor:

– extrajobba som taxichaufför (om man inte är trafikpolis i yttre tjänst)

– hjälpa nära vänner och släkt med kontorsarbete

– butiksjobb

2. Om bisysslor:

 

    • Vad som är tillåtet att ha som bisyssla styrs av lojalitetsplikten, lagen om offentlig anställning (LOA) och kollektivavtal.

 

    • Den som har en bisyssla måste ansöka om tillstånd av arbetsgivaren, det vill säga den egna polismyndigheten.

 

    • Den som har en bisyssla är skyldig att informera arbetsgivaren om det.

 

  • Arbetsgivaren kan besluta att en anställd inte får ha en bisyssla, om den på något sätt kan vara till skada för arbetsgivaren. Om den anställde inte slutar med bisysslan kan det få arbetsrättsliga följder, i värsta fall avsked.

Källor: RPS promemoria om bisysslor från 2002

Janne Värnhall, polis och juristkonsult