Facktoppen blir anställd hos RPC

Katharina von Sydow är i dagsläget tjänstledig från Polismyndigheten och anställd av Polisförbundet för att utföra sitt uppdrag som förbundsordförande. Hon får sin lön från förbundet.

Upplägget är unikt för förbundsordföranden. Ingen av de andra ledamöterna i förbundsstyrelsen är anställda av förbundet. De är anställda av antingen Polisen eller Säkerhetspolisen och har ledigt med lön för att jobba fackligt på heltid.

Nu vill förbundsstyrelsen att samma upplägg ska gälla för förbundsordföranden. Därför har man kommit överens med Polismyndigheten om att Katharina von Sydow ska återgå till sin grundanställning vid Polisen.

Hon kommer då att bli placerad vid Rikspolischefens kansli och få lön från myndigheten. Det är inte bestämt vilken funktion hon ska ha, eller hur hög lön hon ska få.

Vi har inte bedömt det som en beroendeställning.

I nästa vecka ska Polisförbundets kongress ta ställning till om förbundsordföranden, utöver lönen från myndigheten, ska få ett kompletterande arvode från förbundet.

Förbundets revisorer har föreslagit ett arvode som, tillsammans med lönen från myndigheten, uppgår till 1,5 inkomstbasbelopp per månad. Det motsvarar 125.100 kronor om man utgår från basbeloppet för 2026. Katharina von Sydows lön från Polisförbundet är i dag 111.600 kr. Enligt Polisförbundet innebär den föreslagna ersättningsnivån ingen höjning i praktiken. Mellanskillnaden ska kompensera för att förbundet inte längre kommer att göra avsättningar för Katharina von Sydows tjänstepension.

Tomas Stjernfeldt, 2:e vice ordförande i Polisförbundet, förklarar att ersättningen kommer att beräknas på samma sätt oavsett vem som i framtiden är förbundsordförande.
– Kongressen tar nu ställning till vad ordförandeuppdraget är värt i sin helhet. Sedan kommer arvodet fluktuera, eftersom olika ordförande kommer ha olika lön i sin anställning på Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Hamnar inte Katharina von Sydow i en beroendeställning till arbetsgivarsidan om hon är avlönad av Polismyndigheten?
– Det är något vi har diskuterat i förbundsstyrelsen, men vi har inte bedömt det som en beroendeställning. Det blir ju ingen skillnad jämfört med övriga som är fackliga på heltid eller deltid. Myndigheten kommer att sätta en lön för henne när hon återgår i anställningen och sedan följder den med i lönerevisionerna.

Så hon ska inte ha lönesamtal med rikspolischefen?
– De flesta av oss förtroendevalda har inte lönesamtal med arbetsgivaren utan hanteras kollektivt. Jag tror varken förbundsordföranden eller rikspolischefen tycker att det är en god idé att de sitter i lönesamtal med varandra.

Han ser det som positivt att förbundsordföranden hanteras på samma sätt som övriga förtroendevalda i förbundet som har ledigt för fackligt arbete.
– Det är bra att vi är en del av myndigheten, har kvar vår grundanställning och är poliser.

Blir det här en ekonomisk besparing för förbundet?
– Ja i och med att förbundsordföranden som andra fackligt förtroendevalda får en lön från myndigheten.

I underlaget till förbundsstyrelsens beslut nämns även andra fördelar med att förbundsordföranden har sin grundanställning i Polismyndigheten: Dels att hon får ”tillgång till Polismyndigheten på samma sätt som alla våra övriga medlemmar”, dels att man tydliggör rollen ”ur ett arbetsrättsligt hänseende”.

Enligt Tomas Stjernfeldt aktualiserades den här frågan när förbundet och arbetsgivaren såg över rätten till ledighet för fackligt arbete inom Polisen.
– Vi såg att vi skulle få fler fackliga heltider. Då gjorde vi slag i saken och bestämde att vi skulle använda en av dessa för att låta förbundsordförande återgå i anställning på myndigheten.