Hanna tjänstgör i krigets Odessa

Det är allt annat än en lugn natt i den ukrainska kuststaden Odessa. Sedan skymningen la sig har kulsprutorna och explosionerna avlöst varandra, och den som tittar ut genom fönstret kan se hur spårljusammunition skjuter ned drönarna ur himlen i våldsamma explosioner.

Ändå hade det kunnat vara värre – just den här natten använde Ryssland inte sina fruktade kryssningsrobotar eller ballistiska robotar, som med stridsspetsar på flera ton har orsakat förödelse och tusentals dödsfall runt om i Ukraina. De ryska soldaterna är blott några mil härifrån.

Det här är arbetsplatsen för den svenska polisen Hanna Karlsson. En varm dag i maj, dagen efter nattens kraftfulla attacker, möter Polistidningen upp Hanna på hennes kontor i centrala Odessa. Sedan februari 2026 har Hanna Karlsson arbetat som rådgivare åt den ukrainska polisen.

– Man vänjer sig ändå ganska fort vid bombningarna. Och det är på gott och ont, säger hon.

Sedan februari i år är hon posterad här som rådgivare till den ukrainska polisen, inom ramen för EU:s projekt EUAM (European Union Advisory Mission). Hennes kontrakt är på ett år. Hennes roll är rådgivare i brottsutredningar, med inriktning mot underrättelsebaserad polisverksamhet och organiserad brottslighet.

Men även veteranfrågor – alltså att hjälpa de poliser som strider vid fronten att återintegreras tillbaka till det civila livet. Där har hennes egen bakgrund i brott i nära relationer varit till stor hjälp. Det övergripande målet är att få Ukraina att möta alla polisiära krav för att kunna gå med i EU. Något hon märker uppskattas av de ukrainska kollegorna.

– Språket är en utmaning, men de är fantastiskt trevliga och duktiga. Vi tänker likadant och de är otroligt tacksamma över att vi är här och inte lämnat dem i sticket, säger hon.

EUAM har funnits i Ukraina sedan 2014, efter Euromajdanrevolutionen, på inbjudan av den ukrainska regeringen. En central del är att utveckla en modern, professionell och demokratisk polis som arbetar i enlighet med europeiska principer om rättssäkerhet, ansvarstagande och respekt för mänskliga rättigheter.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har mandatet utökats. I dag består missionen av 400 anställda, både utlänningar och ukrainare. 2025 utbildades nära 7 000 ukrainska poliser av EUAM, varav nästan hälften kvinnor. Ett annat viktigt område för missionen är utredningen av krigsbrott.

Man vänjer sig ändå ganska fort vid bombningarna. Det är på gott och ont.

Missionen har en enhet i Kiev som arbetar uteslutande med det. Och den högen växer. Polistidningen har tidigare berättat om det massiva arbetet som krävs för att utreda hundratusentals misstänkta krigsbrott – i september 2025 jobbade samtliga utredare på Charkivs centrala polisstation med just krigsbrottsutredningar.

Det är också något som Hanna kommer att fokusera på.

– Åklagare här har lyft önskemål med frågor de vill ha hjälp med. Så i den mån vi kan så kommer vi så klart att försöka tillgodose de behoven, säger hon.

Samtidigt utkämpar den ukrainska polisen ett tvåfrontskrig. Å ena sidan riskerar de livet i sitt vardagliga arbete både nära fronten och långt bakom den, när polisstationer systematiskt utsätts för bombningar och poliserna ofta hjälper till med räddningsarbetet efter attacker. Flera tusen av dem har också tagit värvning till direkt stridande positioner i skyttegravarna.

Men de brottas också med låga förtroendesiffror. Enligt mätningar från Kievs internationella sociologiska institut, landets ledande mätinstitut, var tilliten till polisen 35 procent i januari 2026. Det är ändå en stark uppgång mot tidigare. 2015, ett år efter Euromajdanrevolutionen, hade myndigheten förtroende hos knappa 15 procent av befolkningen.

Efter självständigheten 1991 var korruptionen länge ett normalt inslag i vardagen i landet. Fråga vilken ukrainare som helst, och de kan berätta hur de för tio år sedan blev stoppade av trafikpolisen på varje längre resa längs motorvägen. Anklagelsen var alltid fortkörning, oavsett hur lugnt man kört, och förväntningen var alltid att räcka över en hundralapp tillsammans med sitt körkort.

Detsamma gällde andra vardagligheter som att få hämta ut sitt pass. Den mer välbärgade kunde också betala för att få en brottsutredning mot sig nedlagd. Om då just den polisen visade sig vara omutbar, kunde man i stället gå direkt till domaren för att se till att rättegången slutade till sin egen fördel.

Korruptionen kunde få direkt förödande konsekvenser. Odessas flygplats, belägen några kilometer bort från vårt möte med Hanna, är stängd för civil trafik sedan invasionen 2022. Men i en recension från 2019 varnar en resenär för att tjänstemännen kan mutas för att låta passagerare ta med sig så mycket vätska man vill ombord på planet. Hanna medger att polisen här jobbar i uppförsbacke med att vinna tillbaka förtroendet hos allmänheten.

Samtidigt säger hon att korruptionen i dag är märkbart lägre än tidigare – och det får stöd av andra ukrainare som Polistidningen pratar med.

Många hänvisar till de reformer som genomfördes 2015. Då avskaffades hela polismyndigheten och nyskapades, alla fick sparken, och fick genomgå nya anställningstester för att behålla jobbet. Särskilt bland patrullpolisen blev många permanent av med jobbet. I dag finns fortfarande synpunkter i samhället på korruption i de högre skikten, men i princip ingen anser att polisen till vardags är mutbar.

– Det finns självklart mer att göra. Men det märks att de har kommit en lång bit på väg, säger Hanna.

Hon saknar inte länder att jämföra med.

Hanna har själv lång erfarenhet av arbete utomlands – första gången i Liberia 2010. Hon blev kvar i 13 månader, också som rådgivare. Där arbetade hon med närpolisarbete, och även där med att bygga upp förtroende för polisen efter det förödande inbördeskriget som bröt ut 1997. Kriget avslutades i ett fredsfördrag 2003, men spänningarna fortsatte även långt senare. Efter fyra månader flyttades hon från en mindre by till huvudstaden Monrovia, där hon understödde landets insatsstyrka med taktiker.

– Nu när man tänker tillbaka på det är det ganska sjukt. Jag var 30 år gammal, satt och åkte själv i en FN-bil genom Monrovias “red light district”. Man fick verkligen ta del av en helt annan verklighet – och det gav mig också lite blodad tand för den här typen av arbete, säger hon.

Därför fortsatte hon på samma bana. I Sverige varvade hon roller som ingripandepolis, utredare och polisutbildare med flera missioner – bland annat till Sydsudan, också drabbat av ett hårt inbördeskrig. Tanken var ursprungligen att återvända dit under förra sommaren. Men när missionen där skalades ned, och det blev inaktuellt, så hörde hon av sig till en handläggare på polisens intranät om vilka missioner som passade hennes bakgrund bäst.

Svaret blev bland annat Ukraina.

Ifall någon polis är nyfiken på den här typen av jobb har hon flera tips för det. Till en början: håll koll på Intrapolis. Där utlyses tjänster utomlands flera gånger om året. Sedan ser hon det som meriterande att antingen ha en bred kompetens – eller vara så nischad som möjligt.

 Men jag skulle råda alla att söka. Det är en fantastisk möjlighet 

Ett aktuellt område hon nämner är internetrelaterad utredningskompetens, särskilt vad gäller hybridkrigföring, där det nu efterfrågas personal i allt större omfattning. Sedan har många positioner väldigt specifika kravprofiler. Det kan vara bland annat språk och körkort – hon blev tillfrågad att delta i en mission i Armenien, men såg snart att det krävdes både ryskakunskaper och körkort för tung lastbil. Andra meriterande områden är om man arbetat med krigsbrottsutredningar, taktisk vapenhantering, eller hybrida hot.

– Men jag skulle råda alla att söka. Det är en fantastisk möjlighet – både för din egen personliga utveckling, men också för att få representera svensk polis internationellt.

I en ukrainsk mobilapp kan man i realtid följa var det flyger robotar och drönare.

Hon märker att intresset är högt bland svenska poliser. Av missionens ungefär 200 utländska anställda är drygt 20 svenskar. Hon är däremot den enda i Odessa – de andra är baserade i antingen Kiev eller Lviv. Av dem bedöms Odessa vara den farligaste platsen. Men trots det är hon redan inställd på att stanna kvar efter att hennes mandat går ut nästa februari. Åtminstone till juni, då aktivitetsåret är över och hon kan se frukten av sitt arbete.

– Min grundtanke, så länge allting fungerar på hemmaplan och missionen vill ha mig här, är att stanna kvar. Trots allt elände så trivs jag ändå här.