En procent av befolkningen står för 63 procent av alla våldsbrott. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin. (Artikeln korrigerad 22 november.)
En procent av befolkningen står för 63 procent av alla våldsbrott. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin. (Artikeln korrigerad 22 november.)
Göteborgsforskarna samkörde registret över domar för våldsbrott mellan 1973 och 2004 med befolkningsstatistik över alla födda 1958 till 1980.
Det visade sig att cirka fyra procent av dessa hade åtminstone en våldsbrottsdom. En procent var återfallsförbrytare.
Dessa återfallsförbrytare var unga män, de hade tidigt debuterat med våldsbrott, de var ofta missbrukare, de hade många gånger personlighetsstörning och ägnade sig också åt annan kriminalitet.
Personlighetsstörning yttrar sig som problem med att utveckla personligheten, särskilt jagfunktionerna. Störningen är varaktig och visar sig i problem med tankeinnehåll, känsloliv, sociala relationer och impulskontroll.
Det var dubbelt så vanligt med psykossjukdomar bland återfallsförbrytarna som hos normalbefolkningen, men det var ändå bara fyra procent av dem som hade det. Till psykossjukdomarna hör schizofreni och bipolär sjukdom.
Eftersom diagnosticeringen av neuropsykiatriska störningar, så kallade bokstavsdiagnoser, inte tagit fart förrän på senare år, finns dessa diagnoser inte med i materialet. Annan forskning har pekat på samband mellan till exempel ADHD och kriminalitet.
Agneta Olofsson
Den vetenskapliga artikeln om detta finns här
