–Är det fysiskt eller psykiskt?

Bordsgrannen på bröllopet väntade spänt på ett svar om varför en bekant inte kom till festen – och blev sur när hon inte fick ett rakt svar.
Det där satte sig som en tagg. Vilken rätt hade hon att kräva detaljer om andras sjukdomar?
Jag har också funderat på varför en del drar en så hård skiljelinje mellan kropp och själ.

Visst finns det rent fysiska åkommor. Som benbrott. Men förmågan att gå på bröllop – eller jobba –hänger väl på hur ont man har och hur trött man är, när väl gipset är på. I alla fall om man jobbar på kontor. Och om smärtan stör sömnen och tabletter gör en groggy – är det fysiskt eller psykiskt?

Eller om tankar på hur högarna växer och kollegorna går på knä stressar en så att man mår ännu sämre?

Långvarig stress kan i extremfall till och med orsaka benbrott, eftersom höga doser av stresshormonet kortisol kan göra oss bensköra. Det har jag sett hända en bekant.
Konstant stresspåslag kan dessutom ha rent fysiska orsaker. Det har jag själv varit med om.

Jag försökte på olika sätt att ”lära mig sova” fast boven i dramat var en tumör på hypofysen, som inga kuratorssamtal i världen kunde kurera. Innan operationen sov jag ofta bara någon timme per natt.

Så visst – det kan vara livsviktigt att veta om roten till det onda är fysisk eller psykisk. Men det är anmärkningsvärt hur somligas bemötande förändrades när det stod klart att orsaken till mitt stirriga och svullna tillstånd var ”fysisk”.

Eva Schoultz
chefredaktör och ansvarig utgivare
@ESchoultz