Nu är den här – Statskontorets första delrapport av tre om polisens omorganisation.
rapporten
Fokus är ”hur den nya organisationen hittills har skapat förutsättningar för att på sikt nå målen med reformen och på hur omorganisationen har genomförts.”
En av utgångspunkterna är att ombildningen är omfattande och komplex. ”Det är därför inte rimligt att förvänta sig att målen med reformen redan skulle ha uppnåtts” står det i rapporten.
Polismyndigheten har satt målet att mer än hälften av regionernas resurser ska finnas i lokalpolisområdet efter omorganisationen.
”Denna typ av kvantitativa mått tenderar att bli ett mål i sig. Administrativ tillhörighet i organisationen riskerar då att ses som viktigare än det egentliga syftet, det vill säga ökad trygghet och förbättrad polisverksamhet lokalt,” skriver Statskontoret.
Det är något som Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet Väst kan skriva under på. Exempelvis har utredarna i Storgöteborg – på pappret – flyttats ut till lokalpolisområdena, fast de i själva verket sitter kvar i precis samma korridorer som tidigare. Detta eftersom det inte finns plats för dem i lokalpolisområdena.
-Den stora skillnaden är att utredarna kommit längre ifrån sina chefer, säger Katharina von Sydow.
Enligt Statskontoret verkar det fortfarande finnas en osäkerhet kring vilka frågor som ska beslutas på en högre nivå och vad som lämpar sig att anpassa lokalt. ”Idén om den långtgående delegationen har i viss mån hamnat i skymundan.”
Flera chefer Statskontoret intervjuat beskriver ett sug uppåt i organisationen, att befattningar på nationell och regional nivå besätts med medarbetare som hör till lokalpolisområdena.
De flesta polisregionerna menar att de är bärkraftiga, men i Nord och Bergslagen är det svårare att hålla nivån uppe. ”I region Nord menar företrädare för regionledningen att den förväntade effekthemtagningen av reformen sannolikt är minst där. De geografiska avstånden lägger i många fall hinder för att uppnå stordriftsfördelar.” Men att ha en verksamhet med hög kvalitet i hela landet handlar – enligt Statskontoret – mer om just resurser än hur myndigheten är organiserad.
I en kommentar uppger Polisförbundets ordförande Lena Nitz bland annat att alla ville ha en sammanhållen svensk polis:
”Men på vägen lyckades ledningen tappa medarbetarnas förtroende för den nya organisationen, vilket är allvarligt. Detta är något Polisförbundet sagt länge och som nu får stöd i Statskontorets rapport. Därför måste det till kraftfulla insatser för ett ökat medarbetarinflytande.”
Statskontorets bedömningar:
- De tillförordnade cheferna som utsågs hade på pappret samma mandat som ordinarie chefer, men i praktiken hade de inte tillräcklig trygghet eller legitimitet för att kunna/vilja agera förändringsledare. Myndigheten behöver nu sätta fokus på medarbetarskap. Många uppfattar att det finns ett glapp mellan vad de har förväntat sig och vad de faktiskt upplever i sin vardag. Polismyndigheten bör prioritera att få till stånd en nystart i kommunikation, förankring och ledarskap.
- Stödverksamheten (utom it-avdelningen) har hittills inte fullt ut kunnat möta kärnverksamhetens behov. Detta gäller i första hand HR-avdelningen.
- Polismyndighetens operativa förmåga på nationell nivå har blivit mer flexibel. Men enhetlighet och den nationella nivån har prioriterats framför lokal anpassning och arbetet i lokalpolisområdena. Exempelvis områdespoliserna måste ges möjlighet att arbeta långsiktigt i sina områden.
- Omorganisationen har varit mer komplex än vad som hade förutsetts. Detta och att tidplanen är orimligt snäv är vanligt i den här typen av reformer. Till det som varit knepigare än väntat och försvårat genomförandet hör bemanningsarbetet, främst chefstillsättningarna.
- Polismyndigheten måste prioritera utredningsverksamheten resursmässigt och när det gäller att pröva och implementera nya metoder.
- Polismyndigheten bör i högre grad prioritera och samordna utvecklingsinsatserna.
- De åtgärder som Polismyndigheten hittills har vidtagit kommer på sikt att stärka polisens kontakt med medborgarna.
Cirka 120 personer på alla organisatoriska nivåer har intervjuats, enskilt eller i grupp. ”Vi har främst träffat personer med chefsbefattningar och nyckelpersoner på region och avdelningsnivå/…/ Vi har även träffat representanter för Polisförbundet” står det i rapporten.