Det var en utredare som väckte idén 2022. Hon såg hur familjer traumatiserades av de chockartade beskeden hon och hennes kollegor lämnade dem med, när de gripit en make eller pappa misstänkt för sexualbrott mot barn på nätet. Som polis var det tungt att lämna dem i den svåra situationen. När hon föreslog rollen som stödpersonen, sa cheferna i polisdistriktet Lincolnshire ja. Polisen Tom Scott såg en möjlighet att göra det han är bäst på.
– Min styrka är att prata med människor och lösa problem. Det passade mig att få träffa personer som befann sig på botten, hjälpa dem upp igen och se den skillnaden, säger han.
Anhöriga till misstänkta förövare räknas inte som brottsoffer och får därför inte information om rättsprocessen. Som stödperson för indirekta offer är Tom Scotts jobb att finnas vid deras sida. Strax efter att en misstänkt har gripits i sitt hem hör han av sig och besöker familjen för att sitta ned och ta emot deras frågor. Från den stunden är han kontaktpersonen de kan vända sig till. Han stöttar dem när de undrar hur häktning och borgen fungerar, när rättegång sker, vad något polisen sagt betyder och stöttar när de ska berätta för barnens skola vad som hänt.
– Det lyfte också en press från poliserna som gjort gripandet. De kunde komma och fråga mig några veckor senare hur familjen hade det och känna en lättnad av att höra hur det gick för dem.
FLO och IVSO
Family liason officers, FLO, finns över hela Storbritannien. Deras jobb är att stödja anhöriga vid allvarliga händelser som mordutredningar, stora olyckor eller terrorattacker.
Indirect victim support officer, IVSO, stöder anhöriga till misstänkta för sexualbrott mot barn på nätet. Lincolnshire-polisen var först med att införa rollen men har nu dragit in den på grund av besparingar. Polisdistriktet Hampshire har också infört en IVSO, just nu är det den enda i Storbritannien.
Alice Sundström är insatsledare i Stockholmspolisens grooming-grupp. I princip varje vecka griper de någon misstänkt för sexualbrott mot barn på nätet.
– Det är inte ovanligt att det är barn hemma. Då skriver vi en orosanmälan, säger hon.
När den misstänka har familj väcker det starka känslor för de anhörigas situation, säger Alice Sundström.
– Det är alltid en dålig magkänsla, men det är väldigt viktigt att vi gör jobbet. Det är synd att vi inte kan ge mer stöd.
Hon hade gärna sett liknande stödpersoner för familjerna till de misstänka hon griper.
– Det låter fantastiskt. Den här brottskategorin är extremt skambelagd och väcker många frågor. Det är en riktig kris för de anhöriga. Vi utredare har inte förmågan att hantera det.
I Storbritannien har antalet gripanden för sexualbrott på nätet ökat kraftigt. Enligt siffror från det nationella rådet för polischefer greps 419 personer 2010. År 2022 hade antalet ökat till drygt 10 000 personer – i genomsnitt 850 varje månad.
Själva gripandet går oftast till på samma sätt, enligt Tom Scott. Vid 7-8-tiden på morgonen knackar civilklädda poliser på hos den misstänkta. Det går lugnt till, bilarna är omålade för att inte skapa uppmärksamhet. I Storbritannien har den livsomvälvande insatsen till och med fått ett eget begrepp, ”the knock”.
Lucy, vars ex-man greps för övergrepp mot barn på nätet.
En av dem som varit med om ”the knock” är Lucy från Wales. I hennes fall var det tidig kväll och hon skulle precis sätta barnen i badet. Fyra civilklädda poliser knackade på och bad att få komma in. Hon hann styra om sönerna till tv-soffan. Att hennes dåvarande make just gripits på garageuppfarten visst hon ännu inte. En stressad polis ursäktade sig och sa att livet aldrig kommer att bli detsamma igen.
– Han sa till mig: ’Vi är här för att ta all er elektronik. Vi misstänker att din man har tagit del av olagliga bilder online’.
De sökte igenom huset under 2,5 timme och plockade med sig hennes laptop, barnens lek-dator, ett Nintendo Wii och USB-minnen med familjebilder. Exakt vad som försvann visste hon inte ens, de lämnade ingen lista. I efterhand är kvällen en dimma. Men vissa stunder är kristallklara.
– Jag minns exakt var i köket jag stod när den kvinnliga polisen berättade om bilder i kategori A, B och C.
Lucys dåvarande man misstänktes för innehav av bilder i alla kategorier.
Poliserna sa att hon inte skulle berätta för någon om gripandet. Om det kom ut riskerade hon att få sitt hus nedklottrat, att folk skulle skrika efter henne på gatan och att hennes ex-man skulle drabbas av självmordstankar. När socialtjänsten kom för att utreda barnens situation uppmanades hon återigen att hemlighålla vad som hade hänt för att barnen inte skulle stängas ute i skolan och bland kompisar.
Hon vågade inre ens googla ”barnpornografibrott” av rädsla för att rödflaggas i polisens system.
– Jag visste inte vad jag kunde skriva i en sökmotor utan att riskera att anklagas för något.
Det har gått tio år sedan poliserna knackade på hos Lucy. I dag är hon engagerad i en organisation som stöttar personer med hennes erfarenhet. Att få den typ av stöd som Tom Scott ger hade betytt mycket för henne, säger hon.
– Han hade kunnat följa med mig till socialtjänsten och till skolan och förklara vad anklagelserna betyder. Jag hade inte behövt uttala orden om vad min ex-man hade gjort, säger hon.
Övergreppen ökar
Siffror från det nationella rådet för polischefer i Storbritannien visar att misstänkta hade hemmaboende barn i 35 procent av fallen där polisen gjort en husrannsakan. En beräkning av hur många barn det rör sig om i England och Wales, visar att ungefär 300 familjer med barn skulle kunna beröras av ett gripande varje månad, enligt studien.
Både Lucy och Tom Scott tycker att det är viktigt att det är en polis och inte en socialarbetare som stöttar misstänktas anhöriga.
– Många av frågorna jag får handlar om vad som händer i utredningen. Jag kan prata direkt med utredarna och förmedla informationen. Socialarbetare har inte den möjligheten, säger Tom Scott.
Sedan rollen infördes har pressen på poliserna i gruppen som utreder sexualbrott mot barn minskat, enligt en utvärdering från 2023. Familjer som har fått stöd uppger att bra kommunikation och en icke-dömande attityd betytt mycket för dem. Men också att de fått hjälp att se sin egen utsatthet i situationen och inte skuldbelägga sig själva.
Tom Scotts arbete har väckt stort intresse och han har föreläst för Interpol och för polismyndigheter i flera olika länder om sitt arbete. Polisdistriktet Hampshire i södra England är det enda distriktet utöver Lincolnshire som också infört rollen. Men trots all positiv respons kom nyligen ett oväntat besked. Tom Scotts tjänst dras in efter drygt tre år, på grund av neddragningar.
Nu väntar han på besked om framtida finansiering och möjligheten att få jobba vidare där han känner att han behövs.
