Krisande förortsgangsters lockas till väpnad jihad för att få syndernas förlåtelse. Det säger terrorexperten Peter Neumann, som nyligen besökte Sverige.
Krisande förortsgangsters lockas till väpnad jihad för att få syndernas förlåtelse. Det säger terrorexperten Peter Neumann, som nyligen besökte Sverige.
I december 2016 körde en man in med lastbil i folkmassan på en julmarknad i Berlin och dödade tolv personer. Berlinpolisen hade haft mannen under uppsikt en längre tid men släppte bevakningen bara några månader före dådet – ett beslut som förstås fick kritik i efterhand. Stadens polismästare förklarade att polisen hade sett mannen sälja droger, ta kokain och dricka alkohol under självaste ramadan. Det stämde inte med den dåvarande checklistan för en rättrogen muslimsk fundamentalist och därför avfördes mannen som potentiellt terrorhot.
Professor Peter Neumann, en av Europas ledande experter på kontraterrorism, var i oktober på Sverigebesök för att hålla en föreläsning på Försvarshögskolan i Stockholm. Historien om Berlinpolisens miss illustrerar en viktig förändring, enligt honom.
– År 2001 var det kanske en sanning att man inte kan vara jihadist och samtidigt ta ecstacy men 2016 stämde det inte längre. Checklistor kan vara bra men det gäller att hålla dem uppdaterade.
När man lyssnar på Peter Neumann förstår man att den islamistiska terrorn har genomgått en slags omvänd klassresa. De unga män som utförde 11 september-attackerna var universitetsstudenter från Mellanöstern som gärna diskuterade teologiska spörsmål över en kopp te. Medan Generation IS, som han kallar den, till stor del består av personer med bakgrund i kriminella gäng i utsatta förorter. Statistik som Peter Neumann redovisar i sin rapport från 2016 visar att mer än hälften av de europeiska IS-resenärerna förekom i brottsregistren redan före resan till Syrien.
– Det är personer som har varit inblandade i småbrott, sålt droger och varit gängmedlemmar. Vi ser det mönstret i många länder, förklarar Peter Neumann.
Att rekrytera från kriminella miljöer är i och för sig inget unikt för islamister, poängterar han.
– Extremhögern har till exempel haft kopplingar till fotbollshuliganer och motorcykelgäng.
Men det är kopplingen mellan jihadism och kriminalitet som har fångat hans intresse. Därför har han och kollegorna på Kings College i London skapat en databas som numera omfattar mer än 150 identifierade jihadister med kriminellt förflutet. Det är personer som antingen har rest iväg för att bli kalifatets soldater eller har varit inblandade i terrordåd i Europa. Databasen innehåller tidningsartiklar, domar och myndighetsrapporter som ger information om deras bakgrund, motiv och gradvisa radikalisering.
En slutsats som forskarna har dragit är att retoriken kring militant jihad passar perfekt för den kriminella målgruppen. Heligt krig erbjuder en möjlighet att sona gamla synder samtidigt som det ger frikort att fortsätta begå brott. Brott är nämligen tillåtet om offren är ”otrogna” och syftet är att finansiera kampen.
Peter Neumann menar att lokal polis som jobbar på fältet har en viktig roll att fylla i terrorbekämpningen. De är bekanta med brottslingarna i sitt område och vet hur de gör för att skaffa vapen, ammunition och pengar. Det är viktig kunskap eftersom dagens terrorister använder samma nätverk.
Dessutom finansieras många terroroperationer av relativt enkel brottslighet som drogförsäljning på gatunivå och fickstölder.
– Ett sätt att bekämpa terrorism är därför att rikta in sig på småbrott.
I takt med att fler IS-resenärer återvänder och döms för sina terrorbrott kommer också kriminalvården att bli en nyckelspelare i kampen mot radikalisering, enligt honom.
– Allt fler europeiska länder väljer att placera jihadisterna i egna flyglar på fängelserna för att inte andra fångar ska radikaliseras. Men det kräver mycket personal och ingen vet om det är den gyllene lösningen.
Varför blir
kriminella jihadister?
- För att få förlåtelse för gamla synder.
- Det legitimerar fortsatt brottslighet.
- De har redan en låg tröskel mot att begå våldsdåd.
- Det tillfredsställer samma behov av spänning som den kriminella banan.
- Radikalisering sker ofta i samband med en livskris, till exempel ett fängelsestraff.
Källa: Criminal Pasts, Terrorist Futures: European Jihadists and the New Crime-Terror Nexus av Rajan Basra, Peter Neumann och Claudia Brunner.
