Det handlar om 43 personer som var visstidsanställda vid dåvarande Rikspolisstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten före 2015. I grunden hade de en tillsvidareanställning i olika länspolismyndigheter.

Visstidsanställningarna kunde vara långa, upp till flera år. Poliserna fick lönetillägg, kompetensutveckling, löneförhöjningar och nya titlar på den funktion de hade som visstidsanställda.

– De kunde vara polisassistenter i sin grundanställning på länspolismyndigheten men kanske kommissarier med betydligt högre lön på Rikspolisstyrelsen, säger Jonas Wiberg, förbundsjurist på Polisförbundet.

I samband med att den nya Polismyndigheten bildades försvann den rättsliga grunden för visstidsanställningarna. Lönetillägg, titlar och förmåner slutade i praktiken att gälla över en natt. För 24 av de 43 personerna löstes situationen. De blev tillsvidareanställda på den arbetsplats och i den funktion de hade haft som visstidsanställda – och fick i allt väsentligt behålla villkoren.

Men för 19 personer blev det inte så. De arbetar i dag i Polismyndigheten, men har fått gå tillbaka till lön, tjänstebenämning, grad och andra villkor som de hade på de äldre tillsvidareanställningarna i länspolismyndigheterna.

Det är för deras räkning som Polisförbundet nu vänder sig till Arbetsdomstolen, AD, och kräver att de blir behandlade likadant som sina kollegor.

– Dessa 19 har bollats runt i systemet. Om alla 43 hade behandlats lika så vore det en sak, men nu har inte alla det. Därför vill vi att AD prövar detta. Likabehandling är en viktig princip. Om några får behålla sin titel och sin lön utifrån upparbetad kompetens och arbetsuppgifter, så borde alla få det, säger Jonas Wiberg.

Polisförbundet och Polismyndigheten har förhandlat om frågan sedan 2015 för att hitta en lösning, men har inte kunnat enas.