Polisledningen i region Nord värdesätter inte sina kriminaltekniker. Detta påstående grundar sig på avsaknad av lönesatsning för kriminaltekniker i region Nord.

Jag vet att jag inte borde klaga, jag har ett fantastiskt jobb och underbara arbetskamrater. Jag har en arbetsuppgift som bidrar till uppklarande av grov brottslighet. Jag har förmånen att se halva Sverige från mitt teknikerfordon. Men när den enda uppskattning som visas är en klapp på axeln och några vackra ord i en jul- eller sommarhälsning, då känns det lite visset.

När jag jobbade som Lokus (lokal brottsplatsundersökare) och hade ett ansvarsområde som bestod av ett lokalpolisområde och arbetsuppgifter som bestod till mesta del av mängdbrott hade jag en lön som motsvarade mitt ansvarsområde och min kompetens.

När jag sedan utbildar mig för att kunna göra mer avancerade undersökningar, jobba över ett större geografiskt område, ha beredskap sju dygn var sjätte vecka, lånas ut till regioner som behöver hjälp, då ska jag ha en sämre löneutveckling, hur går det ihop? Frågan grundar sig i att om jag hade varit kvar i min Lokusbefattning och tillhört ett lokalpolisområde hade jag haft minst 3.000 kronor mer i lön än min nuvarande lön.

Denna negativa särbehandling är ingen engångsföreteelse. Både inom KUV  (karriär- och utvecklingsvägar) och satsningar med särskilda lönemedel under de senaste åren har min profession hamnat vid sidan om. Detta gäller kriminaltekniker i hela region Nord

Om våra högsta chefer uppskattar det jobb vi gör så vore det trevligt att se bevis på detta. I stället får man höra att högste chefen inom regionen sagt: ”utbildning är i sig en belöning”. Då blir man ledsen.

Jag förstår att de flesta tycker att den egna verksamheten är den viktigaste och att denna borde belönas. Det är fullt rimligt, men ni får skriva egna insändare.

Urban Vestman, kriminaltekniker i region Nord